-
41 ਪੰਡਤ
Panditਬ੍ਰਾਹਮਣ, ਮੰਦਰ ਦਾ ਪੁਜਾਰੀ, ਗਿਆਨੀ -
42 brachium
brachĭum (bracchĭum), ĭi, n. [st2]1 [-] bras. [st2]2 [-] branche (d'arbre). [st2]3 [-] bras (d'un fleuve). [st2]4 [-] nageoire (de poisson). [st2]5 [-] bras (de mer). [st2]6 [-] chaîne (de montagnes). [st2]7 [-] pince (de crabe). [st2]8 [-] jambe, cuisse (d'un animal). [st2]9 [-] bras (d'une catapulte). [st2]10 [-] antenne (d'un navire). [st2]11 [-] ligne de démarcation (travail qui relie deux points fortifiés). - gén. bracchi, Lucr. 6, 434. - [gr]gr. βραχίων, ονος. - collo dare bracchia circum, Virg. En. 6, 700: jeter les bras autour du cou. - praebere sceleri bracchia, Ov. H. 7, 126: prêter la main au crime. - dirigere bracchia contra torrentem, Juv. 4, 89: lutter contre le courant. - levi (molli) bracchio, Cic. Att. 4, 16, 6: mollement, légèrement. - brachia remittere, Virg. G. 1: laisser tomber les bras (cesser de ramer). - brachia ferro exsolvere, Tac. An. 15: s'ouvrir les veines. - sceleri brachia praebere, Ov. H. 7: prêter la main au crime. - bracchia in numerum jactare, Lucr. 4, 769: mouvoir les bras en cadence. - in medio ramos annosaque brachia pandit ulmus, Virg. En. 6: au milieu un orme déploie ses branches, ses bras chargés d'ans. - hoc vitem circum caput et sub brachia unguito, Cato. R. 95: enduisez de ce produit la vigne sur le cep et sous les branches. - brachia polypi, Plin. 9: les tentacules du polype.* * *brachĭum (bracchĭum), ĭi, n. [st2]1 [-] bras. [st2]2 [-] branche (d'arbre). [st2]3 [-] bras (d'un fleuve). [st2]4 [-] nageoire (de poisson). [st2]5 [-] bras (de mer). [st2]6 [-] chaîne (de montagnes). [st2]7 [-] pince (de crabe). [st2]8 [-] jambe, cuisse (d'un animal). [st2]9 [-] bras (d'une catapulte). [st2]10 [-] antenne (d'un navire). [st2]11 [-] ligne de démarcation (travail qui relie deux points fortifiés). - gén. bracchi, Lucr. 6, 434. - [gr]gr. βραχίων, ονος. - collo dare bracchia circum, Virg. En. 6, 700: jeter les bras autour du cou. - praebere sceleri bracchia, Ov. H. 7, 126: prêter la main au crime. - dirigere bracchia contra torrentem, Juv. 4, 89: lutter contre le courant. - levi (molli) bracchio, Cic. Att. 4, 16, 6: mollement, légèrement. - brachia remittere, Virg. G. 1: laisser tomber les bras (cesser de ramer). - brachia ferro exsolvere, Tac. An. 15: s'ouvrir les veines. - sceleri brachia praebere, Ov. H. 7: prêter la main au crime. - bracchia in numerum jactare, Lucr. 4, 769: mouvoir les bras en cadence. - in medio ramos annosaque brachia pandit ulmus, Virg. En. 6: au milieu un orme déploie ses branches, ses bras chargés d'ans. - hoc vitem circum caput et sub brachia unguito, Cato. R. 95: enduisez de ce produit la vigne sur le cep et sous les branches. - brachia polypi, Plin. 9: les tentacules du polype.* * *Brachium, brachii. Virgil. Le bras.\Leui brachio, et Molli brachio aliquid facere. Cic. S'en depescher legierement et à la haste, sans y prendre grande peine, A la legiere, Au gros sas, Passer legierement par dessus.\Molli brachio aliquem obiurgare. Cic. Doulcement.\Brachia etiam pisces habere dicuntur. Plin. Les fleaus des poissons, comme ont les seiches.\Brachium de mari et fluminibus dictum. Liu. Bras de mer.\Brachia montium. Plin. Coustauls de montaignes.\Brachia in vitibus sunt vt flagella, palmites, duramenta. Columel. Les longues branches de la vigne, comme és treilles.\Contractio brachii. Cic. Retirement, Accourcissement.\Porrectio brachii. Author ad Heren. Advancement, ou Estendement, et Alongement de bras.\Alterna brachia iactare. Virgil. Jecter et demener les bras l'un aprés l'autre.\Annosa brachia arboris. Virgil. Les vieilles branches.\Cerea brachia. Horat. Mollet comme cire.\Captantia collum brachia. Ouid. Taschans à embrasser le col, ou accoller.\Captiua brachia. Seneca. Liez, ou Enferrez.\Caeleri brachio vti. Author ad Her. Remuer les bras vistement.\Libera. Ouid. Delivres.\Operosa. Stat. Qui travaillent beaucoup.\Non profectura brachia. Ouid. Qui perdront leur peine.\Circundare brachia collo. Ouid. Embrasser par le col, Accoller.\Concauare brachia in arcum. Ouid. Courber les bras en forme d'arc.\Contrahere brachia. Virgil. Retirer à soy.\Demissa brachia. Quintil. Pendans contre bas.\Diducere brachia. Stat. Ouvrir.\Efferre brachia. Virgil. Eslever.\Exerere brachia. Ouid. Tirer hors.\Exoluere brachia ferro. Tacit. Se faire seigner, et ouvrir les veines des bras.\Extentum brachium. Cic. Estendu.\Fatiscunt brachia. Stat. Sont tant las qu'ils defaillent.\Fidere Brachiis. Horat. Se fier en ses bras et en sa force.\Fregit brachium. Cic. Il ha le bras rompu.\Iactare brachia. Ouid. Jecter, Demener.\Implicuit brachia collo materno. Ouid. Il a accollé sa mere.\Iniicere brachia collo. Ouid. Accoller.\Mittere brachia. Lucret. Jecter, Remuer, Demener.\Nectere brachia. Stat. Entrelasser, comme on fait en luictant.\Pandit brachia vlmus. Virgil. Estend ses branches.\Porrigere brachia. Ouid. Advancer, Estendre, Alonger.\Praebere brachia sceleri. Ouid. Aider à faire quelque meschant acte.\Procurrunt brachia sinus, siue portus. Ouid. S'advancent.\Pulsare brachia. Seneca. Frapper et debatre les bras, comme quand on se lamente.\Remittere brachia. Virg. Relascher, et laisser aller.\Tendere brachia. Ouid. Tendre, Estendre.\Tendere brachia, dicitur arbor. Virg. Estendre ses branches. -
43 pundit
nounExperte, der/Expertin, die* * *pun·dit[ˈpʌndɪt]n1. REL (scholar) Pandit m fachspr (Ehrentitel indischer Gelehrter, hauptsächlich von Brahmanen geführt)* * *['pʌndɪt]n (lit)Pandit m; (fig) Experte m, Expertin f* * *pundit [ˈpʌndıt] s1. Pandit m (brahmanischer Gelehrter)2. besonders huma) gelehrtes Haus, Gelehrte(r) mb) weiser Mann, großer Experte* * *nounExperte, der/Expertin, die* * *n.Literaturpapst m. -
44 pando [2]
2. pando, pandī, pānsum u. passum, ere (Causat. zu pateo), I) auseinander-, ausbreiten, ausspannen, ausspreizen, a) eig.: vela, Cic. u. Ov.: pennas ad solem, Verg.: aciem, Liv.: annosa brachia pandit ulmus opaca, Verg.: rosa paulatim rubescens dehiscit ac sese pandit, u. breitet sich (ihren Kelch) aus, Plin. – crines passi, capillus passus, fliegende Haare, Caes. u.a.: passis manibus od. palmis, mit ausgebreiteten, ausgestreckten Händen, Caes.: manibus ac pedibus pansis, Vitr.: velis passis, Cic. – b) bildl.: alia illa divina (bona) longe lateque se pandunt caelumque contingunt, gewinnen weit und breit Einfluß, Cic. Tusc. 5, 76. – verba passa, aufgelöste W. = Prosa, Apul. flor. 15. p. 19, 1 Kr. – II) übtr.: A) aufsperren, auftun, aufreißen, öffnen, eröffnen, im Passiv medial = sich auftun, sich öffnen, a) eig.: pandite atque aperite ianuam hanc, Plaut.: moenia urbis, Verg.: rupem ferro, gangbar machen, Liv.: via panditur, ist offen, liegt frei, Tac.: poet., agros (igni), durch Feuer bloßlegen, Lucr. 5, 1246: tria guttura, weit aufreißen, Verg. – medial, panduntur portae, Verg.: panduntur inter ordines viae, es öffnen sich Gassen, Liv.: u. v. Örtlichkeiten, die sich gleichs. »vor unseren Blicken auftun, -eröffnen, sich weit und breit ausdehnen od. erstrecken«, repente velut maris vasti sic universa panditur planities, Liv.: urbs ea in ora Oceani sita est, ubi primum e faucibus angustis panditur mare, Liv. – b) bildl.: α) im allg.: spectacula pictā caudā, die schönste Farbenpracht sich entfalten lassen, Hor.: viam fugae, salutis, Liv.: viam ad dominationem, bahnen, Liv.: tempora veris se pandunt, eröffnen sich, Lucr. – β) insbes., eröffnen = offenbaren, kundtun, oraculum, Catull.: nomen, Ov.: res, Verg.: quae nunc panduntur fatis, Orac. vet. b. Liv. 5, 16, 10: o decus Haemonidum, populis quae pandere fata potes, Lucan. 6, 590. – B) ausbreitend trocknen, uvam in sole, Colum.: uva passa, getrocknete Weintraube, Rosinen, Plaut. u. Edict. Diocl.: so auch racemi passi, Verg.: lac passum, geronnene, Ov. – scherzh., senes passi, ausgetrocknete, dürre, Lucil. 557.
-
45 pando
1. pando, āvī, ātum, āre (pandus), I) tr. krümmen, biegen, bes. aufwärts, posteriora, Quint. 11, 3, 100. – oft Passiv pandari, sich krümmen, sich biegen, nec pandentur onere fructuum, Colum.: cetera omnia inferiora pandantur, Plin.: manus leviter pandata, Quint. – II) intr. sich biegen, ulnus et fraxinus... non habent rigorem, sed celeriter pandant, Vitr.: non pandabit materies, Vitr.————————2. pando, pandī, pānsum u. passum, ere (Causat. zu pateo), I) auseinander-, ausbreiten, ausspannen, ausspreizen, a) eig.: vela, Cic. u. Ov.: pennas ad solem, Verg.: aciem, Liv.: annosa brachia pandit ulmus opaca, Verg.: rosa paulatim rubescens dehiscit ac sese pandit, u. breitet sich (ihren Kelch) aus, Plin. – crines passi, capillus passus, fliegende Haare, Caes. u.a.: passis manibus od. palmis, mit ausgebreiteten, ausgestreckten Händen, Caes.: manibus ac pedibus pansis, Vitr.: velis passis, Cic. – b) bildl.: alia illa divina (bona) longe lateque se pandunt caelumque contingunt, gewinnen weit und breit Einfluß, Cic. Tusc. 5, 76. – verba passa, aufgelöste W. = Prosa, Apul. flor. 15. p. 19, 1 Kr. – II) übtr.: A) aufsperren, auftun, aufreißen, öffnen, eröffnen, im Passiv medial = sich auftun, sich öffnen, a) eig.: pandite atque aperite ianuam hanc, Plaut.: moenia urbis, Verg.: rupem ferro, gangbar machen, Liv.: via panditur, ist offen, liegt frei, Tac.: poet., agros (igni), durch Feuer bloßlegen, Lucr. 5, 1246: tria guttura, weit aufreißen, Verg. – medial, panduntur portae, Verg.: panduntur inter ordines viae, es öffnen sich Gassen, Liv.: u. v. Örtlichkeiten, die sich gleichs. »vor unseren Blicken auftun, -eröffnen, sich weit und breit ausdehnen od. erstrecken«, repente velut maris vasti sic universa panditur planities, Liv.: urbs————ea in ora Oceani sita est, ubi primum e faucibus angustis panditur mare, Liv. – b) bildl.: α) im allg.: spectacula pictā caudā, die schönste Farbenpracht sich entfalten lassen, Hor.: viam fugae, salutis, Liv.: viam ad dominationem, bahnen, Liv.: tempora veris se pandunt, eröffnen sich, Lucr. – β) insbes., eröffnen = offenbaren, kundtun, oraculum, Catull.: nomen, Ov.: res, Verg.: quae nunc panduntur fatis, Orac. vet. b. Liv. 5, 16, 10: o decus Haemonidum, populis quae pandere fata potes, Lucan. 6, 590. – B) ausbreitend trocknen, uvam in sole, Colum.: uva passa, getrocknete Weintraube, Rosinen, Plaut. u. Edict. Diocl.: so auch racemi passi, Verg.: lac passum, geronnene, Ov. – scherzh., senes passi, ausgetrocknete, dürre, Lucil. 557. -
46 विधान
vi-dhā́namf (ī)n. disposing, arranging, regulating Vait. ;
acting, performing, possessing, having MW. ;
m. N. of a Sādhya Hariv. ;
n. order, measure, disposition, arrangement, regulation, rule, precept, method, manner RV. etc. etc. (instr. sg. andᅠ pl., andᅠ - tas ind. according to rule orᅠ precept;
saṉkhyā-vidhānāt, according to mathematical method, mathematically;
deṡa-kāla-vidhānena, in the right place andᅠ at the right time);
medical prescription orᅠ regulation, diet Suṡr. ;
fate, destiny MBh. Kāv. ;
taking measures, contriving, managing Mn. MBh. etc.;
a means, expedient Pañcat. ;
setting up (machines) Yājñ. ;
creating, creation Kum. Ragh. ;
performance (esp. of prescribed acts orᅠ rites), execution, making, doing, accomplishing Mn. MBh. etc.;
enumeration, statement of particulars Suṡr. ;
(in dram.) conflict of different feelings, occasion for joy andᅠ sorrow Sāh. Pratāp. ;
(in gram.) affixing, prefixing, taking as an affix etc. W. ;
an elephant's fodder etc. Ṡiṡ. V, 51 ;
(only L. worship;
wealth;
wages;
sending;
act of hostility etc.);
- kalpa m. - khaṇḍa m. orᅠ n. (?) N. of wks.;
- ga m. « rulegoer», a Paṇḍit, teacher L. ;
- gumpha m. N. of wk.;
- jña mfn. one who knows rules orᅠ precepts MBh. Suṡr. ;
m. a teacher, Paṇḍit W. ;
- tilaka n. - pārijāta m. - mālā f. N. of wks.;
- yukta mfn. agreeable to rule orᅠ precept MBh. ;
- ratna n. - ratnamālā f. - rahasya n. N. of wks.;
- saptamī f. N. of the 7th day in the light half of Māgha W. ;
- sārasaṉgraha m. N. of wk.;
- nôkta mfn. proclaimed orᅠ enjoined according to rule orᅠ (sacred) precept Bhag.
-
47 pundit
-
48 pando
1.pando, āvi, ātum, 1, v. a. and n. [for spando; root spa-; Sanscr. spha-, spread, grow; Gr. spaô; cf. spatium].I.Act., to bend, bow, curve any thing (cf.:(β).flecto, curvo): pandant enim posteriora,
Quint. 11, 3, 122:manus leviter pandata,
id. 11, 3, 100. —Mid., to bend itself, to bend:II. 2.in inferiora pandantur,
Plin. 16, 42, 81, § 223; 16, 39, 74, § 189; 16, 40, 79, § 219:apes sarcinā pandatae,
id. 11, 10, 10, § 21:firmiora juga sunt alliganda, ut rigorem habeant nec pandentur onere fructuum,
Col. 4, 16 fin. —pando pandi (acc. to Prisc. p. 891 P.), passum, and less freq. pansum (v. Neue, Formenl. 2, p. 567 sq.), 3, v. a., to spread out, extend; to unfold, expand [from the root pat of pateo, cf. petannumi, q. v.] (syn.: explano, explico, extendo).I.Lit.:(β).pandere palmas Ante deum delubra,
Lucr. 5, 1200; so,ad solem pennas,
Verg. G. 1, 398:retia,
Plin. 9, 8, 9, § 29:telas in parietibus latissime,
id. 29, 4, 27, § 87: aciem, to extend, deploy, = explicare, Tac. H. 2, 25; 4, 33:rupem ferro,
i. e. to split, Liv. 21, 37:utere velis, Totos pande sinus,
Juv. 1, 150.—With se or pass., to spread one's self, stretch, open out, extend, etc.:2.immensa panditur planities,
Liv. 32, 4:dum se cornua latius pandunt,
id. 2, 31:rosa sese pandit in calices,
Plin. 21, 4, 10, § 14:ubi mare coepit in latitudinem pandi,
id. 6, 13, 15, § 38:si panditur ultra (gremium),
i. e. is not yet full, Juv. 14, 327.—In partic., in econom. lang., to spread out to dry, to dry fruits:B.ficos pandere,
Col. 2, 22, 3:uvas in sole,
id. 12, 39, 1.—Transf.1.To throw open, to open any thing by extending it (mostly poet.;2.syn.: patefacio, aperio, recludo): pandite atque aperite propere januam hanc Orci,
Plaut. Bacch. 3, 1, 1:pandite, sulti', genas (i. e. palpebras), Enn. ap. Paul. ex Fest. s. v. genas, p. 94 Müll. (Ann. v. 521 Vahl.): dividimus muros et moenia pandimus urbis,
Verg. A. 2, 234:(Cerberus) tria guttura pandens,
id. ib. 6, 421:limina,
id. ib. 6, 525: agros pingues, to lay open, i. e. to plough up, till, Lucr. 5, 1248:piceae tantum taxique nocentes Interdum aut hederae pandunt vestigia nigrae,
disclose, Verg. G. 2, 257:torridam incendio rupem ferro pandunt,
lay open, split, Liv. 21, 37, 3:pandite nunc Helicona, deae,
Verg. A. 7, 641; 10, 1.—Mid., to open itself, to open: panduntur inter ordines [p. 1297] viae, Liv. 10, 41:II.cum caudā omnis jam panditur Hydra,
i. e. displays itself, Cic. Arat. 449.—Trop.A.To spread, extend; and with se, to spread or extend itself:B. 2.cum tempora se veris florentia pandunt,
Lucr. 6, 359:illa divina (bona) longe lateque se pandunt caelumque contingunt,
Cic. Tusc. 5, 27, 76:quaerebam utrum panderem vela orationis,
id. ib. 4, 5, 9:umbriferos ubi pandit Tabrica saltus,
Juv. 10, 194. —Mid.:ab aquilone pandetur malum super omnes,
Vulg. Jer. 1, 14; see also under P. a. B.—In partic., to unfold in speaking, to make known, publish, relate, explain (mostly poet.):A.omnem rerum naturam dictis,
Lucr. 5, 54:primordia rerum,
id. 1, 55:res altā terrā et caligine mersas,
Verg. A. 6, 267; 3, 252; 3, 479:nomen,
Ov. M. 4, 679:fata,
Luc. 6, 590:Hesiodus agricolis praecepta pandere orsus,
Plin. H. N. 14, 1, 1, § 3.—Hence,pansus, a, um, P. a., spread out, outspread, outstretched, extended (rare and mostly post-Aug.):B.manibus et pedibus pansis,
Vitr. 3, 1:suppliciter pansis ad numina palmis, Germ. Arat. 68: sago porrectius panso,
Amm. 29, 5, 48:pansis in altum bracchiis,
Prud. Cath. 12, 170: panso currere carbaso, id. adv. Symm. praef. 1, 48.—passus, a, um (cf.:1.ab eo, quod est pando passum veteres dixerunt, non pansum, etc.,
Gell. 15, 15, 1), P. a., outspread, outstretched, extended, open.Lit.:2.velo passo pervenire,
under full sail, Plaut. Stich. 2, 2, 45; so,velis passis pervehi,
Cic. Tusc. 1, 49, 119:passis late palmis,
Caes. B. C. 3, 98:passis manibus,
Plin. 7, 17, 17, § 77; Gell. 15, 15, 3: crinis passus, and more freq. in plur., crines passi, loose, dishevelled hair:capillus passus,
Ter. Phorm. 1, 2, 56; Caes. B. G. 1. 51; 7, 48; Liv. 1, 13; Verg. A. 1, 480 et saep.—Hence, verba passa, loose, relaxed, i. e. prose, App. Flor. 2, 15, p. 352, 1.—Transf.(α).Spread out to dry (v. supra, I. 2.); hence, dried, dry:(β).uvae,
i. e. raisins, Col. 12, 39, 4; Front. Ep. ad M. Caes. 4, 4 Mai; Vulg. Num. 6, 4; so,acini,
Plin. 14, 1, 3, § 16:racemi,
Verg. G. 4, 269:rapa,
Plin. 18, 13, 34, § 127:uva passa pendilis,
Plaut. Poen. 1, 2, 99:lac passum,
boiled milk, Ov. M. 14, 274.—Hence,Transf.: rugosi passique senes, dried up, withered, Lucil. ap. Non. 12, 5 (Sat. 19, 11).— Hence, subst.: passum, i, n. (sc. vinum), wine made from dried grapes, raisin-wine: passum nominabant, si in vindemiā uvam diutius coctam legerent, eamque passi essent in sole aduri, Varr. ap. Non. 551, 27; Plaut. Ps. 2, 4, 51:3.passo psythia utilior,
Verg. G. 2, 93; Juv. 14, 271; cf. Col. 12, 39, 1; Plin. 14, 9, 11, § 81; Pall. 11, 19, 1:passum quo ex sicciore uva est, eo valentius est,
Cels. 2, 18.—Trop.: verba passa, prose (post-class.), App. Flor. p. 352, 1. -
49 dehisco
de-hīsco, ere, aufklaffen, klaffend sich auftun, sich auseinandertun, sich öffnen, aufplatzen, auseinanderbersten, a) im allg. (Ggstz. cohaerere, iunctum, coniunctum esse), dehiscentibus quae cohaerebant, Sen.: modo (ossa), quae iuncta sunt, inter se dehiscunt, Cels.: atque ea quoque ossa, infra supraque coniuncta, media dehiscunt, Cels.: dehiscit convulsum remis rostrisque tridentibus aequor, Verg.: a media caelum regione dehiscere coepit, Verg.: trisulcae fores dehiscunt, Varro fr.: navigium dehiscens, Sen.: dehiscent attonitae magna ora domus, Verg.: rosa paulatim rubescens dehiscit ac sese pandit, Plin.: thynni pinguescunt in tantum, ut dehiscant, Plin.: unda dehiscens, Verg.: terra dehiscens, Verg.: in eo loco dehisse terram, Varro LL.: terra od. tellus dehiscat mihi, die Erde möge sich mir öffnen, möge mich verschlingen, Verg. – m. Abl. (durch), oppidi turris dehiscere ingentibus rimis coepit, Liv. fr.: ubi (Caucasus) dehiscit hiulcis iugis facit portas, Solin.: rimis dehiscit cymba, Ov.: dehiscens intervallis hostium acies, Liv. – m. in u. Akk., nubes in longas flammarum figuras dehiscebat, Plin. ep.: alumen dehiscens in capillamenta, Plin. – b) v. Örtl.: quā (Syrtis) dehiscit quāque flexum agit, Mela 1, 7, 5 (1. § 37). – / Synk. Infin. perf. dehisse bei Varro LL. 5, 148.
-
50 pandex
pandex = qui semper pandit ora ad potandum, Gloss. Scal. V, 607, 15. Vgl. Landgraf in Wölfflins Archiv 9, 372.
-
51 pt.
1) Религия: Пандит (хинди) (сокр. от англ pandit/pundit) -
52 Пандит (хинди)
Religion: pt. (сокр. от англ pandit/pundit) -
53 брамин
-
54 знаток священных писаний
Religion: panditУниверсальный русско-английский словарь > знаток священных писаний
-
55 пандит
-
56 учёный брахман
Religion: pandit -
57 учёный индус
-
58 учёный муж
2) Ironical: Brahmin -
59 ученый муж
2) Ironical: Brahmin -
60 חכם
v. become wise, become educated————————v. to plot; pretend be wise; joke; grow wise————————v. to teach wisdom; become wise; deal wisely————————wise, clever, shrewd, sagacious, ingenious, sapient, headed, judicious; sage, scholar, erudite, pandit, savant, scribe
См. также в других словарях:
PANDIT — PANDI Pour désigner ceux qui sont experts en sciences traditionnelles: rituel védique, beaux arts, philosophie, etc., le sanskrit utilise volontiers le terme de pandita (c’est à dire lettré, homme cultivé) dont nous avons fait «pandit», en… … Encyclopédie Universelle
pandit — PANDÍT, pandiţi, s.m. Titlu dat savanţilor, învăţaţilor etc. brahmani din India. Pandit Nehru. – Din fr. pandit. Trimis de valeriu, 03.02.2004. Sursa: DEX 98 pandít s. m., pl. pandíţi Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic … … Dicționar Român
pândit — PÂNDÍT s.n. Faptul de a pândi; pândă. – v. pândi. Trimis de valeriu, 13.09.2007. Sursa: DEX 98 PÂNDÍT s. v. pândă. Trimis de siveco, 13.09.2007. Sursa: Sinonime pândít s. n. Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic … Dicționar Român
Pandit — (du sanskrit « pandita » qui signifie « lettré ») est un titre honorifique accordé en Inde aux érudits et aux maîtres de la musique classique indienne hindous. Voir aussi Articles connexes Gurû Sri … Wikipédia en Français
pandit — pàndit m DEFINICIJA naziv za učene ljude u Indiji; znanstvenik, učenjak ETIMOLOGIJA engl. pandit ≃ hind. ← skr. paṇḍita … Hrvatski jezični portal
Pandit — Pan dit, n. Same as {Pundit}. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Pandit — Pandit, in engl. Schreibung Pundit, d.i. Gelehrter, Titel ind. Gelehrter, unserm Doktortitel entsprechend … Kleines Konversations-Lexikon
pandit — (del hindi) m. En la India, brahmán erudito. Se usa como título honorífico. * * * ► masculino RELIGIÓN Título honorífico hindú que significa doctor y se aplica a los brahmanes … Enciclopedia Universal
pandit — [pun′dit] n. [var. of PUNDIT] 1. in India, a Brahman who is learned in Sanskrit and in Hindu philosophy, law, and religion 2. [P ] a title of respect for such a person: used before the name … English World dictionary
Pandit — A paṇḍit or pundit (Devanagari: पण्डित) is a scholar, a teacher, particularly one skilled in Sanskrit and Hindu law, religion, music or philosophy.ReligionIn the original usage of the word, Pandit refers to a Hindu, almost always a Brahmin, who… … Wikipedia
pandit — Pundit Pun dit, n. [Hind. pandit, Skr. pandita a learned man.] A learned man; a teacher; esp., a Brahman versed in the Sanskrit language, and in the science, laws, and religion of the Hindoos; in Cashmere, any clerk or native official. [Written… … The Collaborative International Dictionary of English