Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

perdu

  • 1 perdu

    -ue
    adj.
    1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi
    2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy
    3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi
    4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida
    5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush
    6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz
    7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz
    8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan
    9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq
    10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdu

  • 2 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 3 corps

    nm.
    1. tan, tana, gavda, qomat, badan, sumbat, qad-qomat; exercices de corps badan mashqlari; prendre de corps to‘lishmoq; avoir le diable au corps jim, tek turmas bo‘lmoq; loc.adv. corps à corps qo‘ l jangi, yaqindan mushtlashish (boksda); à corps perdu jon-jahd bilan, serzavqlik, qizg‘inlik, jo‘shqinlik, otashinlik bilan
    2. asosiy qism; corps de logis, corps de bâtiment bino, uyning asosiy qismi; corps de garde qorovul xona; corps du délit jinoyat tarkibi (quruqda)
    3. korporatsiya, shaxsiy tarkibi, xizmatchilar, tabaqa, toifa, ahl; corps enseignant o‘qituvchilar ahli; corps diplomatique diplomatlar hay'ati; corps administratif ma'muriy hay'at; corps élu saylov ahli; en corps to‘liq sostavda
    4. o‘lik jasad
    5. mil. birlashma, qo‘shilma armiya; corps de troupe ayrim qo‘shilma; corps militaire harbiy qism; corps d'armée armiya qo‘shilmasi; corps expéditionnaire ekspedisiya tarkibi
    6. techn. quti, yashik, korpus (soat)
    7. typogr. kegl, harf o‘lchovi
    8. jism, modda; corps gazeux gazsimon modda; corps solide qattiq jism; corps liquide suyuq jism, modda; corps composé murakkab element, jism; corps hétérogène geterogen modda; corps radioactifs radio-aktiv bo‘ laklar; corps mort o‘lik jasad, modda (dengizda); corps céleste osmon jismlari, quyosh, oy, yulduzlar
    9. zichlik, tig‘izlik, qalinlik; corps de l'acier po‘lat egiluvchanligi; avoir du corps pishiq, zich, qalin bo‘ lmoq, egiluvchan bo‘lmoq; ce vin a du corps bu kuchli vino; faire corps bir butunni tashkil etmoq, qilmoq; prendre corps shakllanmoq, muayyan shakl, tusga kirmoq; nozik, aniq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > corps

  • 4 douter

    I vi. (de qqn. de qqch) shubhalanmoq, shubha, gumon qilmoq, gumonsiramoq; douter de ses yeux ko‘rib turganiga ishonmaslik; ne douter de rien hech narsadan shubha qilmaslik, xotirjam bo‘lmoq, har qanday muammoni qo‘rqmasdan yengmoq, hal qilmoq
    II se douter vpr. (de) shubhalanmoq, shubha, gumon qilmoq, gumonsiramoq; mo‘ljallamoq, taxmin qilmoq, ko‘zlamoq, fahmlamoq, aql idrok bilan bilmoq, topmoq; elle se doute que tout est perdu hammasi tamom bo‘ldi deb biladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > douter

  • 5 esprit

    nm.
    1. jon, ruh
    2. es, hush; perdre ses esprits hushidan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre ses esprits hushiga kelmoq
    3. ruh, arvoh, jin; l'esprit du mal iblis, shayton, jin
    4. aql, idrok, ong; fikr, dunyoqarash; il est sain de corps et d'esprit u aqlan va jismonan sog‘lom; la liberté d'esprit hurfikrlilik; un homme d'esprit aqlli odam; cultiver son esprit dunyoqarashni kengaytirmoq; aqlini o‘stirmoq; les nourritures de l'esprit ma'naviy ozuqa; où aviez-vous l'esprit? kallangiz, boshingiz qayerda edi? avez-vous perdu l'esprit aqlingizni yedingizmi? kalangiz ishlaydimi? une tournure d'esprit fikri-zikri, fikri-xayoli
    5. xarakterli xususiyat, mohiyat, ruh, talab; dans l'esprit de l'époque zamon ruhida(gi), zamon talabida(gi); l'esprit d'une doctrine ta'limotning mohiyati
    6. aqlning, fikrning o‘ tkirligi, zukkolik, zakiylik, donolik, zakovat; il est plein d'esprit u juda zikko
    7. chim. spirt; esprit-de-vin etil spirt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > esprit

  • 6 fonds

    nm.
    1. yer, yer-mulk
    2. kapital, mablag‘, pul; des fonds de roulement oborot kapital; le fonds social qaysidir jamiyatga qarashli kapital, mablag‘
    3. pullar, qimmatbaho narsalar, boyliklar; les fonds publics davlat pullari; un porteur de fonds qimmatbaho qog‘ozlar egasi; rentrer dans ses fonds qarzlarini qayta olmoq, qaytarmoq, to‘lamoq; sarf-xarajatini qoplamoq, oqlamoq; à fonds perdu(s) umrbod olinadigan daromad (qaytarib bermaslik, olmaslik sharti bilan)
    4. zaxira (g‘amlab qo‘yilgan narsa), fond, mablag‘; le Fonds monétaire international Xalqaro valuta fondi; les fonds alloués ajratilgan mablag‘
    5. korxona, muassasa, savdo ishi; un fonds de commerce savdo uyi, korxonasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fonds

  • 7 fors

    prép. -dan tashqari, -dan boshqa; tout est perdu, fors l'honneur vijdondan boshqa hamma narsa yo‘qotildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fors

  • 8 mince

    adj.
    1. yupqa; métal réduit en bandes, en plaques minces yupqalashtirilgan metall lentalari, plastinkalari
    2. tor
    3. (odam tan a'zolari) nozik, ingichka, ozg‘in; elle voudrait être plus mince u ozg‘inroq bo‘ lishni xohlar edi; jambes minces ingichka oyoqlar
    4. arzimas, nochor, o‘rta miyona; pour un mince profit arzimas foyda uchun; un prétexte bien mince juda nochor bahona.
    intj.fam. jin ursin, obbo! qara-ya! mince alors, j'ai perdu mon portefeuille! obbo karmonimni yo‘qotib qo‘yibman-ku!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mince

  • 9 miracle

    nm.
    1. mo‘jiza, karomat; cela tient du miracle bu mo‘jiza
    2. ilohiy kishilar hayotiga bag‘ishlangan O‘rta asr dramasi
    3. mo‘jiza, kutilmagan hodisa; tout semblait perdu, et le miracle se produisit hamma narsa qo‘ldan ketganday edi, lekin mo‘jiza yuz berdi; faire, accomplir des miracles mo‘jiza ko‘rsatmoq; crier miracle, au miracle hayratlanmoq, ajablanmoq; par miracle loc.adv. qandaydir mo‘jiza tufayli, tasodifan, omad kelib; il en a réchappé par miracle u bundan qandaydir mo‘jiza tufayli qutilib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > miracle

  • 10 notion

    nf.
    1. elementar, boshlang‘ich bilish darajasi; il avait des notions d'anglais u ingliz tilidan ozroq xabardor edi
    2. tasavvur, tushuncha; notions du bien et du mal yaxshilik va yomonlak haqidagi tasavvur; il a perdu la notion du temps u vaqt tushunchasini yo‘qotib qo‘ydi
    3. tushuncha; le mot et la notion so‘z va tushuncha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > notion

  • 11 opposition

    nf.
    1. qarama-qashilik, ziddiyat, ixtilof; opposition de deux adversaires ikki raqibning ixtiloflari; en opposition qarshi, ixtilofda, mojaroda, nizoda, tortishuvda; entrer en opposition avec qqn. biror kishi bilan mojaroga kirishmoq
    2. qarama-qarshilik, tafovut, o‘zgalik, farq; opposition de couleurs, de sons ranglarning, tovushlarning qaramaqarshiligi
    3. qarama-qarshilik, farq, tafovut, zidlik; opposition des contraires qarama-qarshi narsalar orasidagi tafovut; opposition de deux principes ikki nuqtai nazarning zidligi; en opposition qarama-qarshi, zid; sa conduite est en opposition avec ses idées uning yurish-turishi o‘zining g‘oyalariga zid; loc. adv; par opposition; loc.prép. par opposition à -ga qarama-qarshi, -ga qarama-qarshi o‘laroq; employer ce mot par opposition à tel autre bu so‘zni boshqa shundaylariga qarshi o‘laroq ishlatmoq
    4. qarshilik, monelik, to‘sqinlik; l'opposition de qqn. à une action biror ishga birovning qarshiligi; faire, mettre opposition à qqch. biror narsaga to‘sqinlik qilmoq; faire de l'opposition qarshilik qilmoq
    5. sud qarorining ijro etilishiga qarshilik; faire opposition à un chèque perdu yo‘qotilgan chekni bekor qilmoq
    6. oppozitsiya; qarshi tomon, muxolif; les partis d'opposition muxolif partiyalar; rallier l'opposition qarshi tomonlarni birlashtirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opposition

  • 12 outre

    nf. mesh, sanoch; outre de vin vino meshi; loc. être gonflé, plein comme une outre meshday shishgan, qorni meshday shishgan.
    I adv.
    1. narigi tomonida, ortida; outre-Atnlantique Atlantikaning narigi tomonida (Amerikada); outre-Manche Lamanshning narigi tomonida; n. les peuples d'outre-mer dengiz orti xalqlari
    2. passer outre chegarasidan o‘tib ketmoq; chegeradan chiqib ketmoq, iltifotsizlik ko‘rsatmoq; je passai outre à son interdiction men uning taqiqlash chegarasidan chiqib ketdim
    II prép. -dan tashqari, shu bilan birgalikda; outre le fait que bu dalildan tashqari; loc.adv. outre mesure o‘ ta, haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq darajada; ce travail ne l'a pas fatigué outre mesure bu ish uni haddan tashqari charchatgani yo‘q; loc.adv. en outre -dan tashqari, shu bilan birgalikda, buning ustiga, ustiga ustak, shuningday; il est tombé malade (et) en outre, il a perdu sa place u kasal bo‘lib qoldi, ustiga ustak ish joyini ham yo‘qotdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > outre

  • 13 part

    nf.
    1. hissa, ulush; tekkan qism, bo‘lak; je prends part à votre douleur men sizning qayg‘ungizga sherikman; pour ma part o‘z tomonimdan, menga qolsa
    2. (faire) part à deux bo‘ lashmoq; faire part de qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga bildirmoq, xabar bermoq
    3. ulush, bo‘lak, qism; diviser en parts, bo‘laklarga, qismlarga bo‘lmoq, bo‘lashmoq; assigner à qqn. une part dans un legs biror kishiga merosning bir qismini belgilab bermoq
    4. aksiya; acheter des parts dans une entreprise bir korxonaning aksiyalarini sotib olmoq; il faut que chacun paye sa part har kim o‘z payini qo‘shsin
    5. faire la part de nazarga olmoq, hisobga olmoq, nazarda tutmoq; faire la part des choses, la part du feu narsalarni nazarda tutmoq, narsalarning bir qismini in'om qilmoq
    6. bo‘lak, qism; il a perdu une grande part de sa fortune u boyligining katta qismini yo‘qotdi; pour une large part katta qismda
    7. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; de la part de tarafidan, nomidan; je viens de la part de mon mari men erim nomidan kelayapman; de toutes parts ou de toute part har tarafdan; d'une part… d'autre part bir tomondan, tarafdan… ikkinchi, boshqa tomondan, tarafdan; nulle part hech qayerda; autre part boshqa bir yerda; quelque part bir joyda, qayerdadir; elle l'avait déjà vu quelque part u uni oldin ham qayerdadir ko‘rgan edi; loc.adv. à part chetga, alohida; mettre qqn.qqch. à part biror narsani chetga qo‘ymoq, biror kimsani chetga tortmoq; prendre qqn. à part pour lui parler biror kimsani gap aytish uchun chetga tortmoq; loc.prép. -dan tashqari, -dan bo‘lak, -dan boshqa; à part lui nous ne connaissons personne biz undan tashqari hech kimni tanimaymiz; adj. à part alohida, alohida-alohida, mustaqil ravishda; occuper une place à part alohida joy egallamoq; th. à part o‘ziga o‘zi, o‘zicha (aktyorning ovoz chiqarib o‘ziga o‘zi aytgan so‘zi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > part

  • 14 patelin

    -ine
    adj.litt. xushomadgo‘y, tilyog‘lama; un ton patelin xushomadgo‘y ohang.
    nm.fam. qishloq, ovul, o‘z yurti, vatan; il est allé passer ses vacances dans un patelin perdu u o‘z ta' tilini uzoq bir ovulda o‘ tkazgani ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patelin

  • 15 patience

    nf.
    1. chidam, bardosh, sabr, sabr-toqat, to‘zim; s'armer de patience sabr-toqatini qo‘ lga olmoq; prendre patience sabr-toqat qilmoq; souffrir avec patience tishini tishiga qo‘yib bardosh bermoq
    2. sabot, matonat, chidam, sabr, bardosh; ouvrage de patience qat'iyatlik va sabot bilan qilinadigan ish
    3. bardosh, sabr-qanoat; il n'a aucune patience uning hech qanday sabr-qanoati yo‘q; après une heure d'attente, il a perdu patience bir soat kutishdan so‘ng, uning sabri tugadi; ma patience a des limites! sabrning ham chegarasi bor! sabrim tugab boryapti!
    4. patience! sabr qiling!
    5. jeu de patience bosh qotirgich, dushvor masala
    6. pasyans (qartada o‘yin ko‘rsatishning bir turi); je fais des patiences men qartada o‘yin ko‘rsataman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patience

  • 16 piocher

    I vt.
    1. cho‘kich bilan kovlamoq; il piochait la terre u cho‘kich bilan yer kovlar edi
    2. fam. zo‘r berib, astoydil, bosh ko‘ tarmay ishlamoq, o‘qimoq, o‘rganmoq, yod olmoq; je me mettais à piocher mon histoire tarix darsimni bosh ko‘ tarmay o‘rgana boshladim
    II vi.
    1. kovlashtirmoq, titmoq, titkilamoq
    2. o‘yin. tortmoq, olmoq (qarta, domino); j'ai perdu parce que j'ai dû piocher men qarta tortishga majbur bo‘ldim, shuning uchun ham yutqazib qo‘ydim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piocher

  • 17 primitif

    -ive
    I adj.
    1. ibtidoiy, qadimgi; l'homme primitif ibtidoiy odam
    2. dastlabki, oldingi, eng avvalgi; dans sa forme primitive o‘zining dastlabki ko‘rinishida; cette étoffe a perdu sa couleur primitive bu mato o‘zining dastlabki rangini yo‘qotdi
    3. birlamchi, bosh, tub, asosiy; le sens primitif d'un mot so‘zning tub ma'nosi; temps primitifs d'un verbe fe'lning tub zamonlari
    4. rivojlanmagan, taraqqiy qilmagan, qoloq, primitiv; les sociétés primitives taraqqiy qilmagan jamiyatlar, xalqlar; l'art primitif primitiv san'at
    5. oz ma'lumotli, ko‘p narsani tushunmaydigan, sodda, go‘l; dag‘al, qo‘pol; il est un peu primitif u biroz go‘lroq
    II nm.
    1. ibtidoiy jamiyat a'zosi, tubjoy xalq; les primitifs d'Australie Avstraliyaning tubjoy aholisi
    2. qadimgi, oldingi (G‘arbiy Yevropa uyg‘onish davridan oldingi rassom, skulptor).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > primitif

  • 18 promettre

    I vt.
    1. va'da qilmoq, va'da, so‘z bermoq; il a promis à son voisin de l'aider u qo‘shnisiga yordam berishga va'da berdi; le propriétaire du chien perdu promet une belle récompense à la personne qui retrouvera l'animal yo‘qolgan itning egasi uni topgan kishiga yaxshi suyunchi va'da qiladi
    2. ishontirmoq, ta'kidlamoq; je te promets que tu le regretteras men seni ishontirib aytamanki, sen bunga afsus qilasan
    3. darak bermoq, bildirmoq, o‘xshamoq; ça ne promet rien de bon bu hech qanday yaxshilikdan darak bermaydi
    4. kelajagi porloq, umidli bo‘lmoq; c'était un enfant qui promettait beaucoup bu kelajagi porloq bola edi; fam. ça promet! battar bo‘ lyapti!
    II se promettre vpr.
    1. umid qilmoq, umid bog‘lamoq, umidvor, ilinjida bo‘lmoq, ko‘z tutmoq, ishonmoq; il n'a pas eu les satisfactions qu'ils étaient promises u o‘zi ko‘zda tutgan ko‘ngli to‘lishga erishmadi
    2. (de+inf) o‘ziga maqsad qilib qo‘ymoq, deb o‘ziga va'da bermoq; il se promit de ne plus recommencer u o‘ziga o‘zi boshqa qaytarmaslikka va'da berdi
    3. bir-biriga va'da bermoq, so‘z bermoq; les deux amies se sont promis de s'écrire souvent ikki do‘st bir-biriga tez-tez xat yozib turishishni va'da berishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > promettre

  • 19 rattraper

    I vt.
    1. qaytadan ushlab, tutib olmoq; qaytadan qo‘lga tushirmoq
    2. o‘rnini to‘ldirmoq, qoplamoq; on ne peut pas rattraper le temps perdu boy berilgan vaqtning o‘rnini qoplab bo‘lmaydi
    3. rattraper une imprudence, une erreur ehtiyotsizlikni, xatoni tuzatib, to‘g‘rilab olmoq
    4. yetib olmoq; pars devant, je te rattraperai oldinroq ketaver, men senga yetib olaman
    II se rattraper vpr.
    1. se rattraper à qqch. ushlab, osilib qolmoq; elle s'est rattrapée à la branche u shoxga osilib qoldi
    2. yetkazib, to‘ldirib, qoplab olmoq; j'ai peu dormi hier, mais je compte bien me rattraper men kecha oz uxladim, lekin men yetkazib olaman deb o‘ylayman
    3. o‘zini to‘xtatib qolmoq, o‘zini ushlab qolmoq, o‘zini o‘nglab olmoq; se rattraper à temps vaqtida o‘zini ushlab qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rattraper

  • 20 reconquérir

    vt.
    1. qayta bosib olmoq, qayta egallab olmoq; un village conquis, perdu et reconquis bosib olingan, qo‘ldan ketgan va qayta egallab olingan qishloq
    2. qayta qo‘lga kiritmoq; reconquérir sa liberté ozodligini qo‘lga kiritmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reconquérir

См. также в других словарях:

  • perdu — perdu, ue [ pɛrdy ] adj. • XIVe « damné »; de perdre I ♦ Qui a été perdu (⇒ perdre, I ). 1 ♦ Dont on n a plus la possession, la disposition, la jouissance. Argent perdu au jeu. « Le Paradis perdu », poème de Milton. Tout est perdu : il n y a plus …   Encyclopédie Universelle

  • perdu — perdu, ue (pèr du, due) part. passé de perdre. 1°   Dont on a été privé. •   Ma foi ! sans moi, l argent était perdu pour lui, MOL. l Ét. I, 8. •   Vous n avez qu à faire afficher, madame : Amant perdu, trente pistoles à gagner, DANCOURT la… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • perdu — Perdu, [perd]ue. part. Il a les significations de son verbe. On dit prov. qu Un bienfait n est jamais perdu, pour dire, qu Un bienfait a tost ou tard sa recompense de quelque part que ce soit. On dit aussi prov. De tout ce qui survient d agreable …   Dictionnaire de l'Académie française

  • perdu — or perdue [pər do͞o′, pərdyo͞o′] adj. [Fr perdu, masc., perdue, fem., pp. of perdre, to lose < L perdere: see PERDITION] out of sight; in hiding; concealed, as in military ambush n. [< PERDU the adj.; also contr. of Fr sentinelle perdue,… …   English World dictionary

  • Perdu — Per*du (p[ e]r*d[=u] or p[ e]r d[ u]), n. [See {Perdu}, a.] 1. One placed on watch, or in ambush. [1913 Webster] 2. A soldier sent on a forlorn hope. Shak. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Perdu — Per*du , Perdue Per*due (p[ e]r*d[=u] or p[ e]r d[ u]), a. [F. perdu, f. perdue, lost, p. p. of perdre to lose, L. perdere. See {Perdition}.] 1. Lost to view; in concealment or ambush; close. [1913 Webster] He should lie perdue who is to walk the …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Perdu [1] — Perdu (fr., spr. Perdüh), verloren …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Perdu [2] — Perdu, Berg, so v.w. Montperdu …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Perdu — (franz., spr. dǖ, ital. perduto), verloren …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • perdu — index hidden, recondite Burton s Legal Thesaurus. William C. Burton. 2006 …   Law dictionary

  • perdu — reperdu éperdu …   Dictionnaire des rimes

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»