Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

reçu

  • 1 reçu

    nm. kvitansiya, olganlik haqida tilxat; donner, remettre un reçu kvitansiya bermoq, topshirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reçu

  • 2 recevoir

    I vt.
    1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq
    2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq
    3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi
    4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi
    5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq
    6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha
    7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladi
    II se recevoir vpr.
    1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi
    2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recevoir

  • 3 avertissement

    nm.
    1. ogohlantirish, xabardor qilish; maslahat; suivre un avertissement ogohlantirishga, maslahatga quloq solmoq; avertissement au lecteur so‘z boshi, o‘quvchiga, o‘quvchiga eslatma
    2. tanbeh, ogohlantirish, ogohlantirish chorasi; l'élève a reçu un premier avertissement o‘quvchi birinchi marta ogohlantirish oldi; un avertissement du percepteur soliq nazoratchisining tanbehi, ogohlantirishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avertissement

  • 4 coupole

    nf.
    1. gumbaz, qubba; la Coupole fam. Fransiya Akademiyasi; être reçu sous la Coupole Akademiyaga saylanmoq
    2. mil. minora, qal'a, harbiy kema, tank.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coupole

  • 5 docteur

    nm.
    1. doktor (ilmiy daraja); docteur en médecine tibbiyot fanlari doktori; docteur en droit huquq fanlari doktori; docteur ès lettres filologiya fanlari doktori; docteur ès sciences fizika-matematika fanlari doktori; être reçu docteur, se faire recevoir docteur doktorlik darajasini olmoq
    2. tabib, doktor
    3. olim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > docteur

  • 6 fraîchement

    adv.
    1. toza, yangi, barra; être reçu fraîchement sovuq qarshi olinmoq
    2. yaqindagina, hozirgina.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fraîchement

  • 7 froidement

    adv. sovuqqina; être vêtu froidement yengil kiyinmoq; être reçu froidement sovuq qarshi olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > froidement

  • 8 justesse

    nf.
    1. to‘g‘rilik, aniqlik; justesse d'une balance tarozining to‘g‘riligi; justesse d'une expression ifodaning aniqligi
    2. rostlik, to‘g‘rilik; de justesse arang, sal, sal qoldi; il a été reçu à l'examen de justesse u imtihonni arang topshirdi; j'ai eu mon train de justesse poyezddan kech qolishimga sal qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > justesse

  • 9 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 10 omoplate

    nf.
    1. kurak suyagi
    2. kurak; il a reçu un coup sur l'omoplate u kuragiga musht yedi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > omoplate

  • 11 oscar

    nm. oskar mukofoti (kino va shunga o‘xshash sohalar uchun beriladi); oscar de la chanson, de la publicité ashula, reklama uchun berilgan oskar; il a reçu plusieurs oscars u bir necha oskar oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oscar

  • 12 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 13 pile

    nf.
    1. ko‘prik ustuni, ko‘prik tiragichi; les piles du pont ko‘prik ustunlari
    2. taxlam, to‘plam; une pile d'assiettes, de bois, de livres, de torchons tarelkalar, yog‘och, kitoblar, lattalar taxlami; mettre en pile taxlamoq.
    nf.
    1. batareya; la pile d'une lampe de poche cho‘ntak lampasining batareyasi
    2. vx. pile atomique atom reaktori.
    nf. tanganing orqa qismi, tersi; pile ou face o‘ngimi tersi (tortishuvli masalani hal qilishda tanga tashlash); tirer, choisir, jouer à pile ou face tanga tashlamoq; le côté pile teskarisi.
    nf.fam. kaltak, ta'zir, sazo; il lui a fichu une pile u uni rosa kelishtirib soldi; son équipe a reçu une de ces piles! uning komandasi rosa ta'zirini edi.
    adv. il s'est arrêté pile u taqqa to‘xtadi; ça tombe pile bu ayni paytida bo‘ldi; on est arrivé pile pour le train de onze heures soat o‘ndagi poyezdga ayni vaqtida kelishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pile

  • 14 place

    nf.
    1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq
    2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi
    3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!
    4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi
    5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq
    6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel
    7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish
    8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim
    9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda
    10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar
    11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > place

  • 15 poulet

    nm.
    1. jo‘ja
    2. jo‘ ja go‘shti; poulet rôti qovurilgan jo‘ja go‘shti; manger du poulet jo‘ja go‘shti yemoq
    3. mon (petit) poulet do‘mbog‘im, erkam.
    nm. ishqiy maktub; fam. xat; j'ai reçu un poulet men bitta xat oldim.
    nm.fam. politsiyachi; il s'est fait pincer par les poulets u politsiyachilarning qo‘liga tushib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poulet

  • 16 puritain

    -aine
    I adj. puritanlarga oid, puritan; il a reçu une éducation puritaine u puritan tarbiyasini olgan
    II n. puritan (axloqiy qoidalarga juda ham qattiq amal qiladigan odam).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > puritain

  • 17 quart

    nm.
    1. to‘rtdan bir, chorak; chacun a reçu un quart de la succession har biri merosning to‘rtdan birini oldi; un quart de vin chorak litr vino; un mauvais quart d'heure og‘ir, qiyin daqiqalar; les trois quarts du temps ko‘p vaqt, har doim
    2. vaxta, navbatchilik (kemada); officier, matelot de quart vaxtadagi, navbatchilikdagi zobit, dengizchi; prendre le quart vaxtada, soqchilikda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quart

  • 18 revivre

    I vi.
    1. qayta tirilmoq, qayta yashamoq; il revit dans son fils u o‘g‘lida qayta namoyon bo‘ldi
    2. jonlanmoq, tiklanmoq, hayotga qaytmoq, tirilmoq; je commence à revivre depuis que j'ai reçu de ses nouvelles men undan xabar topganimdan buyon, menga jon kirdi
    3. faire revivre qayta jon baxsh etmoq, tiklamoq, qayta tiriltirmoq; il a fait revivre la révolution française dans son livre, dans son film u Fransiya revolutsiyasiga o‘z asarida, filmida qayta jon baxsh etdi
    II vt. qayta yashamoq, qayta o‘z boshidan kechirmoq; je ne veux pas revivre cette épreuve bu sinovni yana bir bor boshimdan kechirishni xohlamayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > revivre

  • 19 semonce

    nf.
    1. kemaga bayrog‘ini ko‘rsatish va to‘xtash uchun beriladigan buyruq
    2. hayfsan; tanbeh, dakki; il a reçu une verte semonce u tanbeh eshitdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > semonce

  • 20 soin

    nm.
    1. litt. ish, tashvish, g‘am yeyish; son premier soin a été de me prévenir de son arrivée uning birinchi tashvishi meni o‘zining kelganligi haqida ogohlantirish bo‘ldi; avoir, prendre soin de tashvishini qilmoq, g‘amini yemoq, o‘ylamoq; on lui a confié le soin de la maison unga uy tashvishlarini ishonib topshirishdi; avoir, prendre soin de qqn.qqch. biror narsaning, biror kimsaning g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq, o‘ylamoq
    2. pl. tashvish, g‘am, g‘amxo‘rlik; l'enfant a besoin des soins d'une mère bola ona g‘amxo‘rligiga muhtoj; les soins du ménage oila tashvishlari; aux bons soins de M. X. janob X orqali berib qo‘yish so‘raladi; loc. être aux petits soins pour qqn. biror kishining ko‘nglini topmoq
    3. pl. davolash, qarash; le blessé a reçu les premiers soins yarador birinchi yordamni oldi
    4. puxtalik, tirishqoqlik, batartiblik; le soin qu'il met, qu'il apporte à faire son travail uning ishdagi batartibligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soin

См. также в других словарях:

  • reçu — reçu …   Dictionnaire des rimes

  • reçu — reçu, ue 1. (re su, sue) part. passé de recevoir. 1°   En parlant de ce qui est donné, offert, présenté. De l argent reçu. •   L oraison qui nous les obtient [les vertus] nous apprend à les pratiquer non seulement comme nécessaires, mais encore… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Recu — Reçu Un reçu est un document sous seing privé par lequel on reconnaît avoir reçu quelque chose. Il s agit généralement d une facture ou d une copie de facture émise par le vendeur pour l acheteur et affichant les mentions « livré » ou… …   Wikipédia en Français

  • recu — recu·sance; recu·san·cy; recu·sant; …   English syllables

  • Reçu — (franz., spr. ßǖ), empfangen; auch soviel wie Empfangschein, Quittung …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • reçu — 1. reçu [ r(ə)sy ] n. m. • 1611; p. p. subst. de recevoir ♦ Écrit dans lequel une personne reconnaît avoir reçu une somme d argent ou un objet mobilier à titre de paiement, de dépôt, de prêt ou de mandat. ⇒ acquit, décharge, quittance, récépissé …   Encyclopédie Universelle

  • REÇU — s. m. Quittance sous seing privé, par laquelle on reconnaît avoir reçu une somme. Il prétend que je ne l ai pas payé, mais j ai son reçu.   Il se dit aussi d Un écrit par lequel on reconnaît avoir reçu quelque chose. Ce commissionnaire m a… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • REÇU — n. m. Quittance sous seing privé, par laquelle on reconnaît avoir reçu une somme. Il prétend que je ne l’ai pas payé, mais j’ai son reçu. Il se dit aussi d’un écrit par lequel on reconnaît avoir reçu quelque chose. Ce commissionnaire m’a demandé… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Reçu — Un reçu est un document sous seing privé par lequel on reconnaît avoir reçu quelque chose. Il s agit généralement d une facture ou d une copie de facture émise par le vendeur pour l acheteur et affichant les mentions « livré » ou… …   Wikipédia en Français

  • reçu — adj. ; accueilli : aRCHU, wà, wè pp. (Albanais.001, Annecy.003, Combe Si.018, Leschaux.006, Thônes.004, Villards Thônes.028), rechu (Bozel.012, Saxel.002), rekhu (Samoëns.010). A1) bien reçu accueilli // reçu : byârchu / byê rchu, wà, wè… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • REÇU POUR SOLDE DE TOUT COMPTE — Attestation qu’à l’expiration du contrat de travail le salarié fait à son employeur et où il reconnaît avoir perçu l’intégralité des sommes qui lui étaient dues. Son but est d’éviter toutes réclamations ultérieures, mais, compte tenu des dangers… …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»