-
1 prendre
I vt.1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoqII se prendre vpr.1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.vi.1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor2. loc. preneur de son tovush olgich. -
2 faible
I adj.1. bo‘sh, kuchsiz, zaif, nimjon; un élève faible bo‘sh o‘quvchi; faible de caractère bo‘sh xarakterli2. zaif xarakterli3. mayda, ahamiyatsiz; un faible pourcentage oz foyizliII nm.1. zaif tomon; prendre qqn. par son faible nimanidir zaif tomoniga tegmoq2. ishqibozlik, qiziqishlikIII n. bo‘sh, zaif odam; protéger le faible zaiflarni himoya qilmoq; un faible d'esprit aqli zaif. -
3 dessus
I prép. ustiga, ustidaII adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq. -
4 place
nf.1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq. -
5 défaut
nm.1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish. -
6 retour
nm.1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi. -
7 devant
I prép. yaqinda, yonida, oldida, labida, ustida, boshida; se chauffer devant le feu o‘ t oldida isinib o‘tirmoq; se promener devant la porte eshik oldida sayr qilib yurmoq; se jeter devant qqn. birovning ustiga tashlanmoq, sakramoq; regarder devant soi ko‘zi, ko‘z oldiga qaramoqII adv. oldda, oldinda, olddan, oldida; se placer devant oldda o‘ tirmoq; passer devant oldiga o‘ tmoq; loc.adv. et prép. par-devant oldida, ro‘parasida, qarshisida, huzurida; par-devant notaire notarius huzurida, oldida.nm. old, old tomon, old qismi; de devant old tomondagi, oldingi; loger sur le devant derazalari ko‘chaga qaragan, ochiladigan uyda yashamoq; prendre les devants oldida bormoq, oldinda yurmoq; fig. ilgarilab, o‘zib ketmoq, oldinga o‘ tmoq, ogohlantirmoq, vaqtdan yutmoq, ulgurmoq; loc.adv. et prép. au-devant de qarshisiga, ro‘parasiga, qaramaqarshi, peshvoz chiqib; aller au-devant de peshvoz chiqmoq, qarshisiga chiqmoq. -
8 opération
nf.1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm. -
9 pensée
nf.1. fikr, o‘y, xayol; laisse-moi deviner ta pensée sen menga o‘yingni topishni qo‘yib ber; ses mots ont dépassé sa pensée uning so‘zlari o‘yidan oshib tushdi; la pensée de qqn.qqch. biror kimsa, biror narsaning xayoli, fikri, o‘yi; il s'effraie à la seule pensée de prendre l'avion yolg‘izgina samolyotga chiqish kerak degan xayoldan u qo‘rqadi; la pensée que degan xayol, o‘y2. fikr, aql, idrok; la pensée abstraite abstrakt fikr; l'expression de la pensée par le langage fikrning nutq orqali ifodalanishi3. birovning fikri, falsafasi, nazariyasi, dunyo qarashi, g‘oyasi; je partage votre pensée là-dessus men sizning yuqoridagi fikringizga qo‘shilaman; loc. aller jusqu'au bout de sa pensée o‘z fikrini, fikr-mulohazalarini oxirigacha to‘kib solmoq4. en pensée xayolan, tasavvurida; se transporter quelque part par la pensée xayolan o‘zini biror joyda ko‘rmoq5. xayol, o‘y, fikr (xayol qilish, o‘ylash, fikrlash uslubi); pensée claire to‘g‘ri fikr6. fikr, g‘oya; la pensée marxiste marksistik fikr, g‘oya7. asosiy fikr, o‘y, xayol; g‘oya, maqsad, niyat, tilak; j'ai découvert le fond de ses pensées men uning fikrining asosini topdim; une pensée profonde, originale, superficielle chuqur, o‘ziga xos, yuzaki, siyqasi chiqqan fikr; recevez nos plus affectueuses pensées bizning eng ezgu tilaklarimizni qabul qilgaysiz8. pl. fikr, xayol, aql; mettre de l'ordre dans ses pensées aqlini yig‘moq; perdre le fil de ses pensées xayoli chuvalashib ketmoq; lire dans les pensées de qqn. birovning xayolidagini o‘qimoq; des pensées profondes chuqur o‘ylar; il reste absorbé dans ses pensées u o‘z xayollariga g‘arq bo‘lib qoldi9. hikmatli gap, so‘z, hikmat.nf. kapalakgul, farang binafsha; pensées violettes, jaunes safsar, sariq kapalakgullar; pensées sauvages yovvoyi kapalakgullar. -
10 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri. -
11 suite
nf.1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi6. mus. suita. -
12 arme
nf.1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi. -
13 avance
nf.1. olg‘a siljish; oldinga yurish; l'avance d'une armée armiyaning olg‘a siljishi2. quvib o‘tish, ilgarilab ketish, o‘zib ketish; avoir, prendre de l'avance sur qqn. birovning oldiga o‘ tmoq, oldiga tushib olmoq; le coureur a pris de l'avance sur les autres concurrents poygachi boshqa raqiblaridan oldinga o‘ tib oldi3. boshqalarga nisbatan ilgarilab ketish (vaqtga nisbatan); avoir une heure d'avance bir soat oldinda bo‘lmoq4. loc.adv. à l'avance, d'avance, par avance, en avance, oldindan, ilgaridan, barvaqt, oldinroq, prévenir deux jours à l'avance ikki kun oldin ogohlantirib qo‘ymoq5. avans (mehnatga oldindan to‘lanadigan pul, haq, mablag‘); donner une avance avans bermoq6. pl. faire des avances à qqn. o‘ziga og‘dirish uchun biror narsa bilan rag‘batlantirmoq, xursand qilmoq. -
14 bond
nm.1. sakrash; to‘pning sakrashi; bond de côté yon tomonga sakrash; prendre la balle au bond uchib kelayotgan to‘pni ilib olmoq; développement par bond sakrash usuli bilan rivojlanish; faire faux bond aldamoq, yakun qilmoq; d'un bond, du premier bond darhol, to‘satdan2. mil. uloqtirish. -
15 cheveu
nm.1. soch; loc. se prendre aux cheveux janjallashmoq; tirer par les cheveux sochidan tortmoq, majburlamoq, zo‘rlamoq, zo‘rlab qildirmoq. -
16 conscience
nf.1. vijdon, insof, diyonat; il a la conscience nette uning vijdoni pok; avoir la conscience élastique ikkiyuzlamachilik, munofiqlik qilmoq, bilib turib yolg‘on gapirmoq; en conscience, en toute conscience, en bonne conscience loc.adv. vijdonan, vijdon amri bilan; par acquit de conscience vijdonini poklamoq uchun2. ongli ravishda, tushunib, bilib ilinganlik, ong, onglilik, shuur, es hush, sezgi, tuyg‘u, his; homme de conscience ongli odam3. tushunish, bilish, anglash, his etish, sezish; avoir conscience de tushunmoq, anglamoq, his qilmoq, sezmoq; prendre conscience anglamoq, tushunib olmoq, fahmlamoq, tan olmoq, iqror bo‘lmoq. -
17 corne
nf.1. shox, muguz; bêtes à cornes shoxli hayvonlar; frapper de la corne suzishmoq, suzong‘ich bo‘lmoq; faire les cornes à qqn. “shox”ini ko‘rsatmoq, javob qaytarmoq; prendre, attaquer le taureau par les cornes to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq (ko‘chma ma'noda), fursatni qo‘ldan bermasdan, dadil ish boshlamoq; planter des cornes à qqn. eriga hiyonat qilmoq, boshqa xotin yoki erkak bilan yurmoq2. cho‘pon burg‘usi; corne de chaussures oyoq kiyimi, kiyishida ishlatiladigan muguz, burg‘u, shoxcha3. buklangan burchak (kitob betida); faire une corne à un livre kitob betini qaytarmoq4. shoxmuguz, burg‘u, avtomobil signali5. mar. yelkan yog‘ochi, gafel6. archit. o‘ram, chirmoq, jingalak. -
18 correspondance
nf.1. moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri kelish, bir xillik, bir taxlitda bo‘lish2. xabar, axborot, aloqa, aloqa yo‘li, qatnov yo‘li, xabardor qilish, aloqa qilish vositalari3. bir poyezd, samolyot, paroxoddan boshqasiga o‘ tish; prendre une correspondance boshqasiga o‘tib o‘ tirmoq4. xat yozishish, yozishma, aloqa qog‘ozlari, xatlar; enseignement par correspondance sirtqa o‘qish5. korespondensiya, gazeta xabarlari, maqola. -
19 degré
nm.1. zina, zinapoya; le grand degré katta zinapoya2. daraja, bosqich, palla, pog‘ona; degré de qualité sifat darajasi; degrés de comparaison garam chog‘ishtirish darajasi; élections à deux degrés ikki bosqichli saylov; prendre ses degrés ilmiy darajani olmoq; enlever à un degré supérieur yuqori bosqichga ko‘ tarmoq; par degrés pog‘onamapog‘ ona, asta-sekin3. géog. daraja, gradus; degré de longitude uzunlik darajasi; il fait cinq degrés au dessu de zéro 5 daraja issiq4. math. daraja, ko‘paytirish darajasi. -
20 fait
adj.1. qilingan, tugallangan; c'est bien fait yaxshi qilingan, qiyomiga yetgan2. yetuk, yetilgan; il est bien fait u xushbichim; un homme fait yetuk, komil inson.nm.1. ish, harakat, faoliyat; prendre qqn. sur le fait ustidan chiqib qolmoq; licencier pour fait de grève ish tashlashda qatnashganligi uchun ishdan bo‘shatmoq; le fait est que gap shundaki; ce n'est pas de mon fait bu menga to‘g‘ri kelmas ekan2. voqea, hodisa; un fait accompli ro‘y bergan voqea; un fait avéré aniq fakt; un fait notoire hammaga ayon bo‘lgan narsa; loc.adv. de fait haqiqatdan ham; du fait de tufayli, oqibatda; par le fait que shu boisdan, shu tufayli.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
prendre — [ prɑ̃dr ] v. <conjug. : 58> • 980; lat. prehendere I ♦ V. tr. A ♦ Mettre avec soi ou faire sien. 1 ♦ Mettre dans sa main (pour avoir avec soi, pour faire passer d un lieu dans un autre, pour être en état d utiliser, pour tenir). Prendre un … Encyclopédie Universelle
prendre — PRENDRE. v. a. Mettre en sa main, en son pouvoir sans violence, occuper quelque chose en la tenant. Prendre une espée. prendre un livre. prendre quelque chose avec la main, de la main. prendre un cheval par la bride. prendre un boeuf par les… … Dictionnaire de l'Académie française
prendre — Prendre, Accipere, Acceptare, Capere, Captare, Excipere, Prendere, Prehendere, Comprehendere, Percipere, Sumere, Desumere. Prendre et appliquer à soy, Asciscere. Prendre en sa main quelque chose, Inuolare. Prendre en cachette, Surripere. On n en… … Thresor de la langue françoyse
prendre — (pren dr ), je prends, tu prends, il prend, nous prenons, vous prenez, ils prennent : je prenais ; je pris ; nous prîmes, vous prîtes, ils prirent ; je prendrai ; je prendrais ; prends, qu il prenne, prenons ; que je prenne, que nous prenions ;… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
par — 1. par [ par ] prép. • Xe; per 842; lat. per « à travers, au moyen de » I ♦ (Exprimant une relation de lieu ou de temps) A ♦ Lieu 1 ♦ À travers. Passer par la porte, le couloir. Jeter qqch., regarder par la fenêtre. Voyager par mer, air, terre … Encyclopédie Universelle
par — 1. (par) prép. 1° À travers. Il a passé par Bordeaux. Voyager par eau. Jeter quelque chose par la fenêtre. Les idées qui nous viennent par les sens. • Et pour vous faire outrage Il faudrait que par moi son fer se fît passage, ROTROU Antigone … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Prendre l'air — Album par Shy m Sortie Août 2010 Enregistrement 2009 2010 Montréal … Wikipédia en Français
Prendre l'air (chanson) — Prendre l air Single par Shy m extrait de l’album Prendre l air Enregistrement 2010 Madrid Durée 3:27 Genre Electropop Parolier … Wikipédia en Français
par — PAR. Preposition de lieu. En, dans. Dieu est par tout. cela se fait par tout païs, par toute terre. je ne sçaurois pas estre par tout. Il sert aussi à marquer le Mouvement & le passage. Il a passé par Paris, par Bordeaux. il se promene par la… … Dictionnaire de l'Académie française
Prendre le taureau par les cornes — ● Prendre le taureau par les cornes affronter résolument une difficulté … Encyclopédie Universelle
Prendre quelque chose, quelqu'un par le bon, le mauvais bout — ● Prendre quelque chose, quelqu un par le bon, le mauvais bout commencer une action, une approche de la manière la plus appropriée ou d une manière maladroite … Encyclopédie Universelle