Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

payer+en+or

  • 1 payer

    I vt.
    1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq
    2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing
    3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til
    4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman
    5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi
    6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq
    7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydi
    II se payer vpr.
    1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering
    2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > payer

  • 2 sous-payer

    vt. kam haq to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sous-payer

  • 3 dette

    nf.
    1. qarz; dettes actives qarzga berilgan so‘mlar; dette publique davlat burchi, vazifasi; dette commerciale savdo-sotiq vazifasi, burchi (qilish); dette consolidée jipslashgan, birlashgan burch; dette en souffrance to‘lanmagan qarz; remise de dette qarzdan bosh tortish; être criblé de dettes qulog‘igacha qarzga botmoq; contracter une dette qarz olmoq; avouer une dette qarzni tan olmoq
    2. vazifa, xizmat, lavozim, majburiyat; payer sa dette à la nature fam. tabiatiga muvofiq ish tutmoq, ta'bi xohlagan ishni qilmoq, holdan toymoq; payer sa dette à la société jinoyat uchun qatl qilinmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dette

  • 4 double

    I adj.
    1. ikkilangan, ikki barobar bo‘lgan; à double fond ikki qavatli tag; étoffe à double face orqa-o‘nggi bir xil mato; à double effet qo‘sh harakat; à double fin qo‘shaloq maqsad bilan
    2. ikki taraflama, ikki yoqlama, tomonlama, ikki turli, xil; double sens ikki ma'nolilik; double jeu ikki turli, xil
    3. qo‘sh, qo‘shaloq, judt, juf-juft bo‘lish
    II nm.
    1. ikki miqdor; payer le double ikki barobar to‘lamoq
    2. hujjatlarning asliga teng nusxasi, kupisi; double original ikkita bir xil nusxa (diplomda)
    3. ikkita bir-biriga o‘xshash odam
    4. sport. juft o‘yin; double mixte aralash juft o‘yin
    5. loc.adv. en double ikki nusxada; mettre en double ikki marta qo‘shmoq; loc.adv. au double ikki hissa qilib, ikki marta ortiq, ko‘p; payer au double uch baravar ortiq to‘lamoq; je te le rendrai au double yuz barobar oshirib qaytaraman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > double

  • 5 addition

    nf.
    1. qo‘shimcha; ilova; l'addition de cet article modifie le sens de la loi bu qo‘shimcha modda qonunning mazmunini o‘zgartirib yubormoqda; faire une addition de qqch. à qqch. biron narsani boshqa narsaga qo‘shmoq
    2. math. qo‘shish, qo‘shuv; faire une addition amalini bajarmoq
    3. hisob (restoran yoki kafeda to‘ lanadigan pul, summasi ko‘rsatilgan hujjat); donnez-moi l'addition hisobni keltiring, xarajat pulini hisoblab yuborsangiz; régler, payer l'addition hisob bo‘yicha pulni to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > addition

  • 6 amende

    nf. jarima; payer une amende jarima to‘lamoq; il a été condamné à une amende de 100 euros unga 100 evro jarima solindi; mettre à l'amende jazolamoq; amende honorable aybiga iqror bo‘lish; uzr, tovba, o‘kinish; faire amende honorable aybiga iqror bo‘lmoq; qilmishiga pushaymon bo‘lmoq, uzr so‘ramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amende

  • 7 cash

    adv. payer cash naqd to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cash

  • 8 combine

    nf. hiyla-nayrang, firibgarlik, qalbaki ish, firib, lo‘ ttibozlik, korchalonlik, ishbilarmonlik, hiylagarlik, makkorlik, ayyorlik, mug‘ombirlik, makr, yo‘l; tu connais la combine pour entrer sans payer? sen pul to‘lamasdan kirish yo‘lini bilasan?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > combine

  • 9 denier

    nm.
    1. dinor (pul birligi)
    2. denye (eski fransuz mis chaqasi); denier du culte cherkov xayr-sadaqasi; payer jusqu'au dernier denier batamom to‘lamoq
    3. vieilli qarz olinadigan badal, foiz
    4. pul, aqcha, vosita, mablag‘, boylik, davlat daromadi, kirimi
    5. g‘altak, ip o‘rami (10000 metrlik).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > denier

  • 10 échéance

    nf.
    1. to‘lov muddati; respecter ses échéances o‘z vaqtida to‘lamoq
    2. qarz, nasiya; payer ses échéances qarzini to‘ lamoq
    3. muddat; à courte, à longue échéance qisqa, uzoq muddatli, qisqa, uzoq muddatga mo‘ljallangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échéance

  • 11 échu

    -ue
    adj. o‘tgan, tugagan, bitgan, tamom bo‘lgan; payer à terme échu muddati tugagandan keyin to‘ lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échu

  • 12 espèce

    nf.
    1. tur; xil, nav, zot; les espèces animales et végétales hayvonlar va o‘simliklarning turlari; ľespèce humaine insoniyat
    2. narsa yoki kimsaning qiymat jihatidan kategoriyasi; toifa, xil; de la même espèce bir xil, o‘xshash; quelle espèce d'homme est-ce? bu qanaqa odam o‘zi? les gens de votre espèce sizga o‘xshash, sizdek, sizdaqa odamlar; il roulait sur une espèce de bicyclette u velosipedga o‘xshash bir narsani minib ketardi; en ľespèce bu holda, ayni holda; c'est un cas d'espèce bu alohida hol
    3. pl. naqd pul; oltin, kumush tanga; payer en espèce naqd pul to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > espèce

  • 13 frais

    -fraîche
    I adj.
    1. salqin, toza, sovuq
    2. yangi, yaqinda tayyorlangan; du beurre frais tuzsiz yog‘; de la crème fraîche qaymoq; des nouvelles fraîches so‘ngi yangiliklar
    3. yaqqol, sof, toza
    II nm. sovuq, salqin; chercher le frais salqin joyni izlamoq; prendre le frais toza havoda nafas olmoq; mettre au frais sovuq joyga qo‘ymoq, o‘ tqazmoq (fam qamoqda),
    III adv. yaqinda.
    nm.pl. sarf, xarj; des frais de production ishlab chiqarish xarajatlari; frais de table ovqatlanish xarajatlari; faire les frais xarajatni ko‘tarmoq; payer les frais xarajatni to‘lamoq; couvrir les frais xarajatni qoplamoq; en être pour ses frais zarar ko‘rmoq; à ses frais o‘zining hisobiga; faire des frais pour qqn. kimgadir jon kuydirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > frais

  • 14 goutte

    nf.
    1. tomchi, qatra, bir tomchi; se ressembler comme deux gouttes d'eau ikki tomchi suvday, xuddi quyib qo‘yganday, bir-biriga juda ham o‘xshash; goutte à goutte loc.adv. tomchi-tomchi; passer entre les gouttes suvdan quruq chiqmoq
    2. fam. qadah, jom, rumka, stakancha (spirt uchun); boire la goutte bir qadah (aroq) ichmoq; payer la goutte à qqn. birovga qadah bermoq
    3. pl. tomizg‘i, tomiziladigan dori
    4. on n'y (on ne) voit goutte qop-qorong‘i, zimiston, hech narsani ko‘rib bo‘lmaydi; n'entendre goutte hech nima eshitmaslik.
    nf. podagra, bo‘g‘inlar zirqirab og‘riydigan kasallik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > goutte

  • 15 grassement

    adv. payer grassement mo‘l-ko‘l to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grassement

  • 16 luxe

    nm.
    1. hashamat, dabdaba, dang‘illamalik, bashanglik, serhashamlik; vivre dans le luxe yegani oldida, to‘kin-sochinlikda yashamoq; fam. ce n'est pas du luxe hasham uchun emas; zaruriy, kerakli narsa; zarurat
    2. ortiqcha farovonlik, ortiqcha sarf-xarajatga yo‘l qo‘yish, isrofgarchilik, dabdabalilik; le luxe de sa chambre à coucher yotoqxonasining dabdabaliligi; de luxe zebziynat; produits, articles de luxe zeb-ziynat mahsulotlari, mollari
    3. qimmatli, qimmatga tushadigan narsa; se donner, se payer le luxe de dire, de faire biror xushxabarni aytishni, yoqimli narsani qilishni o‘ziga ep ko‘rmoq; je me suis payé le luxe de dire ce que je pensais men qanday fikrda ekanligimni aytishni o‘zimga ep ko‘rdim
    4. mo‘lchilik, seroblik, to‘lalik; avec un grand luxe de détails hamma tafsilotlariga to‘laligicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > luxe

  • 17 note

    nm.
    1. nota
    2. ohang; fausse note buzuq ohang; qalbaki, yasama, mos kelmaydigan narsa; note cristalline jarangdor ohang
    3. klavish; taper sur deux notes à la fois baravariga ikkita klavishni bosmoq
    4. loc. note juste haqiqiy tafsilot; forcer la note bo‘rttirmoq, orttirib yubormoq; les rideaux blancs mettaient une note gaie dans la chambre oq pardalar xonaga sururli tus berar edilar; donner la note ibrat ko‘rsatib ergashtirmoq; être dans la note uslubida, mos tushgan, xonasida bo‘lmoq; cet objet, cette remarque étaient bien dans la note bu narsa, bu izoh juda mos tushgan edi.
    nf.
    1. belgi, ishora; note marginale hoshiyadagi belgi; commentaire en note qisqacha belgilar bilan berilgan sharh
    2. qisqa yozma xabar, axborot, ma'lumot; faire passer une note qisqa xabar bosib chiqarmoq; note officielle rasmiy xabar
    3. qayd, yozma xotira, mulohaza; cahier de notes yon daftarcha; prendre note d'une adresse adresni yozib olmoq; astu pris des notes pendant le cours? leksiyani yozib bordingmi? prête-moi tes notes konspektingni berib tur
    4. hisob-kitob, schyot; note d'électricité elektr hisob-kitobi; note d'hôtel mehmonxona hisob-kitobi; demander, payer sa note hisob-kitobni so‘ramoq, hisob-kitob qilmoq
    5. baho; une mauvaise note yomon baho; carnet de notes d'un écolier o‘quvchining kundalik daftari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > note

  • 18 numéraire

    nm. pul, naqd pul; payer en numéraire naqt pul bilan to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > numéraire

  • 19 or

    nm.
    1. oltin, tilla, zar; pépites, poudre d'or sof holda topilgan, kukun holdagi oltin; or pur, or fin sof oltin; or jaune, or blanc sariq oltin; oqoltin, platina; lingot d'or oltin yombi; pièce, louis d'or tanga, luidor (eski fransuz oltin tangasi); plaqué or qoplama oltin
    2. oltin pul; payer en or oltin bilan to‘lamoq
    3. oltin, tillaga tenglik, bahosiz, bebaho, qimmatbaho; le pouvoir de l'or oltinning quvvati; valoir son pesant d'or tillo bahosida turmoq, oltinga teng bo‘lmoq; j'ai fait une affaire en or men tillaga teng ish qildim; rouler sur l'or boyligi oshib-toshib yotmoq; être cousu d'or ostonasigacha oltindan bo‘lmoq; je ne ferais pas cela pour tout l'or du monde boshimdan zar to‘kishsa ham, men bu ishni qilmayman
    4. qimmatbaho, bahosiz, bebaho; loc. le silence est d'or sukut oltin; fam. en or tilla, tilladan, ajoyib; d'or tilladan, bebaho, bahosiz; coeur d'or tilla yurak; règle d'or oltin qoida; âge d'or oltin davr, eng gullagan davr; siècle d'or oltin asr; l'âge d'or du cinéma kinoning oltin davri
    5. oltin, tillaga o‘xshash; tilla rang; l'or des blés bug‘doyning tilla rangi.
    prép. esa, bo‘lsa; biroq, ammo, lekin; il se dit innocent, or toutes les preuves sont contre lui u o‘zini aybsiz deydi, lekin hamma dalillar esa unga qarshi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > or

  • 20 patente

    nf.
    1. patent, yorliq, diplom; yorliq xati
    2. patent, savdo-ishlab chiqarish solig‘i; payer sa patente patentini to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patente

См. также в других словарях:

  • payer — [ peje ] v. tr. <conjug. : 8> • soi paier de « s acquitter de » v. 1200; paier « se réconcilier avec qqn » fin Xe ; lat. pacare « pacifier, apaiser » I ♦ 1 ♦ (1175) Mettre (qqn) en possession de ce qui lui est dû en exécution d une… …   Encyclopédie Universelle

  • payer — PAYER. v. a. Donner ce qu on doit, s acquiter d une dette. Payer une somme d argent. payer le prix d une chose. payer mille escus. payer ce qu on doit à son creancier. je luy ay payé une grande somme. il me doit encore tout, il ne m a pas payé un …   Dictionnaire de l'Académie française

  • payer — Payer, a nomine Pagus, quod pagorum incolae sunt velut solutionis officinae: vectigalibus enim premuntur prae caeteris. Payer, Luere, Pendere, Pensitare, Soluere, Resoluere. Payer à quelqu un ce qu on luy doibt, Aliquem absoluere. Payer son… …   Thresor de la langue françoyse

  • Payer — ist der Familienname folgender Personen: Ariane Payer (* 1973), deutsche Schauspielerin Évariste Payer (1887–1963), kanadischer Eishockeyspieler Friedrich von Payer (1847–1931), deutscher Politiker Helge Payer (* 1979), österreichischer… …   Deutsch Wikipedia

  • Payer — may refer to:* Evariste Payer (1887 1963), Canadian professional hockey player * Helge Payer (born 1979), Austrian international footballer * Payer (party), a party who makes a payment * Serge Payer (born 1979), Canadian ice hockey playeree also* …   Wikipedia

  • payer — var of payor Merriam Webster’s Dictionary of Law. Merriam Webster. 1996. payer …   Law dictionary

  • Payer — Payer,   1) Friedrich von (seit 1906), Politiker, * Tübingen 12. 6. 1847, ✝ Stuttgart 14. 7. 1931; Rechtsanwalt; war 1877 87 und 1890 1917 Mitglied des Reichstags (Deutsche Volkspartei, seit 1910 Fortschrittliche Volkspartei), gehörte daneben… …   Universal-Lexikon

  • Payer — Pay er, n. One who pays; specifically, the person by whom a bill or note has been, or should be, paid. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Payer — Payer, 1) Julius von, Nordpolfahrer und Maler, geb. 1. Sept. 1842 in Schönau bei Teplitz, wurde auf der Militärakademie in Wiener Neustadt ausgebildet, trat 1859 als Offizier in die österreichische Armee und zeichnete sich 1866 in der Schlacht… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Payer — Payer, Friedrich von, Politiker, geb. 12. Juni 1847 zu Tübingen, 1871 Rechtsanwalt in Stuttgart, 1877 78, 1880 87 und seit 1890 Mitglied des Reichstags, 1895 Präsident der württemb. Kammer, Mitglied der süddeutschen Volkspartei, 1906 geadelt;… …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Payer [2] — Payer, Jul., Ritter von, Nordpolfahrer und Maler, geb. 1. Sept. 1842 in Schönau bei Teplitz, 1859 österr. Leutnant, machte 1869 70 die Nordpolexpedition unter Koldewey mit, leitete 1872 74 mit Weyprecht die österr. Nordpolexpedition (auf… …   Kleines Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»