-
1 pointe
nf.1. o‘tkir uch, uch; la pointe d'un aiguille ignaning uchi2. uchliroq yoki yupqaroq chet, uch; la pointe d'un paratonnerre yashin qaytargichning uchi; les pointes d'un col de chemise ko‘ylak yoqasining burchaklari; en pointe uchli, uchi o‘ tkir3. oldingi qator, ilg‘or; la pointe d'une armée armiyaning oldingi qatori; loc. être à la pointe du combat kurashning oldingi qatorlarida bo‘ lmoq4. la pointe des pieds oyoqning uchi; marcher sans bruit, sur la pointe des pieds shovqin qilmay oyog‘ining uchida yurmoq5. puant (raqs); faire des pointes puantda yurmoq (oyoq uchida)6. uchli narsa; casque à pointe uchli dubulg‘a; les pointes de fer d'une grille temir panjaraning uchi7. mix8. pointe sèche ou pointe gravyura qalami9. méd. pointe de feu kuydirilgan joy (davolash uslubi)10. sanchib, chaqib oladigan so‘z, gap11. bir chimdim, ozgina, qittay, jinday miqdor; une pointe d'ail bir chimdim sarmsoq; une pointe d'ironie qittay kesatish12. maksimal tezlik, biror narsaning avjiga chiqqan payti, tig‘iz payt; la vitesse de pointe d'une automobile avtomobilning eng katta tezligi; heures de pointe transportda tig‘izlik payti; le métro est insupportable aux heures de pointe tig‘izlik paytida metroda yurish juda qiyin bo‘lib ketadi. -
2 pointé
-éeadj.1. nuqta qo‘yilgan, belgi qo‘yilgan, belgilangan2. mus. note pointée nuqta bilan belgilangan, mohiyati yarim barobar orttirilgan nota. -
3 armer
I vt.1. qurollantirmoq, qurol-yarog‘ bilan ta'minlamoq; armer les soldats de fusils askarlarga miltiq bermoq, askarlarni miltiq bilan qurollantirmoq2. fig. oyoqlantirmoq, gijgijlamoq, olkishlamoq, xezlamoq, dushman qilib, qarshi qilib qo‘ymoq; armer les peuples les uns contre les autres xalqlarni bir-birlariga dushman qilib qo‘ymoq3. mustahkamlamoq, mahkamlamoq; armer un bâton d'une pointe de fer yog‘och tayoqqa temir uch qo‘yib mustahkamlamoq4. armaturalamoq, armatura bilan mustahkamlamoq (beton)5. mar. kemani kerakli yarog‘, aslaha, anjom bilan ta'minlamoq6. o‘ t ochish qurolini tayyorlamoq; tepkini ko‘ tarmoqII s'armer vpr.1. qurollanmoq; s'armer jusqu'aux dents tish-tirnog‘igacha qurollanmoq2. fig. (de qqch) yig‘moq, to‘plamoq; s'armer de patience chidamoq, sabr qilmoq; s'armer de courage kuchini yig‘moq. -
4 dresser
I vt.1. qurmoq, bino barpo qilmoq, tiklamoq, ko‘ tarmoq, qo‘ymoq, joylashtirmoq; dresser la tête boshini ko‘tarmoq; dresser le micro mikrofonni joylashtirmoq; dresser une machine mashinani tuzatmoq; dresser un piège tuzoq qo‘ymoq, qopqon qo‘ymoq; dresser un lit to‘shakni hozirlamoq, yozmoq; dresser le camp lager qurmoq; dresser une tente chodir qurmoq; dresser la table stolning ustiga ovqat, taomlar qo‘ymoq, bezatmoq; dresser l'oreille qulog‘ini ding qilmoq, hushyor tortmoq; dresser ses batteries chorasini ko‘rmoq; cela fait dresser les cheveux (sur la tête) bundan sochlari tik turib ketdi2. tuzmoq; dresser un procès-verbal bayonat yozmoq, tuzmoq; dresser un programme dastur tuzmoq; dresser un contrat shartnoma tuzmoq; dresser un plan rejalashtirmoq; dresser un acte d'accusation ayblov xulosasini yozmoq; dresser le premier bilan birinchi jamini yozmoq; dresser une fiche katakchani to‘ldirmoq3. hayvonlarni o‘rgatmoq4. (contre) qarshi qo‘ymoq, gij-gijlamoq5. yo‘nmoq, tekislamoqII se dresser vpr.1. turmoq, ko‘ tarilmoq, tiklanmoq; se dresser sur la pointe de pieds oyoq uchlariga ko‘ tarilib tik turmoq; se dresser sur ses ergots chiranmoq, o‘zini botir qilib ko‘rsatmoq2. baland ko‘ tarilib, yuksalib turmoq3. orqa oyoqlarida tik turmoq (ot haqida)4. (contre) bosh ko‘tarmoq, qo‘zg‘almoq, qo‘zg‘olon qilmoq, ko‘tarilmoq, qarshi chiqmoq. -
5 gravure
nf.1. o‘yib ishlash, naqsh solish, o‘yib gul tushirish2. o‘yma naqsh, surat, ganch, gipsdagi bosma rasm, eslatma; la gravure au burin misdagi bosma surat; la gravure sur bois yog‘ochdagi o‘yma naqsh; la gravure à la pointe sèche igna bilan o‘yib solingan surat3. rasm, surat, tasvir. -
6 heure
nf.1. soat; payt, mahal, on, dam; fasl; deux grandes heures ikki soat davomida; une petite heure bir soatdan kamroq; avancer, retarder l'heure soatni oldinga, orqaga surib qo‘ymoq; quelle heure est-il? soat necha? bien à l'heure bir soat ichida, vaqtida; à l'heure dite kelishilgan paytda; travailler à l'heure soatbay ish haqi olmoq; faire des heures supplémentaires muddatidan ko‘p ishlamoq; d'une heure à l'autre hademay, halizamon, tezda; la dernière heure, l'heure suprême so‘nggi soatda, paytda, o‘lim soati, qazo payti, ajal yetgan soat; passer un mauvais quart d'heure noxush onlarni boshidan kechirmoq; l'heure locale mahalliy vaqt; l'heure du dîner ovqatlanish mahali; les heures de bureau ish soati; les heures de pointe tig‘iz payt; je lui ai demandé son heure men unga qaysi payt qulay bo‘lishini so‘radim; il y a belle heure que ko‘pdan, anchadan beri; à l'heure qu'il est shu, hozirgi paytda; loc.adv. de bonne heure ertalab, tong qorong‘isida, saharlab, tong otar-otmas; à tout à l'heure xayr, xo‘sh, ko‘rishguncha; sur l'heure endi, tezdan, darhol; pour l'heure shu tobda, shu mahal, shu daqiqada; à la bonne heure! a'lo darajada, oq yo‘l, xayrli bo‘ lsin, mayli shunday bo‘lsin! les amis de la première heure bolalik chog‘laridagi do‘stlar2. pl. butxona soati. -
7 pointer
I vt.1. nuqta qo‘ymoq, belgi qo‘ymoq, belgilamoq2. nazorat qilmoq, ishga kelib-ketishni belgilamoqII vi. ro‘yxatdan o‘tmoq, qayd qildirmoq, yozilmoq.I vt.1. tik qilmoq, ding qilmoq; cheval qui pointe les oreilles qulog‘ini ding qilgan ot2. o‘timsiz yuqoriga qarab o‘smoq, bo‘y cho‘zmoq; des cyprès qui pointent vers le ciel osmonga bo‘y cho‘zgan sarvlar3. chiqmoq, chiqarmoq, ko‘rinmoq; les asperges pointent la tête hors de terre sarsabil yerdan bosh ko‘ tarib qoldi4. yo‘naltirmoq, qaratmoq; il pointait son index vers moi u bosh barmog‘ini menga qaratdi5. qaratmoq, mo‘ljalga to‘g‘rilamoq; pointer un canon vers un objectif to‘pni mo‘ljalga to‘g‘rilamoq6. iloji boricha o‘z soqqalarini mo‘ljalga yaqinroq joylamoqII se pointer vpr.fam. kelmoq, qadam ranjida qilmoq, paydo bo‘lmoq; elle s'est pointée à trois heures u soat uchda qadam ranjida qildi.nm. poynter (ov itining bir turi). -
8 river
vt.1. parchinlamoq, parchinlab qo‘ymoq; river un clou, une pointe mixni, biror uchli narsani parchinlamoq; loc. river son clou à qqn; og‘ziga urmoq, ovozini o‘chirmoq, gapirtirmay qo‘ymoq2. parchinlab (mixparchin bilan) biriktirmoq, ulamoq, mahkamlamoq; river deux plaques de tôle taxtatunikani parchinlab biriktirmoq4. bog‘lab ulamoq, biriktirmoq; on rivait les forçats à des chaînes surgun qilinganlarni zanjirband qilishar edi5. mahkam bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq; il est, il reste rivé à son travail u o‘z ishiga mahkam bog‘lanib qolgan; le regard rivé sur un objet ko‘zlari bir narsaga mixlanib qolgan.
См. также в других словарях:
pointe — [ pwɛ̃t ] n. f. • 1150; bas lat. puncta; de pungere « poindre » I ♦ Extrémité pointue. A ♦ (Concret) 1 ♦ Extrémité allongée (d un objet qui se termine par un angle très aigu) servant à piquer, percer, tracer finement. Pointe d une aiguille, d un… … Encyclopédie Universelle
pointé — pointe [ pwɛ̃t ] n. f. • 1150; bas lat. puncta; de pungere « poindre » I ♦ Extrémité pointue. A ♦ (Concret) 1 ♦ Extrémité allongée (d un objet qui se termine par un angle très aigu) servant à piquer, percer, tracer finement. Pointe d une aiguille … Encyclopédie Universelle
pointe — Pointe. s. f. Bout piquant & aigu de quelque chose que ce soit. Pointe acerée. la pointe d une espine, d une areste. La pointe d une espée, d une aiguille, d un clou, &c. aiguiser, émousser la pointe d un couteau. la pointe d une lance, d une… … Dictionnaire de l'Académie française
pointé — pointé, ée (poin té, tée) part. passé de pointer. 1° Terme de blason. Se dit des fleurs dont les folioles et les épines sont d un autre émail que la fleur et ses boutons. 2° Terme de musique. Note pointée, note suivie d un point qui en… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Pointe — Sf geistreicher Schlußeffekt erw. fremd. Erkennbar fremd (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. pointe, eigentlich Spitze , dieses aus l. pūnctum n. Stich , dem substantivierten PPP. von l. pungere (pūnctum) stechen . Adjektiv: pointiert.… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
pointe — also pointes [pwænt US pwa:nt] n [U] if ↑ballet dancers are on pointe, they are dancing on the ends of their toes with their feet in a vertical position … Dictionary of contemporary English
Pointe — Surtout porté dans la Nièvre et la Marne, le nom peut renvoyer aux divers sens de pointe (voir Lapointe), mais il est souvent attesté comme variante de Pointre, nom de famille aujourd hui disparu porté dans les mêmes régions. Sens probable :… … Noms de famille
Pointe — Pointe: Der Ausdruck für »überraschender ‹geistreicher› Schlusseffekt (z. B. eines Witzes)« wurde im 18. Jh. aus gleichbed. frz. pointe entlehnt, das wörtlich »Spitze, Schärfe« bedeutet und auf vlat. puncta »Stich« zurückgeht. Dies ist das… … Das Herkunftswörterbuch
Pointe — (fr., spr. Poängt), 1) Spitze, Landspitze; 2) Stachel, Schärfe, bes. die des Witzes … Pierer's Universal-Lexikon
Pointe — (franz., spr. pŭängt ), Spitze; Vorgebirge; Bollwerksspitze (Pünte); witziger Einfall, Spitze eines Witzwortes etc … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Pointe — (frz., spr. pŏängt), Spitze, bes. eines Witzes etc … Kleines Konversations-Lexikon