-
1 rang
nm.1. qator, saf, tizim; collier à trois rangs de perles uch tizimli dur marjon; les rangs d'un cortège kortej qatorlari; se mettre en rang safga turmoq, saflanmoq2. saf (askarlar safi), qator; sortir des rangs safdan chiqmoq3. pl. tarkib, qator, saf(lar); les rangs d'une armée armiya saflari; servir dans les rangs de tel régiment ma'lum polk tarkibida xizmat qilmoq; ils vont grossir les rangs des mécontents ular norozilar safini kengaytirishmoqda; nous l'avons admis dans nos rangs biz uni o‘z saflarimizga qo‘shib oldik4. o‘rin, mavqe, qator; livres classés par rang de taille bo‘y-bo‘yiga qarab terilgan kitoblar; avoir rang avant, après qqn. biror kishidan oldingi, keyingi o‘rinda bo‘lmoq; se présenter par rang d'ancienneté, d'âge stajiga, yoshiga qarab o‘zini tanitmoq5. daraja, amal, mansab, martaba, unvon, tabaqa; le rang le plus bas, le plus haut eng past, eng yuqori tabaqa; un officier d'un certain rang ma'lum unvondagi ofitser; le rang social de qqn. biror kishining ijtimoiy darajasi; garder, tenir son rang o‘z darajasini saqlamoq, tutib turmoq; loc. être du même rang bir xil darajada, mavqeda bo‘lmoq; mettre sur le même rang bir xil darajaga qo‘ymoq6. o‘rin, qator; loc. mettre au rang de qatoriga qo‘shmoq. -
2 descendre
I vi.1. tushmoq, pastga tushmoq, chiqmoq, qaramoq, borib kelmoq, chiqib kelmoq; descendre de cheval otdan tushmoq; descendre dans la rue ko‘chaga chiqmoq (namoyish); descendre au tombeau, descendre dans la tombe go‘rga, qabrga, mozorga kirmoq2. tushmoq, pasaymoq, o‘ tirmoq, qo‘nmoq, cho‘kmoq, yiqilib tushmoq; descendre à plat qulab tushmoq (samolyot haqida)3. qo‘nmoq, o‘ tirmoq, qirg‘oqqa chiqmoq4. birovnikiga tushmoq, tunab qolmoq; descendre à l'hôtel mehmonxonaga tushmoq, qo‘nmoq5. (de) kelib chiqmoqII vt. (à)1. tushirmoq, pastlatmoq, pasaytirmoq; il faut descendre cela plus bas buni pastroq tushirish kerak; descendre le vin à la cave yerto‘laga vinoni olib borib qo‘ymoq, tushirmoq; descendre la garde soqchilik, qorovulchilikdan almashmoq; fam. jonini jabbor, egasiga bermoq, topshirmoq2. qirg‘oqqa tushmoq, chiqmoq, qo‘nmoq3. bo‘ylab tushmoq, tushib, chiqib kelmoq, borib kelmoq; descendre un escalier zinapoyadan tushmoq; descendre une rivière daryo oqimi bo‘ylab suzib ketmoq4. fam. o‘ldirmoq, otib o‘ldirmoq, narigi dunyoga jo‘natmoq; descendre un avion samolyotni urib tushirmoq. -
3 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
4 haut
-hauteI adj.1. baland, yuksak, yuqori2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamonII nm.1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq2. pl. kemaning suv usti qismiIV adv.1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga. -
5 égaler
I vt.1. teng bo‘lmoq; baravar bo‘lmoq; tenglashmoq; les recettes égalent les dépenses kirim va chiqim baravardir; deux plus deux égale(nt) quatre ikki karra ikki to‘rt, to‘rtga teng bo‘ladi2. tenglashmoq, baravar kelmoq, bas kelmoq; les qualités nutritives du seigle égalent celles du froment to‘yimliligi jihatidan javdar bug‘doydan qolishmaydi3. tenglashtirmoq; teng qilmoq; teng ko‘rmoq; son dernier roman l'égale aux plus grands écrivains uning oxirgi romani uni buyuk yozuvchilar qatoriga ko‘tardiII s'égaler vpr. tenglashmoq, baravar bo‘lmoq, teng bo‘lmoq; personne ne peut s'égaler à lui unga hech kim tenglasha olmaydi. -
6 âge
nm.1. yosh; à mon âge mening yoshimda; différence d'âge yoshidagi farq; quel âge me donnez-vous? menga necha yosh berasiz? elle sera bientôt en âge de se marier u yaqinda turmushga chiqadigan yoshga yetadi; être vieux avant l'âge barvaqt qarimoq2. davr (inson yoki hayvon hayotidagi bosqich, davr, umr); un enfant en bas âge go‘dak, chaqaloq, yosh bola; dès son plus jeune âge yoshlik chog‘idanoq; l'âge de raison esni tanigan, aql to‘lgan, tushunadigan vaqtdagi davr; l'âge ingrat balog‘atga o‘ tish, yetish davri; l'âge adulte katta yosh; un homme d'un âge avancé yoshi o‘ tgan kishi; au déclin de son âge yoshi qaytgan davrda; grand âge qarilik, mo‘ysafidlik; groupe d'âge yosh gruppasi3. asr, davr; l'âge du bronze, de la pierre bronza, tosh davri. -
7 finir
I vt. tamomlamoq, tugallamoq, tugatmoq, bitirmoq, tamom qilmoq, oxiriga yetkazmoq, barham bermoq, chek qo‘ymoq; finir sa vie vafot etmoq, safari qarimoqII vi.1. tugamoq, to‘xtamoq, bitmoq, tinmoq, tamom bo‘lmoq; finissez! voulez-vous finir! bas qiling! to‘xtating! il finira mal oqibati yomon bo‘ladi; en finir nimagadir barham bermoq, tugatmoq; qui n'en finit pas, à n'en plus finir cheki, poyoni yo‘q, uzundan-uzoq, bitmas-tuganmas2. (de) biror narsa qilishni to‘xtatmoq; il a fini d'écrire u yozishni to‘xtatdi.3. (en) nimadadir, nima bilandir tamom qilmoq. -
8 partant
-anteI n.1. jo‘nab ketuvchi, jo‘novchi2. yugurish, chopish qatnashchisi (start oluvchi); les partants d'une cours cycliste velosiped poygasida qatnashuvchilar (start oluvchilar)II adj.fam. je ne suis pas partante pour une aventure aussi risquée men bunday qaltis ishga moyil emasman.conj.litt. demak, binobarin, bas; plus d'emplois, partant moins de chômage ish ko‘p bo‘lsa, demak ishsizlik ham kam.
См. также в других словарях:
Plus bas — ● Plus bas plus loin dans le texte … Encyclopédie Universelle
plus bas — фр. [плю ба] ниже (настроить); напр., un demi ton plus bas [он дэми/ тон плю ба] настроить на 1/2 тона ниже см. также bas … Словарь иностранных музыкальных терминов
plus bas — žemiau statusas T sritis Gynyba apibrėžtis Antžeminės ir jūrų artilerijos paramos ugnimi metu: a. iškviečiant ugnį – nurodymas, kad taikinys yra žemiau negu orientyras, naudojamas taikinio vietai nustatyti. b. stebėtojo pataisa, rodanti, kad… … NATO terminų aiškinamasis žodynas
Mettre quelqu'un plus bas que terre — ● Mettre quelqu un plus bas que terre le considérer, le traiter avec le plus grand mépris, tenir sur lui des propos très durs … Encyclopédie Universelle
conversion à nombre de lignes plus bas — mažinamasis eilučių skaičiaus keitimas statusas T sritis radioelektronika atitikmenys: angl. downward line conversion vok. Übergang zum geringerer Zeilenzahl, m rus. преобразование числа строк с их уменьшением, m pranc. conversion à nombre de… … Radioelektronikos terminų žodynas
niveau de résonance le plus bas — žemiausiasis rezonansinis lygmuo statusas T sritis radioelektronika atitikmenys: angl. lowest resonance level vok. unterstes Resonanzniveau, n rus. наиболее низкий резонансный уровень, m pranc. niveau de résonance le plus bas, m … Radioelektronikos terminų žodynas
niveau énergétique le plus bas — žemiausiasis energijos lygmuo statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. lowest energy level vok. tiefstes Energieniveau, n; Unterenergieniveau, n rus. низший энергетический уровень, m pranc. niveau énergétique le plus bas, m … Fizikos terminų žodynas
état le plus bas — žemiausioji būsena statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. lowest state vok. niedrigster Zustand, m rus. низшее состояние, n pranc. état le plus bas, m … Fizikos terminų žodynas
bas — bas, basse 1. (bâ, bâ s ; l s se lie : un coeur bas et lâche, dites : bâ z et....) adj. 1° Qui a peu de hauteur. Maison basse. Rives plus basses. Un siége bas. Le plafond est bas. La porte est basse. Cet animal est très bas sur ses jambes.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
bas-fond — [ bafɔ̃ ] n. m. • 1704; de 1. bas et fond 1 ♦ Partie du fond de la mer, d un fleuve, où l eau est peu profonde par rapport aux points voisins mais où la navigation est praticable (à la différence du haut fond). Repérer les bas fonds à l aide d… … Encyclopédie Universelle
Bas-St-Laurent — Bas Saint Laurent Pour les articles homonymes, voir Saint Laurent. Bas Saint Laurent Localisation du Bas Saint Lauren … Wikipédia en Français