Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

on+parole

  • 1 parole

    nf.
    1. nutq, gap, so‘z, suhbat
    2. pl. so‘zlar, matn (vokal musiqa matni bo‘lagining); l'air et les paroles d'une chanson ashulaning ohangi va so‘zlari; loc. histoire sans paroles qisqa metrajli ovozsiz film
    3. gap, ovoz chiqarib aytilgan fikr; une parole historique tarixiy gap
    4. sing. so‘z, va'da; donner sa parole so‘z bermoq; tenir parole so‘zida turmoq; sur parole so‘zga, va'daga ishonib; intj. (ma) parole d'honneur! chin so‘zim!, chin so‘z! ma parole!, parole! xudo haqqi!
    5. so‘zlashish, gapirish qobiliyati, nutq, til; perdre la parole gapirish qobiliyatini yo‘qotmoq; loc. il ne lui manque que la parole unga til-zabongina yetishmaydi (aqlli hayvonga nisbatan)
    6. nutq, so‘z; avoir la parole facile gapga chechan bo‘lmoq; adresser la parole à qqn. biror kishiga murojaat qilmoq; prendre la parole so‘z olmoq; couper la parole à qqn. biror kishining so‘zini bo‘lmoq
    7. ling. nutq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parole

  • 2 porte-parole

    nm.inv. jarchi, udaychi, xabarchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porte-parole

  • 3 couper

    I vt.
    1. kesmoq, qirqmoq, to‘g‘ramoq, tilmoq, kesib, to‘g‘rab, maydalab tashlamoq, kesib, qirqib olmoq, kesib tushirmoq, kallaklamoq, butamoq, chopmoq, yormoq, qiymalamoq; couper en pièces, couper en morceaux mayda-mayda qilib kesmoq; couper en deux ikkiga teng qirqmoq; couper dans le vif tirik yeridan qirqmoq, dadil harakat qilmoq; couper bras et jambes yiqitmoq, o‘ldirmoq, nobud, halok qilmoq; couper l'appétit ishtaxani bo‘g‘moq; couper le souffle shikastlamoq, yaralamoq, urmoq, tegizmoq; j'ai eu le souffle coupé nafasim giribonimga keldi, nafasim tiqilib qoldi, entikib, bo‘g‘ilib qoldim; couper à qqn. son effet bor taassurotni buzmoq; ça te la coupe arg. nima jinni bo‘ldingmi?
    2. sochini, yungini olmoq, olib, qirqib qo‘ymoq
    3. bichmoq (ko‘ylak)
    4. aralashtirmoq, qo‘shmoq (vino, sut)
    5. uzmoq, to‘xtatib, kesib, uzib qo‘ymoq; couper la parole à qqn. gapini kesib, to‘xtatib qo‘ymoq; couper court à tamom qilmoq, bitirmoq, tugatmoq; couper court aux bruits mish-mishlarga chek qo‘ymoq; couper la respiration nafasini uzmoq
    6. to‘smoq, g‘ov solmoq, oldini olmoq, barham bermoq, yo‘qotmoq, uzib, to‘xtatib, kesib qo‘ymoq; couper les attaches aloqani uzib qo‘ymoq; couper les ponts ko‘priklarni kesib qo‘ymoq; fig. chekinishga yo‘lni kesmoq; couper les communications aloqalarni qirqib qo‘ymoq; couper le courant elektr tokini uzmoq; couper le circuit zanjirini uzmoq; couper les gaz matorni o‘chirib qo‘ymoq; ne coupez pas! telefonda gapni uzib qo‘ymang! couper la vivres à ta'minlashni to‘xtatib qo‘ymoq; fig. bir burda nondan mahrum qilmoq
    7. kuzir bilan bosmoq (qarta o‘yinida)
    8. ko‘tarmoq (qarta o‘yinida)
    9. (tennisda) kesib urmoq
    II vi.
    1. o‘tmoq, o‘ tkir bo‘lmoq
    2. olmoq (qarta to‘pini)
    3. qisqartirib kesib chiqmoq (yo‘lni); couper par le plus court eng qisqa yo‘ldan kesib chiqmoq; couper au plus court eng yaqin yo‘ldan yurmoq, to‘g‘ri kesib chiqmoq (yo‘lni)
    4. (à) qochib qutulmoq, xolos bo‘lmoq, qochmoq, bo‘yin tovlamoq, dangasalik qilib yurmoq, yo‘q bo‘lmoq; couper à une visite doktor nazoratidan qochmoq; tu n'y couperas pas qochib qutilolmaysan
    III se couper vpr.
    1. biror joyini kesib olmoq, tilib olmoq
    2. kesib chiqishmoq (yo‘lni), bir-birini kesib o‘tmoq
    3. mil. ot chalishib oyog‘ini chaqa qilmoq
    4. fam. zid, qarshi bo‘lmoq, e' tiroz bildirmoq, yangilishib qolmoq, chuvalamoq, adashmoq, chalg‘imoq, tilidan, og‘zidan, gapidan ilinmoq, o‘z sirini fosh qilib qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couper

  • 4 croire

    I vt.
    1. sanamoq, hisoblamoq, o‘ylamoq, fikr qilmoq, mulohaza qilmoq, fikr yuritmoq, faraz qilmoq; il est à croire que deb hisoblamoq kerak; j'ai cru entendre sa voix uning ovozi menga eshitilganday tuyuldi; on croirait deb o‘ylash mumkin; je crois bien! albatta, men o‘ylaymanki je te crois! fam. bo‘lmasa-chi, turgan gap
    2. ishonmoq, ishonchi komil bo‘lmoq, inonmoq; je le crois bien jonim bilan ishonaman; croyez cela et buvez de l'eau claire fam. ishongan baxtli, baxtiyor
    3. en croire qqn.qqch. ishonmoq, inonmoq, ishonib topshirmoq; à l'en croire agar bunda unga ishonsang; je n'en crois rien men bunga ishonmayman; en croire à peine ses yeux u o‘z ko‘zlariga arang, zo‘rg‘a ishonadi; s'il faut en croire les rumeurs agar mishmishlarga ishonsang
    II vi. ishonmoq, inonmoq; croire sur parole so‘ziga ishonmoq; croire à (en) -ga ishonmoq; on a peine à croire ishonib bo‘lmaydi; j'ai (de la) peine à croire men ishonolmayman; croire dur comme fer ko‘r-ko‘rona inonmoq; faire croire ishontirmoq
    III se croire vpr. o‘ziga hisoblamoq; s'en croire beaucoup o‘z haqida juda yuqori fikrda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > croire

  • 5 dégager

    I vt.
    1. garovga qo‘yilgan molni qaytarib sotib olmoq
    2. ajratmoq, ozod qilmoq; dégager une place (forte) qalani qamaldan ozod qilmoq; dégager sa responsabilité javobgarlikni o‘z boshidan soqit qilmoq; dégager qqn. de sa parole bergan va'dasidan xolos, ozod bo‘lmoq
    3. tozalamoq, bo‘shatmoq; dégager un passage o‘ tish joyini bo‘shatmoq, tozalamoq
    4. material yetkazib bermoq, ta'minlamoq (qurilishda)
    5. yarani yuvib tozalamoq
    6. chim. bug‘, gaz ajratmoq, bug‘lantirmoq; dégager une odeur hid chiqarmoq
    7. aralashmalardan tozalamoq
    8. to‘pni tepib uyiga kiritmoq; dégager le ballon to‘pni qaytarmoq; dégager de la tête to‘pni boshi bilan qaytarmoq
    9. ajratmoq, bo‘rttirmoq, e'tiborini jalb qilmoq
    II se dégager vpr.
    1. qutulmoq, xolos, ozod bo‘lmoq (noxushlikdan)
    2. asta-sekin yetib, o‘ tib bormoq
    3. (yara) tozalanmoq
    4. chim. ajralmoq, bug‘lanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dégager

  • 6 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 7 don

    nm.
    1. tortiq, sovg‘a, hadya, tuhfa, in'om, armug‘on; faire don de in'om qilmoq; le don de soi o‘zini qurbon qilish, o‘z manfaatlaridan voz kechish
    2. qobiliyat, iste'dod, talant; le don de la parole so‘zlash qobiliyati, so‘zamollik, notiqlik; il a le don des langues uning til o‘rganishiga qobiliyati bor.
    nm. janob, don, xonim (ispancha).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > don

  • 8 échapper

    I vi.
    1. qochmoq, qochib qutulmoq; chap bermoq, chap berib omon qolmoq, xalos bo‘lmoq; o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq; échapper à qqch. à qqn. biror kimsa, narsadan qochib qutulmoq, xalos bo‘lmoq; on a échappé au danger xavf-xatardan qutuldilar; échapper au naufrage kema halokatida omon qolmoq
    2. sirg‘alib chiqib ketmoq, tushib ketmoq; le verre m'a échappé des mains stakan qo‘limdan sirg‘alib tushib ketdi
    3. esdan chiqmoq, eslay olmaslik; esdan ko‘ tarilmoq; son nom m'échappe uning ismi esimdan chiqibdi
    4. beixtiyor aytilmoq yoki bajarilmoq; cette parole m'a échappée bu so‘z beixtiyor og‘zimdan chiqib ketdi
    II vt. o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq, chap bermoq; l'échapper belle osongina xalos bo‘lmoq
    III s'échapper vpr.
    1. qochmoq, chiqmoq, qochib ketmoq, chiqib ketmoq, uchib ketmoq; le prisonnier s'est échappé mahbus qochib ketdi, le lion s'est échappé de sa cage arslon qafasdan qochdi
    2. oshmoq, oqib ketmoq; chiqmoq; toshib ketmoq, toshmoq (ega predmetni ifodalaydi); la vapeur s'échappe de la chaudière qozondan bug‘ chiqyapti; le lait s'est échappé de la casserole sut toshib ketdi
    3. sport. uzoqlashmoq, ancha o‘ tib, o‘zib ketmoq, orqada qoldirib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échapper

  • 9 engager

    vt.
    1. majbur qilmoq, ustiga yuklamoq, vazifa qilib qo‘ymoq; engager sa parole so‘z bermoq, va'da bermoq; engager sa responsabilité o‘z zimmasiga olmoq
    2. ishga olmoq, xizmatga olmoq; yollamoq; engager un domestique xizmatkor olmoq, yollamoq
    3. kiritmoq, botirmoq; cho‘ktirmoq; suqmoq; solmoq
    4. tortmoq, jalb qilmoq; boshlamoq; engager qqn. dans une aventure biror kimsani qaltis ishga tortmoq
    5. mil. tashlamoq; kiritmoq
    6. écon. mablag‘ sarflamoq, pul sarflamoq, xarajat qilmoq; engager ses capitaux dans une affaire biror narsaga o‘z mablag‘ini sarflamoq
    7. boshlamoq; kirishmoq; engager le combat jang boshlamoq; engager des négociations muzokara boshlamoq; biror kimsa bilan bahsga kirishmoq, bahs boshlamoq
    8. sport, o‘yin boshlamoq; birinchi zarbani bermoq, birinchi to‘pni otmoq
    9. moyil qilmoq, ko‘ndirmoq; qo‘zg‘atmoq; biror narsa qilishga ishontirmoq, undamoq; istak tug‘dirmoq; il m'a engagé à mieux travailler u meni yaxshi ishlashga undadi
    10. garovga qo‘ymoq, garovga bermoq
    II s'engager vpr.
    1. majburiyat olmoq; va'da bermoq, so‘z bermoq; s'engager par serment qasamyod qilmoq; s'engager à rembourser to‘lashga va'da bermoq; Savez-vous à quoi vous vous engagez? nimani o‘z zimmangizga olayotganligingizni bilasizmi?
    2. ishga kirmoq; ishga yollanmoq
    3. kirmoq; ichkarilab bormoq, ichkariga kirmoq; il s'engagea dans une ruelle u tor ko‘chaga kirdi
    4. aralashmoq, qatnashmoq; jalb bo‘lmoq; ils se sont engagés dans une affaire difficile ular qiyin ishga aralashib qoldilar
    5. boshlanmoq; le combat s'engage jang boshlanmoqda; le jeu s'engage o‘yin boshlanmoqda
    6. tarafida bo‘lmoq, tomonida bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > engager

  • 10 Évangile

    nm.
    1. Iso Masihning diniy aqidalari (katta harf bi lan)
    2. Iso Masih hayoti va ta'limoti bayon qilingan bibliyaning muqaddas kitoblaridan har biri
    3. fig. biror ta'limotga asos bo‘lgan hujjat, kitob; une parole d'Évangile haqiqat, haqiqiy bor narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > Évangile

  • 11 fausser

    I vt.
    1. buzmoq, qiyshaytirmoq; fausser une serrure qulfni buzmoq
    2. buzmoq, buzib ko‘rsatmoq, noto‘g‘ri talqin qilmoq; soxtalashtirmoq; fausser le sens ma'nosini buzmoq
    3. buzmoq; fausser sa parole va'dasini buzmoq, bajarmaslik; fausser compagnie yashirincha ketmoq, xayrlashmasdan ketmoq
    II vi. buzmoq (o‘yinni yoki ashulada ohangni).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fausser

  • 12 honneur

    nm.
    1. shon, sharaf, or-nomus, iftixor, izzat, obro‘, izzat-nafs; une question d'honneur shon-sharaf, or-nomus masalasi, yakkama-yakka olishuv, duel; une parole d'honneur chin so‘z; sur l'honneur, en (tout) honneur vijdonan ont ichaman
    2. obro‘-e'tibor, nomus, yaxshi nom, hurmat, izzat, ehtirom, izzat-ikrom; pl. obro‘, izzat, hurmat; les honneurs funèbres so‘nggi izzat ikrom, ta'ziya; la garde d'honneur faxriy qorovul; une place d'honneur faxrli o‘rin; la Légion d'honneur Faxriy legion ordeni; faire honneur à hurmat bildirmoq; faire honneur à ses engagements bo‘yniga olgan majburiyatini bajarmoq; se piquer d'honneur bor kuchi, imkoniyati bilan tirishmoq, urinmoq; remettre en honneur yana muomalaga chiqarmoq; en l'honneur de qqn. birovning sha'niga yarasha; un garçon d'honneur kuyov jo‘ra; prov. à tout seigneur tout honneur ko‘rpangga qarab oyoq uzat
    3. pl. suratlar, belgilar (qarta o‘yinida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > honneur

  • 13 joindre

    I vt.
    1. qo‘shmoq, birlashtirmoq, bog‘lamoq, yig‘moq; joindre les deux points ikki nuqtani birlashtirmoq; loc. joindre les deux bouts uchini uchiga arang yetkazmoq, arang tirikchilik qilmoq, qo‘l uchida kun ko‘rmoq
    2. to‘plamoq, yig‘moq, birlashtirmoq; joindre les efforts kuchlarni birlashtirmoq
    3. joindre à birga qo‘ymoq, qo‘shib, tirkab qo‘ymoq, ilova qilmoq; joignez cette pièce au dossier bu narsani hujjatga tirkab qo‘yib; joindre le geste à la parole gapdan ishga o‘ tmoq
    4. yetmoq, yetib bormoq, yetib kelmoq; uchrashmoq; bog‘lanmoq; je n'arrive pas à le joindre men unga bog‘lanolmayapman; men unga to‘g‘ri kelolmayapman, uni uchratolmayapman; on peut le joindre par téléphone u bilan telefon orqali bog‘lanish mumkin
    II vi. yopishib, taqalib, jips bo‘lib turmoq; la fenêtre ne joint pas deraza jips yopilmaydi
    III se joindre vpr.
    1. birlashmoq, birga bo‘lmoq; qatnashmoq, qo‘shilmoq; se joindre à un parti partiyaga kirmoq, a'zo bo‘lmoq; se joindre à la conversation suhbatda qatnashmoq, suhbatga qo‘shilmoq, aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > joindre

  • 14 manquer

    I vi.
    1. yo‘q bo‘lmoq, hozir bo‘lmaslik, qatnashmaslik, yetishmaslik, kamlik qilmoq; les forces lui ont manqué uning kuchi ketdi, u holdan toydi; fam. il lui manque une case unga yetishmaydi (u ahmoq); il ne manque pas un bouton de guêtre u kam-ko‘stsiz; le coeur lui a manqué jasurlik uni tark etdi
    2. vx. xato qilmoq
    3. chippakka chiqmoq, barbod bo‘lmoq, muvaffaqiyatsizlikka uchramoq
    II vt.
    1. (de) yo‘qchilik, yetishmaslik; avoir peur de manquer yo‘qchilikdan qo‘rqmoq; il ne manque de rien uning hech narsadan kamchiligi yo‘q, manquer de respect à qqn. birovga nisbatan hurmatsizlik qilmoq
    2. litt. (à qqn) e'tiborsizlik, hurmatsizlik, behurmatlik, qilmoq
    3. (à qqch) nomuvofiq ish tutmoq, amal qilmaslik; manquer à son devoir o‘z burchiga amal qilmaslik; manquer à sa parole gapining ustidan chiqmaslik; manquer à ses principes o‘z e'tiqodiga xiyonat qilmoq
    4. litt. manquer à faire qqch. manquer de faire qqch. esdan chiqarmoq, unutmoq, beparvolik qilmoq, e'tiborsizlik qilmoq; je ne manquerai pas de vous informer sizni xabardor qilish esimdan chiqmaydi; ça ne peut manquer d'arriver bu sodir bo‘lmay qolmaydi
    5. oz qolmoq, salgina qolmoq; elle avait manqué mourir uning o‘lishiga oz qoldi
    6. erisha olmaslik, yetisha olmaslik, muyassar bo‘lmaslik, tegiza olmaslik, yurishmaslik; manquer son coup mo‘ljalga tegiza olmaslik; il a manqué la dernière marche et il est tombé u oxirgi zinaga chiqa olmadi va yiqilib tushdi; la prochaine fois, je ne te manquerai pas yanagi safar men senga ko‘rsatib qo‘yaman
    7. topa olmaslik, uchrata olmaslik; je vous ai manqué de peu men sizni uchratishga bir oz kechikibman; manquer son train, son avion poyezdga, samolyotga kech qolmoq
    8. yo‘qotmoq, qo‘ldan chiqarmoq, boy bermoq; manquer une occasion qulay fursatni qo‘ldan chiqarmoq
    9. yo‘q bo‘lmoq, qatnashmaslik, bormaslik, qoldirmoq; manquer un cours, la classe leksiyaga, darsga qatnashmaslik; manquer l'école maktabga bormaslik; il ne faut pas manquer çà! buni qo‘ldan chiqarmaslik kerak!
    III se manquer vpr.
    1. o‘zini o‘zi o‘ldirishga erisha olmaslik
    2. nous nous sommes manqués biz uchrasha olmadik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manquer

  • 15 officiel

    -ielle
    I adj.
    1. hukumatga oid, hukumat, rasmiy
    2. péj. rasmiy ma'lumot, dalil, asos; la version officielle de l'incident yong‘in haqidagi taxminiy fikr haqida rasmiy dalillar
    3. rasmiy; la visite officielle d'un souverain biror podshoning rasmiy tashrifi
    4. rasmiy e' lon qilingan, rasmiy; leurs fiançailles sont maintenant officielles endi ularning unashtirilishi rasmiy e'lon qilingan
    5. rasmiy, shartli; un style froid et officiel sovuq va rasmiy uslub
    6. rasmiy shaxsga oid, rasmiy; porte-parole officiel du gouvernement davlatning rasmiy xabar tarqatuvchisi; rahbarlarga xizmat qilish uchun ajratilgan; voitures officielles xizmat avtomobilliri
    II nm. rasmiy kishi, hukumat; la tribune des officiels rasmiy kishilar minbari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > officiel

  • 16 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 17 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 18 psychomoteur

    -trice
    adj. psixomotor; troubles psychomoteurs de la parole nutqdagi psixomotor o‘zgarishlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > psychomoteur

  • 19 puissance

    nf.
    1. hukmronlik, hokimlik; la puissances politique et économique siyosiy va iqtisodiy hukmronlik
    2. jismoniy kuch; kuch, qudrat; la puissance de la parole so‘zning qudrati
    3. kuchlanish; la puissance électrique est mésurée en watts elektr kuchlanishi vat bilan o‘lchanadi
    4. quvvat, ishlash kuchi; la puissance d'un microscope mikroskopning quvvati; augmenter, diminuer la puissance de la radio radioning ovozini balandlatmoq, pastlatmoq
    5. math. daraja; dix puissance cinq o‘nning beshinchi darajasi
    6. qudratli davlat; les grandes puissances ulkan qudratli davlatlar; loc.adj. en puissance mudrab yotgan, yashirin kuch-qudrat, imkoniyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > puissance

  • 20 rendre

    I vt.
    1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq
    1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman
    2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq
    3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq
    4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar
    5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi
    6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi
    7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq
    8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob
    9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi
    10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin
    11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z
    12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoq
    II vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadi
    III se rendre vpr.
    1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq
    2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.
    I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindi
    II se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.
    vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rendre

См. также в других словарях:

  • parole — [ parɔl ] n. f. • 1080; lat. pop. °paraula, lat. ecclés. parabola « comparaison » (→ 1. parabole) I ♦ UNE, DES PAROLES : élément(s) de langage parlé (⇒ langage) . 1 ♦ Élément simple du langage articulé. ⇒ mot; expression. Vx Mot. « Ce n est pas… …   Encyclopédie Universelle

  • parole — Parole. s. f. Mot prononcé. Parole bien articulée mal articulée. il ne sçait pas articuler ses paroles. parole distincte. belles paroles. paroles choisies. paroles energiques. paroles efficaces. paroles affectées, estudiées, bien arrangées. Dieu… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • parole — pa·role /pə rōl/ n [Old French, speech, word, prisoner s word of honor to fulfill stated conditions, from Late Latin parabola speech, parable, from Greek parabolē comparison]: a conditional release of a prisoner who has served part of a sentence… …   Law dictionary

  • Parole (disambiguation) — Parole refers to an action of the judiciary system:Parole may also refer to: *Parole board, a panel used to determine who is eligible for parole *Probation officer, called a parole officer in some jurisdictions *Parole (United States immigration) …   Wikipedia

  • Parole parole — Single par Mina et Alberto Lupo extrait de l’album Cinquemilaquarantatre Face A Parole parole Sortie Avril  …   Wikipédia en Français

  • Parole Directe — Genre Magazine politique Présentation Laurence Ferrari Participants François Bac …   Wikipédia en Français

  • Parole (Politik) — Parole und Losung sind zwei Formen militärischer Kennworte. Wortherkunft Parole wurde in der Bedeutung „Wort, Rede“ bereits im Mittelhochdeutschen aus dem Französischen entlehnt. Im 17. Jahrhundert kam es zu einer zweiten Entlehnung innerhalb der …   Deutsch Wikipedia

  • Parole — steht für: eine Form eines militärischen Kennworts, siehe Parole (Militär) ein Passwort einen Wahlspruch oder Slogan Parole (Linguistik) in der strukturellen Sprachwissenschaft die individuelle Sprachverwendung Parole (Programm) eine Software zur …   Deutsch Wikipedia

  • Parole de Sagesse — La Parole de Sagesse est la loi de santé révélée en 1833 à Joseph Smith pour le bénéfice physique et spirituel des saints des derniers jours. Elle contient des conseils alimentaires et des mises en garde contre les substances à éviter, avec une… …   Wikipédia en Français

  • Parole de sagesse — La Parole de Sagesse est la loi de santé révélée en 1833 à Joseph Smith pour le bénéfice physique et spirituel des saints des derniers jours. Elle contient des conseils alimentaires et des mises en garde contre les substances à éviter, avec une… …   Wikipédia en Français

  • Parole (Militär) — Parole und Losung sind zwei Formen militärischer Kennwörter. Die Parole ist nur den Kommandeuren bekannt; bei Annäherung eines Truppenteils verlangt der Posten sie von dessen Kommandeur. Die Losung ist hingegen ein Doppelwort, das allen Soldaten… …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»