Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

quatre-quatre+ru

  • 1 quatre

    I adj.numér.inv.
    1. to‘rt; les quatre saisons to‘rt fasl; loc. se mettre en quatre zo‘r bermoq, kuyib-pishib urinmoq; o‘lgan-tirilganiga qaramay harakat qilmoq; manger comme quatre bo‘kib yemoq; descendre un escalier quatre à quatre zinapoyadan sakrab-sakrab, tez tushmoq; ne pas aller par quatre chemins maqsadga to‘g‘ridan to‘g‘ri o‘ tmoq
    2. to‘rtinchi; Henri IV Henri to‘rtinchi; page quatre to‘rtinchi bet
    II nm.inv.
    1. to‘rt; habiter au quatre to‘rtinchida yashamoq
    2. qarta, domino va shunga o‘xshash o‘yinlarda to‘rt soni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quatre

  • 2 quatre-vingt

    adj.numér. sakson; âgé de quatre-vingts ans sakson yoshli; page quatre-vingt saksoninchi sahifa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quatre-vingt

  • 3 quatre-cent-vingt-et-un

    nm.inv. shashqol o‘yini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quatre-cent-vingt-et-un

  • 4 six-quatre-deux

    loc.adv.fam. naridan-beri, shosha-pisha faire un travail à la six-quatre-deux biror ishni naridan-beri qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > six-quatre-deux

  • 5 escalier

    nm. zina, zinapoya; l'escalier de service orqa, qo‘shimcha zina; un escalier roulant eskalator; descendre l'escalier quatre à quatre zinadan yugurib tushmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > escalier

  • 6 patte

    nf.
    1. oyoq, tuyoq, panja (hayvon va qushlarda); les quatre pattes des quadrupèdes to‘rt oyoqli hayvonlarning to‘rt oyog‘i; les deux pattes d'une poule tovuqning ikki oyog‘i; loc. chien qui donne la patte oyog‘ini beradigan it; loc. marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab emaklamoq (emaklab yurmoq); les mille-pattes ont quarante-deux pattes qirqoyoqning qirq ikkita oyog‘i bor
    2. fam. oyoq; être bas, court sur pattes oyog‘i qisqa, kalta bo‘ lmoq; avoir une patte folle bir oz oqsoqlanmoq, cho‘loqlanmoq; il traînait la patte u oyog‘ini sudrab yurardi
    3. fam. qo‘l; bas les pattes! qo‘lingni tort! loc.fam. coup de patte mohirlik, ustalik, mahoratlilik
    4. loc.fam. coup de patte achchiq tanqid, tepki; retomber sur ses pattes tegirmondan butun chiqmoq, suvdan quruq chiqmoq; montrer patte blanche parolni ko‘rsatmoq, aytmoq; tirer dans les pattes de qqn. birovni zimdan oyog‘idan tortmoq
    5. bakenbarda, gajjak
    6. tilcha, qopqoq (mato, qayishdan qilingan qadash, bekitish uchun xizmat qiladigan narsa); la patte d'une poche, d'un portfeuille cho‘ntakning qopqog‘i, portfelning tilchasi
    7. skoba, halqa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patte

  • 7 vent

    nm.
    1. shamol, yel, bod, sabo; vent debout, vent contraire qarshidan esayotgan shamol; vent arrière hamroh shamol, orqadan esayotgan shamol; vent aigre, vent carabiné qattiq, achchiq shamol; vent de terre sohildan esayotgan shamol; vent du large dengizdan esayotgan shamol; vent solaire quyosh shamoli; vent force six olti balli shamol; il y a du vent, il fait du vent shamol esyapti; il n'y a pas un souffle de vent qilt etgan shamol yo‘q; avoir le vent debout shamolga qarshi yurmoq; au vent shamol yo‘nalishi bo‘yicha; shamolga qaragan, shamol tomondagi; à vent shamol yordamida harakatga keladigan; moulin à vent shamol tegirmoni; en coup de vent juda tez, shiddat bilan; aller, filer comme le vent yeldek uchmoq, yel quvmoq; quel bon vent vous amène? qanday shamol uchirdi? bon vent! oq yo‘l! to‘rt tomoning qibla, xohlagan yeringga ketaver; aller où le vent vous pousse boshi oqqan yoqqa ketmoq; aux quatre vents, à tous les vents hamma yoqda, har tarafda; des quatre vents dunyoning hamma tomonlaridan, butun dunyodan; il sent le vent yer tagida ilon qimirlasa biladi, hamma narsadan xabardor; contre vents et marées hech narsaga qaramasdan; faire du vent gerdaymoq, kekkaymoq, kerilmoq; sentir le vent du boulet xavf-xatarni sezmoq; selon le vent vaziyatga, sharoitga qarab; être dans le vent zamondan orqada qolmaslik, modada bo‘lish; le vent est à l'optimisme vaziyat yaxshi tomonga ketmoqda
    2. havo; en plein vent ochiq havoda; une plante de plein vent ochiq havoda, dalada o‘sayotgan o‘simlik; le nez au vent anqaygan, angraygan
    3. ichakdagi gazlar, yel
    4. hid (ov hayvonlarining); prendre le vent, avoir le vent hididan sezmoq, bilmoq
    5. instruments à vent puflab chalinadigan musiqa asboblari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vent

  • 8 vingt

    I adj. yigirma; yigirmanchi; page vingt yigirmanchi bet; les années vingt yigirmanchi yillar; vingt-deux! fam. diqqat, ehtiyot bo‘l! vingt-quatre heures sur vingt-quatre tanaffussiz, to‘xtovsiz, tunu kun; je vous l'ai dit vingt fois men buni sizga shuncha aytdim, ming marta aytdim
    II nm. yigirmanchi kun, yigirmanchi sana; yigirma (raqam); yigirma raqami bilan belgilangan narsa yoki shaxs; yigirmanchi razmer.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vingt

  • 9 aise

    nf.
    1. mamnunlik, xursandlik, mamnuniyat; huzur-halovat, lazzat; xotirjamlik; sourire d'aise mamnunlikdan kulmoq; soupirer d'aise yengil nafas olmoq; être à l'aise o‘zini qulay, erkin his qilmoq; bemalol joylashmoq; être à l'aise dans ses vêtements kiyimlarida o‘zini qulay his qilmoq; mettez-vous à l'aise, à votre aise uyalmang, o‘zingizni erkin, o‘z uyingizdagidek his qiling; quatre personnes sont à l'aise dans cette voiture bu mashinaga to‘rt kishi bemalol joylashadi
    2. pl. farovonlik, mo‘lko‘ lchilik, qulaylik, qulaylik tug‘diruvchi jihozlar; aimer ses aises qulaylik, farovonlikni sevmoq, yaxshi ko‘rmoq.
    adj.litt. bien aise, tout aise mamnun, xursand; je suis bien aise de vous rencontrer men sizni uchratganimdan mamnunman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aise

  • 10 cardinal

    nm.
    1. kardinal (Rim papasidan keyingi eng yuqori ruhoniylik unvoni)
    2. Amerikada yashovchi qizil qanot sayroqi qushi.
    -ale
    I adj.
    1. bosh, eng muhim, asosiy; géog. les quatre points cardinaux dunyoning to‘rt tomoni (shimol, janub, sharq, g‘arb)
    2. gram. sanoq (son)
    II nm.math. kardinal son.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cardinal

  • 11 carré

    -ée
    adj.
    1. to‘g‘ri to‘rtburchak
    2. kvadrat
    3. keng, chorpahil, keskin; épaules carrées chorpahil, keng yelkalar; une réponse carrée keskin javob
    4. to‘rtburchak
    5. boshpana, xona.
    nm.
    1. kvadrat, ikkinchi daraja; élever, mettre au carré ikkinchi darajaga, kvadratga ko‘ tarmoq
    2. bir parcha, bo‘lak; cultiver un carré de terre bir parcha, bo‘lak yerni ishlamoq
    3. maydoncha
    4. math. kvadrat ildiz; CARREAU CASSE-NOISETTES seize est le carré de quatre o‘n oltining ildizi to‘rt; carré des officiers zobitlar xonasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > carré

  • 12 circuit

    nm.
    1. aylana, doira; la piste a quatre kilomètres de circuit maydon, iz, yo‘l 4 km aylanasiga
    2. aylana yo‘l
    3. aylanib o‘ tish
    4. sistema, soha, sxema, aylana chizma; shakl, elektr zanjiri; mettre en circuit elektr zanjiriga solmoq; circuit imprimé bosma sxema
    5. yurish, muomalada bo‘lish, aylanish; circuit commercial savdo muomalasi; circuit de distribution taqsimlash sistemasi
    6. orasi, ichi; je ne suis plus dans le circuit men voqealarning orasida emasman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > circuit

  • 13 coin

    nm.
    1. burchak, muyulish, burilish; le coin de la rue ko‘cha muyulishi; un coin de fenêtre vagondagi burchak joy; le coin d'un mouchoir dastro‘molcha uchi, burchagi; au coin du feu pechka yonida; regard en coin qiya qarash, qiyshiq qarash; regarder du coin de l'oeil yashirin ko‘z tashlamoq
    2. parcha, yer, yer bo‘lagi; il a voyagé aux quatre coins de la terre u dunyoni, yer yuzini aylanib chiqdi; fouiller dans tous les coins et recoins hamma joyni ilma-teshik qilib qidirib chiqmoq
    3. pona; qachov
    4. metall buyumlarning chokini bostiradigan asbob, qisqich, tanga zarb qiladigan qolip, shtamp, tamg‘a, muhr
    5. mil. strelka
    6. mil. armiyani uchli, strelka, klip qilib joylashtirish
    7. og‘ir to‘mtoq bolta (o‘tin yorish uchun).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coin

  • 14 composer

    I vt.
    1. tuzmoq, tashkil etmoq, tashkil topmoq, iborat bo‘lmoq; cet appartement est composé de quatre pièces bu uy to‘rt xonadan iborat; composer un poème poema, doston yozmoq; composer le numéro de téléphone telefon sonlarini termoq, tuzmoq
    2. yozmoq, ijod etmoq, yaratmoq, tuzmoq, tayyorlamoq, to‘plamoq; composer des chansons qo‘shiq yozmoq
    3. termoq, to‘plamoq, bosmoq (bosmaxonada), nashr etmoq; composer un journal ro‘znoma nashr etmoq, bosib chiqarmoq
    II vi.
    1. insho yozmoq
    2. til biriktirmoq; composer avec sa conscience vijdoniga qarshi ish qilmoq
    III se composer vpr.
    1. tashkil topmoq, tarkib topmoq, tuzilmoq
    2. tashkil etmoq, yaratmoq; se composer une bibliothèque o‘ziga kutubxona tashkil etmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > composer

  • 15 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 16 cycle

    nm.
    1. sikl, davr, vaqt, tugallangan aylana, jarayon; cycle solaire quyoshning aylanish davri; cycle réversible aylantirib bo‘lmaydigan jarayon; cycle par seconde sekund, daqiqalarda aksini topgan davrlar sanasi, gers (tebranish tezligini o‘lchov birligi); cycle à deux, à quatre temps ikki, to‘rt taktli, fazali davr (motorda)
    2. velosiped; industrie de cycle velosiped, motosikl zavodi, sanoati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cycle

  • 17 déferrer

    vt.
    1. taqasini olib tashlamoq, taqasizlamoq (otni, eshakni)
    2. fam. tashvishga solib qo‘ymoq, boshini qotirmoq, o‘yga solmoq, garang qilmoq; déferrer qqn. (des quatre pieds) uyaltirib qo‘ymoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, tashvishlantirmoq, ozdirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déferrer

  • 18 depuis

    prép.
    1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi
    2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > depuis

  • 19 deux

    I adj.
    1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi
    2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomer
    II nm.
    1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq
    2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)
    3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar
    4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > deux

  • 20 diable

    nm.
    1. shayton, iblis, jin, ajina; envoyer à tous les diables urishib, so‘kinib quvib yubormoq, haydab yubormoq, bilganingni qil deb, qo‘lingdan kelganini qil deb jo‘natib yubormoq; au diable! obbo‘! jin ursin! qanday bema'nilik! que diable nima keragi bor, sira keragi yo‘q; bon diable yaxshi odam; pauvre diable sho‘rlik, boyaqish; grand diable kattagina yigit, davangirday odam; loger au diable, vauvert tupkanning tagida yashamoq, olisda yashamoq, turmoq; loger le diable (en) sa bourse bir tiyinsiz bo‘lmoq; tirer le diable par la queue zo‘rg‘a kun kechirmoq, o‘ ta kambag‘al bo‘lmoq; avoir le diable au corps tinib tinchimagan bo‘lmoq; faire le diable à quatre qattiq shovqin qilmoq; se démener comme un diable dans un bénétier tinim bilmay, betinim uzluksiz aylanmoq, oyog‘i kuygan tovuqday o‘zini o‘ tga-cho‘qqa urmoq; la beauté du diable yoshlik tozaligi, beg‘uborligi; quand le diable devient vieux il se fait ermite qarilik kelsa beldan kuchquvvat ketar; quand le diable y serait bunga jin aralashgan; bu yerda qo‘lingdan hech qanday ish kelmaydi; c'est (là) le diable, c'est le diable à confesser manashunda-da qiyinchilik; ce n'est pas le diable bu unchalik mushkul emas, bunga chidasa bo‘ladi; c'est le diable qui bat sa femme et marie sa fille ob-havo betayin, bo‘ri tug‘di (quyosh chiqib turganda yomg‘ir yog‘ishi); loc.adv. à la diable beparvolik bilan, juda yomon; en diable o‘lgiday; il était sportif en diable u zo‘r sportchi
    2. zambil g‘altak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > diable

См. также в других словарях:

  • quatre — [ katr ] ; Fam. [ kat ] (devant consonne) adj. numér. inv. et n. inv. • Xe; lat. quatt(u)or I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à trois plus un (4; IV). ⇒ quadri , tétra . 1 ♦ Avec l art. défini, désignant un groupe déterminé… …   Encyclopédie Universelle

  • quatre-vingt — [ katrəvɛ̃ ] adj. numér. et n. • XIIe; de quatre et vingt, survivance de la numération vicésimale I ♦ Adj. numér. card. REM. Vingt prend un s lorsqu il n est pas suivi d un autre adj. numér. Nombre entier naturel équivalant à huit fois dix (80;… …   Encyclopédie Universelle

  • quatre-vingts — ● quatre vingts nom masculin invariable Nombre 80 (désigne aussi, selon les cas, le numéro d une maison, un pourcentage, etc.). ● quatre vingts ou quatre vingt adjectif numéral cardinal Huit fois dix : Quatre vingt mille. Quatre vingts hommes. S… …   Encyclopédie Universelle

  • quatre- — ⇒QUATRE( ), (QUATRE, QUATRE )élém. de compos. Élém. représentant le nombre quatre, entrant dans la constr. de subst. ayant quatre éléments ou ayant un rapport avec le nombre quatre. A. [Le 2e élém. est un subst. plur.] V. quatre galons (s.v.… …   Encyclopédie Universelle

  • quatre-vingt-dixième — quatre vingt [ katrəvɛ̃ ] adj. numér. et n. • XIIe; de quatre et vingt, survivance de la numération vicésimale I ♦ Adj. numér. card. REM. Vingt prend un s lorsqu il n est pas suivi d un autre adj. numér. Nombre entier naturel équivalant à huit… …   Encyclopédie Universelle

  • Quatre elements — Quatre éléments Pour les articles homonymes, voir Élément. Les quatres éléments. Gravure de l ouvrage Daniel Stolz von Stolzenberg …   Wikipédia en Français

  • quatre — QUATRE. adj. numeral de tout genre. Nombre qui contient deux fois deux. Deux & deux sont quatre. quatre hommes. quatre cens, &c. ils marchoient quatre à quatre. les quatre élements. les quatre parties du monde. les quatre humeurs. les quatre… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Quatre-Vallées — (i.e. Four Valleys ) (Gascon: Quate Vaths ) was a small province of France located in the southwest of France. It was made up of four constituent parts: Aure valley (Gascon: Aura ), Barousse valley (Gascon: Varossa ), Magnoac valley (Gascon:… …   Wikipedia

  • Quatre-Vallées — Saltar a navegación, búsqueda Quatre Vallées (en castellano Cuatro Valles) (en gascón Quate Vaths) fue una pequeña provincia de Francia situada en el suroeste de Francia. Estaba compuesta de cuatro partes: el valle del Aura (en francés Aure), el… …   Wikipedia Español

  • quatre-vingt-dixièmement — quatre vingt [ katrəvɛ̃ ] adj. numér. et n. • XIIe; de quatre et vingt, survivance de la numération vicésimale I ♦ Adj. numér. card. REM. Vingt prend un s lorsqu il n est pas suivi d un autre adj. numér. Nombre entier naturel équivalant à huit… …   Encyclopédie Universelle

  • quatre-vingtième — [ katrəvɛ̃tjɛm ] adj. et n. • 1530; de quatre vingt 1 ♦ Adj. numér. ord. Qui a le numéro quatre vingt pour rang. Être dans sa quatre vingtième année. (Dans une compétition) Arriver quatre vingtième à la course. N. Être le, la quatre vingtième sur …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»