-
1 quatre
I adj.numér.inv.1. to‘rt; les quatre saisons to‘rt fasl; loc. se mettre en quatre zo‘r bermoq, kuyib-pishib urinmoq; o‘lgan-tirilganiga qaramay harakat qilmoq; manger comme quatre bo‘kib yemoq; descendre un escalier quatre à quatre zinapoyadan sakrab-sakrab, tez tushmoq; ne pas aller par quatre chemins maqsadga to‘g‘ridan to‘g‘ri o‘ tmoq2. to‘rtinchi; Henri IV Henri to‘rtinchi; page quatre to‘rtinchi betII nm.inv.1. to‘rt; habiter au quatre to‘rtinchida yashamoq2. qarta, domino va shunga o‘xshash o‘yinlarda to‘rt soni. -
2 quatre-vingt
adj.numér. sakson; âgé de quatre-vingts ans sakson yoshli; page quatre-vingt saksoninchi sahifa. -
3 quatre-cent-vingt-et-un
nm.inv. shashqol o‘yini. -
4 six-quatre-deux
loc.adv.fam. naridan-beri, shosha-pisha faire un travail à la six-quatre-deux biror ishni naridan-beri qilmoq. -
5 escalier
nm. zina, zinapoya; l'escalier de service orqa, qo‘shimcha zina; un escalier roulant eskalator; descendre l'escalier quatre à quatre zinadan yugurib tushmoq. -
6 patte
nf.1. oyoq, tuyoq, panja (hayvon va qushlarda); les quatre pattes des quadrupèdes to‘rt oyoqli hayvonlarning to‘rt oyog‘i; les deux pattes d'une poule tovuqning ikki oyog‘i; loc. chien qui donne la patte oyog‘ini beradigan it; loc. marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab emaklamoq (emaklab yurmoq); les mille-pattes ont quarante-deux pattes qirqoyoqning qirq ikkita oyog‘i bor2. fam. oyoq; être bas, court sur pattes oyog‘i qisqa, kalta bo‘ lmoq; avoir une patte folle bir oz oqsoqlanmoq, cho‘loqlanmoq; il traînait la patte u oyog‘ini sudrab yurardi3. fam. qo‘l; bas les pattes! qo‘lingni tort! loc.fam. coup de patte mohirlik, ustalik, mahoratlilik4. loc.fam. coup de patte achchiq tanqid, tepki; retomber sur ses pattes tegirmondan butun chiqmoq, suvdan quruq chiqmoq; montrer patte blanche parolni ko‘rsatmoq, aytmoq; tirer dans les pattes de qqn. birovni zimdan oyog‘idan tortmoq5. bakenbarda, gajjak6. tilcha, qopqoq (mato, qayishdan qilingan qadash, bekitish uchun xizmat qiladigan narsa); la patte d'une poche, d'un portfeuille cho‘ntakning qopqog‘i, portfelning tilchasi7. skoba, halqa. -
7 vent
nm.1. shamol, yel, bod, sabo; vent debout, vent contraire qarshidan esayotgan shamol; vent arrière hamroh shamol, orqadan esayotgan shamol; vent aigre, vent carabiné qattiq, achchiq shamol; vent de terre sohildan esayotgan shamol; vent du large dengizdan esayotgan shamol; vent solaire quyosh shamoli; vent force six olti balli shamol; il y a du vent, il fait du vent shamol esyapti; il n'y a pas un souffle de vent qilt etgan shamol yo‘q; avoir le vent debout shamolga qarshi yurmoq; au vent shamol yo‘nalishi bo‘yicha; shamolga qaragan, shamol tomondagi; à vent shamol yordamida harakatga keladigan; moulin à vent shamol tegirmoni; en coup de vent juda tez, shiddat bilan; aller, filer comme le vent yeldek uchmoq, yel quvmoq; quel bon vent vous amène? qanday shamol uchirdi? bon vent! oq yo‘l! to‘rt tomoning qibla, xohlagan yeringga ketaver; aller où le vent vous pousse boshi oqqan yoqqa ketmoq; aux quatre vents, à tous les vents hamma yoqda, har tarafda; des quatre vents dunyoning hamma tomonlaridan, butun dunyodan; il sent le vent yer tagida ilon qimirlasa biladi, hamma narsadan xabardor; contre vents et marées hech narsaga qaramasdan; faire du vent gerdaymoq, kekkaymoq, kerilmoq; sentir le vent du boulet xavf-xatarni sezmoq; selon le vent vaziyatga, sharoitga qarab; être dans le vent zamondan orqada qolmaslik, modada bo‘lish; le vent est à l'optimisme vaziyat yaxshi tomonga ketmoqda2. havo; en plein vent ochiq havoda; une plante de plein vent ochiq havoda, dalada o‘sayotgan o‘simlik; le nez au vent anqaygan, angraygan3. ichakdagi gazlar, yel4. hid (ov hayvonlarining); prendre le vent, avoir le vent hididan sezmoq, bilmoq5. instruments à vent puflab chalinadigan musiqa asboblari. -
8 vingt
I adj. yigirma; yigirmanchi; page vingt yigirmanchi bet; les années vingt yigirmanchi yillar; vingt-deux! fam. diqqat, ehtiyot bo‘l! vingt-quatre heures sur vingt-quatre tanaffussiz, to‘xtovsiz, tunu kun; je vous l'ai dit vingt fois men buni sizga shuncha aytdim, ming marta aytdimII nm. yigirmanchi kun, yigirmanchi sana; yigirma (raqam); yigirma raqami bilan belgilangan narsa yoki shaxs; yigirmanchi razmer. -
9 aise
nf.1. mamnunlik, xursandlik, mamnuniyat; huzur-halovat, lazzat; xotirjamlik; sourire d'aise mamnunlikdan kulmoq; soupirer d'aise yengil nafas olmoq; être à l'aise o‘zini qulay, erkin his qilmoq; bemalol joylashmoq; être à l'aise dans ses vêtements kiyimlarida o‘zini qulay his qilmoq; mettez-vous à l'aise, à votre aise uyalmang, o‘zingizni erkin, o‘z uyingizdagidek his qiling; quatre personnes sont à l'aise dans cette voiture bu mashinaga to‘rt kishi bemalol joylashadi2. pl. farovonlik, mo‘lko‘ lchilik, qulaylik, qulaylik tug‘diruvchi jihozlar; aimer ses aises qulaylik, farovonlikni sevmoq, yaxshi ko‘rmoq.adj.litt. bien aise, tout aise mamnun, xursand; je suis bien aise de vous rencontrer men sizni uchratganimdan mamnunman. -
10 cardinal
nm.1. kardinal (Rim papasidan keyingi eng yuqori ruhoniylik unvoni)2. Amerikada yashovchi qizil qanot sayroqi qushi.-aleI adj.1. bosh, eng muhim, asosiy; géog. les quatre points cardinaux dunyoning to‘rt tomoni (shimol, janub, sharq, g‘arb)2. gram. sanoq (son)II nm.math. kardinal son. -
11 carré
-éeadj.1. to‘g‘ri to‘rtburchak2. kvadrat3. keng, chorpahil, keskin; épaules carrées chorpahil, keng yelkalar; une réponse carrée keskin javob4. to‘rtburchak5. boshpana, xona.nm.1. kvadrat, ikkinchi daraja; élever, mettre au carré ikkinchi darajaga, kvadratga ko‘ tarmoq2. bir parcha, bo‘lak; cultiver un carré de terre bir parcha, bo‘lak yerni ishlamoq3. maydoncha4. math. kvadrat ildiz; CARREAU CASSE-NOISETTES seize est le carré de quatre o‘n oltining ildizi to‘rt; carré des officiers zobitlar xonasi. -
12 circuit
nm.1. aylana, doira; la piste a quatre kilomètres de circuit maydon, iz, yo‘l 4 km aylanasiga2. aylana yo‘l3. aylanib o‘ tish4. sistema, soha, sxema, aylana chizma; shakl, elektr zanjiri; mettre en circuit elektr zanjiriga solmoq; circuit imprimé bosma sxema5. yurish, muomalada bo‘lish, aylanish; circuit commercial savdo muomalasi; circuit de distribution taqsimlash sistemasi6. orasi, ichi; je ne suis plus dans le circuit men voqealarning orasida emasman. -
13 coin
nm.1. burchak, muyulish, burilish; le coin de la rue ko‘cha muyulishi; un coin de fenêtre vagondagi burchak joy; le coin d'un mouchoir dastro‘molcha uchi, burchagi; au coin du feu pechka yonida; regard en coin qiya qarash, qiyshiq qarash; regarder du coin de l'oeil yashirin ko‘z tashlamoq2. parcha, yer, yer bo‘lagi; il a voyagé aux quatre coins de la terre u dunyoni, yer yuzini aylanib chiqdi; fouiller dans tous les coins et recoins hamma joyni ilma-teshik qilib qidirib chiqmoq3. pona; qachov4. metall buyumlarning chokini bostiradigan asbob, qisqich, tanga zarb qiladigan qolip, shtamp, tamg‘a, muhr5. mil. strelka6. mil. armiyani uchli, strelka, klip qilib joylashtirish7. og‘ir to‘mtoq bolta (o‘tin yorish uchun). -
14 composer
I vt.1. tuzmoq, tashkil etmoq, tashkil topmoq, iborat bo‘lmoq; cet appartement est composé de quatre pièces bu uy to‘rt xonadan iborat; composer un poème poema, doston yozmoq; composer le numéro de téléphone telefon sonlarini termoq, tuzmoq2. yozmoq, ijod etmoq, yaratmoq, tuzmoq, tayyorlamoq, to‘plamoq; composer des chansons qo‘shiq yozmoq3. termoq, to‘plamoq, bosmoq (bosmaxonada), nashr etmoq; composer un journal ro‘znoma nashr etmoq, bosib chiqarmoqII vi.1. insho yozmoq2. til biriktirmoq; composer avec sa conscience vijdoniga qarshi ish qilmoqIII se composer vpr.1. tashkil topmoq, tarkib topmoq, tuzilmoq2. tashkil etmoq, yaratmoq; se composer une bibliothèque o‘ziga kutubxona tashkil etmoq. -
15 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
16 cycle
nm.1. sikl, davr, vaqt, tugallangan aylana, jarayon; cycle solaire quyoshning aylanish davri; cycle réversible aylantirib bo‘lmaydigan jarayon; cycle par seconde sekund, daqiqalarda aksini topgan davrlar sanasi, gers (tebranish tezligini o‘lchov birligi); cycle à deux, à quatre temps ikki, to‘rt taktli, fazali davr (motorda)2. velosiped; industrie de cycle velosiped, motosikl zavodi, sanoati. -
17 déferrer
vt.1. taqasini olib tashlamoq, taqasizlamoq (otni, eshakni)2. fam. tashvishga solib qo‘ymoq, boshini qotirmoq, o‘yga solmoq, garang qilmoq; déferrer qqn. (des quatre pieds) uyaltirib qo‘ymoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, tashvishlantirmoq, ozdirmoq. -
18 depuis
prép.1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi. -
19 deux
I adj.1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomerII nm.1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq). -
20 diable
nm.1. shayton, iblis, jin, ajina; envoyer à tous les diables urishib, so‘kinib quvib yubormoq, haydab yubormoq, bilganingni qil deb, qo‘lingdan kelganini qil deb jo‘natib yubormoq; au diable! obbo‘! jin ursin! qanday bema'nilik! que diable nima keragi bor, sira keragi yo‘q; bon diable yaxshi odam; pauvre diable sho‘rlik, boyaqish; grand diable kattagina yigit, davangirday odam; loger au diable, vauvert tupkanning tagida yashamoq, olisda yashamoq, turmoq; loger le diable (en) sa bourse bir tiyinsiz bo‘lmoq; tirer le diable par la queue zo‘rg‘a kun kechirmoq, o‘ ta kambag‘al bo‘lmoq; avoir le diable au corps tinib tinchimagan bo‘lmoq; faire le diable à quatre qattiq shovqin qilmoq; se démener comme un diable dans un bénétier tinim bilmay, betinim uzluksiz aylanmoq, oyog‘i kuygan tovuqday o‘zini o‘ tga-cho‘qqa urmoq; la beauté du diable yoshlik tozaligi, beg‘uborligi; quand le diable devient vieux il se fait ermite qarilik kelsa beldan kuchquvvat ketar; quand le diable y serait bunga jin aralashgan; bu yerda qo‘lingdan hech qanday ish kelmaydi; c'est (là) le diable, c'est le diable à confesser manashunda-da qiyinchilik; ce n'est pas le diable bu unchalik mushkul emas, bunga chidasa bo‘ladi; c'est le diable qui bat sa femme et marie sa fille ob-havo betayin, bo‘ri tug‘di (quyosh chiqib turganda yomg‘ir yog‘ishi); loc.adv. à la diable beparvolik bilan, juda yomon; en diable o‘lgiday; il était sportif en diable u zo‘r sportchi2. zambil g‘altak.
См. также в других словарях:
quatre — [ katr ] ; Fam. [ kat ] (devant consonne) adj. numér. inv. et n. inv. • Xe; lat. quatt(u)or I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à trois plus un (4; IV). ⇒ quadri , tétra . 1 ♦ Avec l art. défini, désignant un groupe déterminé… … Encyclopédie Universelle
quatre-vingt — [ katrəvɛ̃ ] adj. numér. et n. • XIIe; de quatre et vingt, survivance de la numération vicésimale I ♦ Adj. numér. card. REM. Vingt prend un s lorsqu il n est pas suivi d un autre adj. numér. Nombre entier naturel équivalant à huit fois dix (80;… … Encyclopédie Universelle
quatre-vingts — ● quatre vingts nom masculin invariable Nombre 80 (désigne aussi, selon les cas, le numéro d une maison, un pourcentage, etc.). ● quatre vingts ou quatre vingt adjectif numéral cardinal Huit fois dix : Quatre vingt mille. Quatre vingts hommes. S… … Encyclopédie Universelle
quatre- — ⇒QUATRE( ), (QUATRE, QUATRE )élém. de compos. Élém. représentant le nombre quatre, entrant dans la constr. de subst. ayant quatre éléments ou ayant un rapport avec le nombre quatre. A. [Le 2e élém. est un subst. plur.] V. quatre galons (s.v.… … Encyclopédie Universelle
quatre-vingt-dixième — quatre vingt [ katrəvɛ̃ ] adj. numér. et n. • XIIe; de quatre et vingt, survivance de la numération vicésimale I ♦ Adj. numér. card. REM. Vingt prend un s lorsqu il n est pas suivi d un autre adj. numér. Nombre entier naturel équivalant à huit… … Encyclopédie Universelle
Quatre elements — Quatre éléments Pour les articles homonymes, voir Élément. Les quatres éléments. Gravure de l ouvrage Daniel Stolz von Stolzenberg … Wikipédia en Français
quatre — QUATRE. adj. numeral de tout genre. Nombre qui contient deux fois deux. Deux & deux sont quatre. quatre hommes. quatre cens, &c. ils marchoient quatre à quatre. les quatre élements. les quatre parties du monde. les quatre humeurs. les quatre… … Dictionnaire de l'Académie française
Quatre-Vallées — (i.e. Four Valleys ) (Gascon: Quate Vaths ) was a small province of France located in the southwest of France. It was made up of four constituent parts: Aure valley (Gascon: Aura ), Barousse valley (Gascon: Varossa ), Magnoac valley (Gascon:… … Wikipedia
Quatre-Vallées — Saltar a navegación, búsqueda Quatre Vallées (en castellano Cuatro Valles) (en gascón Quate Vaths) fue una pequeña provincia de Francia situada en el suroeste de Francia. Estaba compuesta de cuatro partes: el valle del Aura (en francés Aure), el… … Wikipedia Español
quatre-vingt-dixièmement — quatre vingt [ katrəvɛ̃ ] adj. numér. et n. • XIIe; de quatre et vingt, survivance de la numération vicésimale I ♦ Adj. numér. card. REM. Vingt prend un s lorsqu il n est pas suivi d un autre adj. numér. Nombre entier naturel équivalant à huit… … Encyclopédie Universelle
quatre-vingtième — [ katrəvɛ̃tjɛm ] adj. et n. • 1530; de quatre vingt 1 ♦ Adj. numér. ord. Qui a le numéro quatre vingt pour rang. Être dans sa quatre vingtième année. (Dans une compétition) Arriver quatre vingtième à la course. N. Être le, la quatre vingtième sur … Encyclopédie Universelle