Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

partout

  • 1 partout

    adv. hamma joyda, yoqda, har yerda; on ne peut être partout à la fois bir vaqtning o‘zida hamma joyda bo‘lib bo‘lmaydi; il souffre de partout uning hamma yeri og‘riyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partout

  • 2 passe-partout

    inv. (abrév passe, des passes)
    I nm. ochqich (turli qulflarni ochadigan moslama), bir nechta qulflarga to‘g‘ri keladigan umumiy kalit
    II adj. kundalik, oddiy; une tenue passe-partout kundalik ust-bosh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passe-partout

  • 3 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 4 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 5 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 6 nez

    nm.inv.
    1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq
    2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq
    3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi
    4. tumshuq (hayvon)
    5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nez

  • 7 passe

    nf.
    1. hamla, tashlanish (qilichbozlikda); fig. passe d'armes janjal, g‘avg‘o, janjal-suron
    2. o‘ tish, o‘ tish joyi, tor o‘ tish joyi, dovon; mot de passe parol; loc. être en passe de holatida, darajasida bo‘lmoq; nous ne sommes pas encore riches, mais nous sommes en passe de l'être biz hali boy emasmiz, lekin o‘shanday bo‘lish holatidamiz; être dans une bonne, mauvaise passe omadi, baxti kulib turmoq, omadi, baxti chopmaslik.
    nm.abrév. de passe-partout.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passe

  • 8 regarder

    I vt.
    1. qaramoq, boqmoq, nazar solmoq; regarder sa montre soatiga qaramoq; regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; regarde devant toi! ko‘zinga qara! j'ai regardé partout men hamma joyni qarab chiqdim; regarder qqn. avec attantion, insistance birovga e' tibor bilan, tikilib qaramoq; regarder qqn.qqch. du coin de l'oeil biror kimsaga, narsaga ko‘z qiri bilan qaramoq; regarder qqn. de travers biror kishiga o‘qrayib qaramoq
    2. biror tomonga qaragan, qaratilgan bo‘lmoq, qaramoq; façade qui regarde vers le sud janubga qaragan peshtoq
    3. il regardait la pluie tomber, tomber la pluie u yomg‘irning yog‘ishiga qarab turardi
    4. boqmoq, qaramoq; regarder le danger en face xavf-xatarga tik boqmoq; regarder la vie par ses bons côtés hayotga yaxshi tomonidan boqmoq; il ne regarde que son intérêt u o‘z manfaatlarinigina ko‘zlaydi; regarder qqn.qqch. comme deb qaramoq, deb hisoblamoq; on l'avait toujours regardée comme une incapable unga doim layoqatsiz deb qarashar edi
    5. taalluqli bo‘lmoq, aloqasi bo‘lmoq; cela ne te regarde pas ishing bo‘lmasin (bu sening ishing emas); mêle-toi de ce qui te regarde! sen aralashma! ishingni qil!
    II vi. regarder à qqch. o‘ylab, taroziga solib ko‘rmoq; hisob-kitob qilib chiqmoq; ne regardez pas à la dépense xarajatga qarab o‘ tirmang; y regarder de près, y regarder à deux fois obdan o‘ylab, hisob-kitob qilib chiqmoq
    III se regarder vpr.
    1. se regarder dans la glace o‘zini ko‘zguga solmoq; loc. il ne s'est pas regardé! u oldin o‘ziga boqsin! (boshqalarning aybini ko‘radi, lekin o‘zinikini ko‘rmaydi)
    2. ils ne peuvent pas se regarder sans rire ular bir-birlariga kulmasdan qarasholmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > regarder

  • 9 remarquer

    I vt.
    1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki
    2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi
    2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradi
    II se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remarquer

См. также в других словарях:

  • partout — [ partu ] adv. • 1160; de 1. par et tout ♦ En tous lieux; en de nombreux endroits. « Une sphère infinie dont le centre est partout » (Pascal). On ne peut être partout à la fois (⇒ ubiquité) . Mettre, fourrer son nez partout : être indiscret. «… …   Encyclopédie Universelle

  • partout — Adv durchaus, unter allen Umständen std. stil. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. partout überall , aus frz. tout ganz , aus l. tōtus, und frz. par aus l. per.    Ebenso nnorw. partout; Passepartout, total. ✎ DF 2 (1942), 387; Jones (1976),… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Partout [1] — Partout (franz., spr. tū), überall; in der Vulgärsprache (unfranzösisch) soviel wie schlechterdings. P. Billett, soviel wie Passepartout …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Partout [2] — Partout (spr. tū), François, franz. Vaudevilledichter, geb. 1810 in Paris, gest. 21. Jan. 1862, stand als Direktor an der Spitze verschiedener Hospitäler und lieferte unter dem Pseudonym Boyer dem Theater Palais Royal in Gemeinschaft mit andern… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Partout — (frz., spr. tuh), überall; durchaus, schlechterdings. Partoutbillett, s.v.w. Passepartout (s.d.) …   Kleines Konversations-Lexikon

  • partout — (par tou ; le t se lie : par tou t où il est) adv. 1°   En tout lieu. •   Du peuple, qui partout fait sonner ses louanges, CORN. Cid, IV, 1. •   Que les Romains, pressés de l un à l autre bout, Doutent où vous serez et vous trouvent partout, RAC …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • PARTOUT — adv. En tous lieux. Il va partout. Il est partout. Il passe partout. On dit partout. Prov., On ne peut être partout, On ne saurait être en même temps en deux endroits, on ne peut vaquer à plusieurs affaires à la fois. Fam., Se fourrer partout,… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • PARTOUT — adv. En tous lieux. Il va partout. Il passe partout. On dit partout que... Fam., On ne peut être partout, On ne saurait être en même temps en deux endroits, on ne peut vaquer à plusieurs affaires à la fois. Fam., Se fourrer partout, fourrer son… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • partout — par·tout [ tuː] Adv; gespr; 1 ≈ um jeden Preis, unbedingt <etwas partout tun, haben wollen> 2 partout nicht überhaupt nicht (obwohl sich jemand sehr anstrengt) <etwas will jemandem partout nicht gelingen, einfallen; sich partout nicht… …   Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache

  • partout — absolut, auf jeden Fall, durchaus, mit Gewalt, um jeden Preis, unbedingt, unter allen Umständen; (bildungsspr.): par force; (ugs.): auf Biegen und/oder Brechen, auf Teufel komm raus. * * * partout:⇨unbedingt(1) partout→durchaus …   Das Wörterbuch der Synonyme

  • partout — auf jeden Fall (umgangssprachlich); sicherlich (umgangssprachlich); unbedingt (umgangssprachlich); jedenfalls; auf alle Fälle (umgangssprachlich) * * * par|tout 〈[ tu:] Adv.; umg.〉 durchaus ● er will partout ( …   Universal-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»