Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

os+três

  • 61 notable

    I adj.
    1. e' tiborga loyiq, muhim, katta, yirik, ulkan; il a fait de notables progrès u e'tiborga loyiq muvaffaqiyatlarga erishdi
    2. e' tiborli, martabali, nufuzli; c'était quelqu'un de très notable bu juda e'tiborli bir shaxs edi
    II nm. kazo-kazo, martabali, nufuzli, e' tiborli odam; les notables d'une ville shaharning martabali odamlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > notable

  • 62 nourrir

    I vt.
    1. ovqat bermoq, boqmoq, yedirmoq
    2. ta'minlamoq, yediribichirmoq, oziq-ovqat bermoq, boqmoq; la pension nourrit dix personnes pansionat o‘n kishini boqadi
    3. emizmoq; mère qui nourrit ses enfants bolalarini emizadigan ayol
    4. qaramoq, boqmoq, o‘z qaramog‘ida tarbiyalamoq; il a trois personnes à nourrir uning qaramog‘ida uch kishi bor
    5. ta'minlamoq, boqmoq, qornini to‘yg‘izmoq; ce métier ne nourrit pas son homme bu kasb odamning qornini to‘yg‘izmaydi
    6. to‘yg‘izmoq; qornini to‘yg‘izmoq; le pain nourrit non to‘yg‘izadi
    7. berib turmoq, ta'minlamoq, ta'minlab turmoq; il faut nourrir le feu olavga o‘ tin tashlab turish kerak; tir nourri tez-tez, ustma-ust o‘q otish
    8. yetarlicha ta'minlamoq, ta'min etmoq; un devoir très nourri juda yaxshi bajarilgan vazifa
    9. biror narsaning oshishi uchun asos bo‘lmoq, ma'naviy oziq bo‘lmoq; la lecture nourrit l'esprit o‘qish aqlni o‘stiradi
    10. his qilmoq, sezmoq, dilda saqlamoq; nourrir un désir biror istakni dilda saqlamoq
    11. être nourri dans les bons principes yaxshi axloq qoidalari asosida tarbiyalangan bo‘lmoq
    II vpr. se nourrir
    1. ovqatlanmoq, yemoq; se nourrir de légumes sabzavot yemoq, sabzavot, go‘sht bilan oziqlanmoq
    2. fig. o‘zini qondirmoq, berilmoq; se nourrir d'illusions, de rêves xom xayollarga, orzularga berilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nourrir

  • 63 nourrissant

    -ante
    adj. to‘ydiradigan, to‘yimli; aliments très nourrissants juda to‘yimli oziq-ovqat; c'est nourrissant mais indigeste bu to‘yimli, lekin singishi qiyin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nourrissant

  • 64 nuancé

    -ée
    adj.
    1. rang-barang
    2. noaniq, mavhum; ses opinions sont très nuancées uning fikrlari juda noaniq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nuancé

  • 65 obligé

    -ée
    adj. majburiy, qilinishi shart bo‘lgan; fam. c'est obligé! bu majburiy, hech narsa qila olmaysan, qo‘lingdan hech narsa kelmaydi!
    -ée
    adj. minnatdor, qarzdor, burchli; je vous suis très obligé men sizdan juda qarzdorman; je suis votre obligé men sizdan qarzdorman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > obligé

  • 66 observateur

    -trice
    I n.
    1. kuzatuvchi, shohid; il a été un observateur attentif u sinchkov kuzatuvchi edi
    2. kuzatuvchi (harbiy, diplomatik); envoyer des observateurs à des négociations muzokaralarga kuzatuvchilar jo‘natmoq
    II adj. kuzatuvchan, sinchkov; il est très observateur u juda ham sinchkov.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > observateur

  • 67 observation

    nf.
    1. amal qilish, rioya qilish; observation d'un règlement qoidaga amal qilish
    2. kuzatish, o‘rganish, tekshirish; avoir l'esprit d'observation kuzatuvchan bo‘lmoq
    3. kuzatishlar, mulohazalar, fikrlar; une observation très juste juda to‘g‘ri kuzatishlar
    4. e'tiroz; ta'na, tanbeh, yuziga solish; son père lui fait sans cesse des observations otasi unga doim tanbeh beradi
    5. ilmiy kuzatish; observations météorologiques, astronomiques astronomik, metereologik kuzatishlar; induire qqch. de ses observations o‘z kuzatishlaridan xulosa chiqarmoq
    6. kuzatish, nazorat; il est à l'hôpital, en observation u kasalxonada, nazoratda
    7. kuzatish, nazorat (shubhali odamni, dushmanni va hokazo).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > observation

  • 68 odorant

    -ante
    adj. hidli, hid tarqatuvchi, hid taratuvchi; les fleurs très odorantes juda ham hidli gullar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > odorant

  • 69 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 70 opération

    nf.
    1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi
    2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari
    3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)
    4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli
    5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi
    6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opération

  • 71 optimiste

    I adj. optimizmga, yaxshilakka ishonch bilan qarashga, umidga oid; il est optimiste u optimist; le docteur n'est pas très optimiste doktorning ishonchi yo‘qroq; des paroles qui se veulent optimistes umidbaxsh bo‘lishi kerak bo‘lgan gaplar
    II n. optimist, kelajakka, umuman, har bir narsaga ishonch bilan qaraydigan odam; c'est un optimiste, il est toujours content de son sort bu optimist, u doim o‘zining taqdiridan xursand.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > optimiste

  • 72 ordinaire

    I adj.
    1. odatdagi, kundalik, doim bo‘lib turadigan, o‘rganish bo‘lib qolgan, har vaqtdagidek, doimiy; trajet, usage ordinaire odatdagi yo‘l, holat; fam. une histoire pas ordinaire g‘ayri oddiy voqea; sa maladresse ordinaire uning odatdagi qo‘polligi
    2. oddiy, sodda, boshqalardan farqsiz; du papier ordinaire oddiy qog‘ozdan; le modèle ordinaire oddiy model
    3. péj. oddiy, ko‘rimsiz, ko‘zga tashlanmaydigan, o‘rta-miyona, xashaki; les génies et les hommes ordinaires daholar va oddiy odamlar
    II nm.
    1. odat, o‘rganish; il est d'une intelligence très au-dessus de l'ordinaire u odatdagidan juda aqlan ustun; elle sort de l'ordinaire u odatini tark qilyapti
    2. har doim beriladigan, har doim tortiladigan, yeyiladigan ovqat; un bon ordinaire har doim yeyiladigan yaxshi ovqat
    3. ordinaire de la messe har doim o‘qiladigan namoz; loc.adv. d'ordinaire, à l'ordinaire odatda, ko‘pincha, ko‘p hollarda, odat bo‘yicha, rasmi; comme à son ordinaire odati bo‘yicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ordinaire

  • 73 orienter

    I vt.
    1. yo‘naltirmoq, qaratmoq; appartement bien orienté, orienté au sud yaxshi joylashtirilgan, janubga qaratib qurilgan uy
    2. yo‘llamoq; yo‘naltirmoq; yo‘l ko‘rsatmoq; un ouvrage très orienté ma'lum nazariy yo‘nalishga ega bo‘lgan nazariy asar
    II s'orienter vpr.
    1. orentirlanmoq, orentir olmoq, o‘zining turgan joyini, yo‘nalishini aniqlamoq, bilmoq; elle ne sait pas s'orienter dans cette ville u bu shaharda orentir ololmayapti
    2. o‘z faoliyatini qaratmoq, yo‘naltirmoq, yo‘l tutmoq; s'orienter vers la recherche fan sari yo‘l tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orienter

  • 74 orthodoxe

    I adj.
    1. relig. izchil, sobitqadam, sodiq, mustahkam e' tiqodli; théologien orthodoxe izchil teolog; communiste orthodoxe sodiq kommunist
    2. konservativ, an'anaviy; morale orthodoxe konservativ axloq; cette manière de procéder n'est pas très orthodoxe bunday ish yuritish uslubi juda ham an'anaviy emas
    3. pravoslaviyega oid; pravoslaviye (sharqiy nasroniy cherkovlari haqida); église orthodoxe russe, grecque pravoslaviye rus, grek cherkovi; rite orthodoxe pravoslaviye marosimi
    II n. pravoslav; sobitqadam; les orthodoxes grecs grek pravoslavlari. les orthodoxes et les dissidents du parti partiyaning sodiqlari va murtadlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orthodoxe

  • 75 ouvert

    -erte
    adj.
    1. ochiq; porte, fenêtre ouverte ochiq eshik, deraza; grand ouvert lang ochiq
    2. ochiq, kirsa bo‘ladigan (joy); magasin ouvert ochiq magazin; le musée est ouvert muzey ochiq
    3. ochiq (tashqari bilan aloqada); bouche ouverte, yeux ouverts ochiq og‘iz, ochiq ko‘z; sons ouverts ochiq tovush; o ouvert ochiq o; robinet ouvert ochiq jo‘mrak; le gaz est ouvert gaz ochiq
    4. ochiq, ochilgan, yozilgan; main ouverte yoziq barmoqlar; fleur ouverte ochilgan gul; à bras ouverts quchoq ochib; lire le latin à livre ouvert lotin tilini sharillatib o‘qimoq; chemise ouverte ochiq ko‘ylak
    5. ochiq, yorilgan, teshilgan; opération à coeur ouvert ochiq yurak operatsiyasi
    6. ochiq (foydalansa bo‘ladigan); canal ouvert à la navigation kemalar harakati uchun ochiq kanal; bibliothèque ouverte à tous hamma uchun ochiq kutubxona; des espaces ouverts ochiq maydonlar; ville ouverte ochiq shahar
    7. ochiq (ruxsat etilgan, boshlangan); la chasse, la pêche est ouverte ov, baliq ovi ochiq
    8. ochiq ko‘ngil, ko‘nglidagini yashirmaydigan, ko‘ngli ochiq, samimiy; un visage très ouvert juda ham ochiq chehra; loc. il nous a parlé à coeur ouvert u bizga chin yurakdan gapirdi
    9. ochiqdan-ochiq, ochiq-oydin ko‘rinib turgan, oshkora (his-tuyg‘u); il faut éviter un conflit ouvert ochiq nizodan qochish kerak
    10. ziyrak, zukko; un garçon ouvert et intelligent ziyrak va aqlli bola; un esprit ouvert zukko aql.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvert

  • 76 pâle

    adj. rangi o‘chgan, ketgan, oqargan, bo‘zargan, rangpar; un peu pâle rangpar; très pâle bo‘zargan; odam elle est devenue pâle comme un linge u bo‘zdek, dokaday oqarib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pâle

  • 77 partie

    nm.
    1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa
    2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi
    3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat
    4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.
    nf.
    1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq
    2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!
    3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.
    nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim
    2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partie

  • 78 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 79 patriote

    n.adj. vatanparvar; être très patriote juda ham vatanparvar bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patriote

  • 80 peiner

    I vi. qiynalmoq, tirishmoq, urinmoq, harakat qilmoq; il peinait pour s'exprimer u o‘z fikrini bayon qilishga tirishar edi; la voiture peine dans les montées avtomobil ko‘ tarilishlarda qiynalyapti
    II vt. birovni tashvishga solib qo‘ymoq, qayg‘uga solmoq, xafa qilmoq, ranjitmoq, dilini og‘ritmoq; nous en sommes très peinés biz bundan juda tashvishdamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peiner

См. также в других словарях:

  • très — [ trɛ ] adv. • 1080; du lat. trans, prononcé tras « au delà de »; par ext. « de part en part, complètement »; d où son emploi comme adv. superl. ♦ Adv. d intensité marquant le superl. absolu À un haut degré. ⇒ 1. bien, 2. fort. 1 ♦ (Devant un adj …   Encyclopédie Universelle

  • Três Lagoas — Municipio de Brasil …   Wikipedia Español

  • Tres Valles — Municipio de México …   Wikipedia Español

  • Tres Lagoas — Três Lagoas Três Lagoas Blason d …   Wikipédia en Français

  • Três Lagoas — Blason de Três Lagoas Drapeau de Três Lagoas Surnom : C …   Wikipédia en Français

  • Tres Cantos — Escudo …   Wikipedia Español

  • Tres Zapotes — is a Mesoamerican archaeological site located in the south central Gulf Lowlands of Mexico in the Papaloapan River plain. Tres Zapotes is sometimes referred to as the third major Olmec capital (after San Lorenzo Tenochtitlán and La Venta),… …   Wikipedia

  • Trēs — Tres (lat./span. drei) steht für Partido Tres de Febrero, Verwaltungseinheit in Argentinien Tres Cantos, spanische Gemeinde in der Autonomen Gemeinschaft Madrid Tres Cruces Vulkan in den Anden Tres Fronteras, Grenzgebiet zwischen Brasilien, Peru… …   Deutsch Wikipedia

  • Très chrétien — « Très chrétien » est un qualificatif que les papes attribuent initialement comme un honneur aux souverains de leur choix mais qui, à partir de Charles V, servit à désigner le seul roi de France et son royaume. Le nom de très chrétien… …   Wikipédia en Français

  • tres — (Del lat. tres). 1. adj. Dos y uno. 2. tercero (ǁ ordinal). Número tres. Año tres. Apl. a los días del mes, u. t. c. s. [m6]El tres de julio. 3. m. Signo o conjunto de signos con que se representa el número tres. 4. Carta o naipe que tiene …   Diccionario de la lengua española

  • Tres Lomas — Escudo …   Wikipedia Español

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»