-
21 pension
nf. nafaqa, xayriya, pensiya; verser, recevoir une pension alimentaire aliment to‘lamoq, olmoq; avoir droit à une pension pensiya olish huquqiga ega bo‘lmoq.nf.1. pansion (biron kishinikida yotoq joy, oziq-ovqat bilan ta'minlanish); prendre pension dans un hôtel biron mehmonxonada to‘la pansionda yashamoq; en pension pansionda, pansionga; prendre qqn. chez soi en pension biron kishini o‘zinikiga pansionga olmoq; mettre un enfant en pension dans un collège bolani kollejga pansionga joylamoq; payer la pension pansion haqini to‘lamoq2. pansion (o‘quvchilarni yotoqxona, oziq-ovqat, kiyim-bosh bilan ta'minlaydigan o‘rta o‘quv yurti, shu o‘quv yurtining o‘quvchilari); une pension de jeunes filles qizlar pansioni (internati); toute la pension était en promenade butun pansion sayrda edi3. pension de famille oilaviy pansion. -
22 pinte
nf.1. pinta (qadimiy o‘lchov birligi, 0,93 l)2. loc. se payer une pinte de bon sang xursandchilik qilmoq3. anglo-sakson o‘lchov birligi (0,568 l). -
23 place
nf.1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq. -
24 poche
nf.1. cho‘ntak, kissa; la poche revolver d'un pantalon shimning orqa cho‘ntagi; mettre qqch. dans ses poches biror narsani cho‘ntakka solmoq, cho‘ntakka urmoq; mettre, avoir, garder les mains dans les poches qo‘lini cho‘ntagiga solmoq; loc. les mains dans les poches ikki qo‘li cho‘ntakda, ikki qo‘lini cho‘ntakka tiqib (hech narsa qilmay); de poche cho‘ntakka sig‘adigan, kichkina; livre de poche cho‘ntakka sig‘adigan kitob; argent de poche cho‘ntak puli, mayda xarajatlar uchun ishlatiladigan pul; loc. se remplir les poches cho‘ntagini qappaytirmoq; mettre la main à la poche pul sarflamoq, to‘lamoq; payer de sa poche o‘z hamyonidan, yonidan, cho‘ntagidan to‘lamoq; fam. en être de sa poche zarar ko‘rmoq, yonidan to‘ lamoq; connaître qqch.qqn. comme sa poche biror narsani, biror kishini besh qo‘lday bilmoq; fam. n'avoir pas les yeux dans sa poche ziyrak bo‘lmoq, hamma narsaga nazar solib turmoq; mettre qqn. dans sa poche qo‘lga olmoq, o‘z hukmronligiga, izmiga olmoq; fam. c'est dans la poche ish pishdi2. cho‘zilib, osilib qolgan joy; ce pantalon fait des poches aux genoux bu shimning tizzalari osilib qolibdi; poches sous les yeux salqigan ko‘zlar3. konvert4. cho‘ntak, hamyon (portfel, chamadon); cette valise a une poche extérieure bu chamadonning tashqi cho‘ntagi bor5. xalta, sumka (organlar); poche ventrale du kangourou femelle urg‘ochi kenguruning xaltasi6. chuqur, o‘yiq, kamgak, kamar; une poche d'eau, de pétrole suv va neft kamgaklari. -
25 possibilité
nf.1. mumkinlik, imkoniyat; la possibilité d'une guerre urishning mumkinligi2. imkoniyat, yo‘l; envisager toutes les possibilités hamma imkoniyatlarni ko‘rib chiqmoq3. imkon, iloj; je viendrai, si j'en ai la possibilité imkonim bo‘lsa kelaman4. pl. imkonlar, imkoniyatlar; chacun doit payer selon ses possibilités har kim o‘z imkoniyatlariga qarab to‘lashi kerak; un enfant plein de possibilités imkoniyatlarga to‘la bola. -
26 pot
nm.1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda6. qimor dov, ganak, tikilgan pul7. vulg. ket, orqa8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi. -
27 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
28 prélèvement
nm. olish, yig‘ish, undirish; payer des impôts par prélèvement automatique sur son compte en banque soliqlarini bankdagi hisobidan avtomatik ravishda o‘ tkazish yo‘li bilan to‘lamoq; un prélèvement de sang qon olish; faire un prélèvement analiz uchun olish (a'zo, to‘qima). -
29 presto
adv.mus.1. presto, juda tez2. fam. tezda, tezlik bilan, zudlik bilan; il faut le payer presto uni tezda to‘lash kerak. -
30 prime
adj.1. ilk, avval, bosh; prime jeunesse ilk yoshlik, yoshlikning boshi; de prime abord avvalo, boshdan2. math. birinchi (harfdagi belgi).nf.1. to‘lov; elle vient de payer la prime d'assurance de sa moto u yaqinda mototsiklining sug‘urta to‘lovini to‘ladi2. mukofot, rag‘batlantirish; prime de transport transport haqi uchun beriladigan mablag‘; prime de fin d'année o‘n uchinchi (yil oxirida rag‘batlantiruvchi) oylik; prime à l'exportation eksport uchun rag‘batlantirish; iron. rag‘batlantirish, gij-gijlash; c'est une prime à l'agression bu tajovuzkorlikka gij-gijlash3. xaridorga bepul qo‘shib beriladigan narsa, rag‘bat; plais. en prime ustiga, kelishilganning ustiga4. faire prime yuqori baholanmoq; ustun turmoq. -
31 prix
nm.inv.1. baho, narx, haq; le prix de molning bahosi; à quel prix est ce manteau? bu paltoning narxi qancha? payer le prix de qqch. biror narsaning haqini to‘lamoq; prix fixe, unique tayin narx; vendre à bas, à vil prix arzon, arzimagan narxga sotmoq; casser les prix arzonlashtirmoq; à prix cassés arzonlashgan narxda; le dernier prix oxirgi baho; un prix exorbitant o‘ta yuqori, baland baho; ça coûte un prix fou bu aql bovar qilmaydigan qimmat turadi; prix d'ami o‘zaro kelishilgan baho; prix de revient tannarx; hausse des prix narx-navoning oshishi; n'avoir pas de prix, être hors de prix bahosi yo‘q, juda qimmat bo‘lmoq; mettre à prix bozorga solmoq; mise à prix boshlang‘ich baho; mettre à prix la tête de qqn. birovning boshiga mukofot e'lon qilmoq; à prix d'or tilloga teng narxda, otamning bahosida2. narx, tovarga ilib qo‘yiladigan baho ko‘rsatkichi3. vx. le prix du sang qonning xuni4. qiymat, narx, baho; le prix du succès, de la réussite muvaffaqiyatning, yutuqning qiymati; il ne céderont à aucun prix ular hech qanday narsa evaziga bermaydilar; à tout prix har qancha tursa hamnima bo‘lsa ham; au prix de -ning evaziga5. mukofot, sovrin; le prix goncourt Gonkur mukofoti; prix d'excellence rag‘batlantiruvchi mukofot (maktablarda, oltin medal); livre de prix mukofotga berilgan kitob, kitob mukofot6. laureat; c'est un premier prix du conservatoire bu konservatoriyaning birinchi laureati7. mukofot, sovrin; grand prix automobile avtomobil bo‘yicha Gran-Pri sovrini, mukofoti. -
32 quintuple
I adj. besh karra, marta, barobar ko‘p; nombre quintuple d'un autre boshqasining besh barobar ko‘p miqdori, soniII nm. besh marta ko‘p miqdor, son; payer le quintuple besh karra ko‘p miqdorda to‘lamoq. -
33 quoi
pron.1. rel. qaysi, qaysiki, nima; voilà de quoi il s'agit mana nima haqida gap ketayapti; il fallut d'abord payer l'amende; après quoi on nous a laissé partir avval jarima to‘lash kerak bo‘ldi; o‘shandan keyin bizni qo‘yib yuborishdi; réfléchis bien; sans quoi tu vas te tromper yaxshilab o‘yla; aks holda yanglishasan; faute de quoi aks holda; moyennant quoi o‘shaning evaziga; il n'a pas de quoi vivre uning yashashga hech vaqosi yo‘q; je vous remercie beaucoup. – il n'y a pas de quoi sizga katta rahmat. – arzimaydi2. intr. nima, nima uchun, nega, nima sababdan, qanday? je saurai à quoi m'en tenir men nimaga suyanishni bilaman; quoi faire? nima qilish kerak; à quoi penses-tu? nima haqida o‘ylayapsan?3. fam. quoi, qu'est-ce que tu dis? nima, nimadan bilding? de quoi? nima?, nima deysan?4. intj. quoi! vous osez protester? nima! siz e' tiroz bildirishga jur'at qilayapsizmi?5. quoi que nima bo‘lsa; quoi qu'il arrive nima bo‘lganda ham; quoi qu'il en soit qanday bo‘lmasin. -
34 quote-part
nf. hissa, ulush; payer, toucher sa quote-part o‘z hissasini to‘lamoq, olmoq. -
35 rançon
nf. garov puli, evaz, haq; payer une rançon evaz to‘lamoq; la rançon de jazosi, ta'ziri, haqi, ulushi; c'est la rançon de la gloire bu g‘alabaning haqi. -
36 recta
adv.fam. aniq, o‘z vaqtida; payer recta o‘z vaqtida to‘lamoq. -
37 rubis
nm.inv.1. yoqut, la'l2. tosh (soatda); montre trois rubis uch toshli soat3. loc. payer rubis sur l'ongle oxirgi tiyinigacha shu zahotiyoq to‘lamoq. -
38 servir
I vt.1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim5. ibodat qilmoqII se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.I vi.1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsinII se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun). -
39 singe
nm.1. maymun; prov. on n'apprend pas à un vieux singe à faire la grimace ayyor odamga ayyorlikni o‘rgataman dema; loc. payer en monnaie de singe birovning qo‘ynini puch yong‘oqqa to‘ldirmoq; être malin comme un singe tulkiday ayyor bo‘lmoq; faire le singe qiliq qilmoq, qiyshanglamoq2. xunuk, badbashara odam, maymun; c'est un vieux singe bu qari maymun3. fam. go‘shtli konserva; une boîte de singe bir banka go‘shtli konserva. -
40 supplément
nm.1. qo‘shimcha, yordamchi, ilova; un supplément de salaire versé sous forme de prime mukofot sifatida berilgan ish haqiga qo‘shimcha; le supplément d'un dictionnaire lug‘atga ilova2. ustama, qo‘shimcha pul; pour prendre ce train vous devez payer un supplément bu poyezdga o‘ tirish uchun ustama to‘lashingiz kerak; en supplément qo‘shimcha; vin en supplément qo‘shimchali vino.
См. также в других словарях:
payer — [ peje ] v. tr. <conjug. : 8> • soi paier de « s acquitter de » v. 1200; paier « se réconcilier avec qqn » fin Xe ; lat. pacare « pacifier, apaiser » I ♦ 1 ♦ (1175) Mettre (qqn) en possession de ce qui lui est dû en exécution d une… … Encyclopédie Universelle
payer — PAYER. v. a. Donner ce qu on doit, s acquiter d une dette. Payer une somme d argent. payer le prix d une chose. payer mille escus. payer ce qu on doit à son creancier. je luy ay payé une grande somme. il me doit encore tout, il ne m a pas payé un … Dictionnaire de l'Académie française
payer — Payer, a nomine Pagus, quod pagorum incolae sunt velut solutionis officinae: vectigalibus enim premuntur prae caeteris. Payer, Luere, Pendere, Pensitare, Soluere, Resoluere. Payer à quelqu un ce qu on luy doibt, Aliquem absoluere. Payer son… … Thresor de la langue françoyse
Payer — ist der Familienname folgender Personen: Ariane Payer (* 1973), deutsche Schauspielerin Évariste Payer (1887–1963), kanadischer Eishockeyspieler Friedrich von Payer (1847–1931), deutscher Politiker Helge Payer (* 1979), österreichischer… … Deutsch Wikipedia
Payer — may refer to:* Evariste Payer (1887 1963), Canadian professional hockey player * Helge Payer (born 1979), Austrian international footballer * Payer (party), a party who makes a payment * Serge Payer (born 1979), Canadian ice hockey playeree also* … Wikipedia
payer — var of payor Merriam Webster’s Dictionary of Law. Merriam Webster. 1996. payer … Law dictionary
Payer — Payer, 1) Friedrich von (seit 1906), Politiker, * Tübingen 12. 6. 1847, ✝ Stuttgart 14. 7. 1931; Rechtsanwalt; war 1877 87 und 1890 1917 Mitglied des Reichstags (Deutsche Volkspartei, seit 1910 Fortschrittliche Volkspartei), gehörte daneben… … Universal-Lexikon
Payer — Pay er, n. One who pays; specifically, the person by whom a bill or note has been, or should be, paid. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Payer — Payer, 1) Julius von, Nordpolfahrer und Maler, geb. 1. Sept. 1842 in Schönau bei Teplitz, wurde auf der Militärakademie in Wiener Neustadt ausgebildet, trat 1859 als Offizier in die österreichische Armee und zeichnete sich 1866 in der Schlacht… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Payer — Payer, Friedrich von, Politiker, geb. 12. Juni 1847 zu Tübingen, 1871 Rechtsanwalt in Stuttgart, 1877 78, 1880 87 und seit 1890 Mitglied des Reichstags, 1895 Präsident der württemb. Kammer, Mitglied der süddeutschen Volkspartei, 1906 geadelt;… … Kleines Konversations-Lexikon
Payer [2] — Payer, Jul., Ritter von, Nordpolfahrer und Maler, geb. 1. Sept. 1842 in Schönau bei Teplitz, 1859 österr. Leutnant, machte 1869 70 die Nordpolexpedition unter Koldewey mit, leitete 1872 74 mit Weyprecht die österr. Nordpolexpedition (auf… … Kleines Konversations-Lexikon