-
21 martelé
-éeadj.1. bolg‘alangan; cuivre martelé bolg‘alangan mis2. jarangdor, dona-dona; paroles martelées dona-dona gap; notes martelées jarangdor. -
22 mien
-mienneI adj.poss.1. litt. un mien cousin mening amakivachchalarimdan biri2. ses idées que j'ai faites miennes uning men o‘zimga taalluqli deb qabul qilgan fikirlariII pron.poss. le mien, la mienne, les miens, les miennes meniki, menikilar; votre fils et le mien sizning o‘g‘lingiz va meniki; je ne discute pas, votre prix sera le mien men tortishib o‘ tirmayman, sizning bahongiz mening bahyiom bo‘ladiIII nm.1. loc. j'y ai mis du mien men bunga kuch sarfladim; les miens menikilar (menga qarashli odamlar: ota-ona, do‘stlar, tarafdorlar). -
23 minorité
nf.1. ozchilik, kamchilik; une petite minorité d'électeurs ozchilik saylovchilar; ils sont en minorité ular ozchilik ovozga ega; gouvernement mis en minorité ozchilik ovoz olgan hukumat2. la, une minorité de eng kam, eng oz; dans la minorité des cas eng kam hollarda3. ozchilik, kam sonlilik; minorités ethniques etnik kamsonlilik; droits des minorités ozchilikning haq-huquqlari.nf. voyaga, balog‘at yoshiga yetmaganlik, norasidalik, yoshlik. -
24 nez
nm.inv.1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi4. tumshuq (hayvon)5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi. -
25 office
nm.1. burch, vazifa; loc. remplir son office o‘z vazifasini to‘ la bajarmoq; faire office de o‘rniga o‘ tmoq, o‘rnini bosmoq2. vazifa, lavozim; office public, ministériel jamoat, vazirlik vazifasi; office d'huissier, de notaire ijrochi, notarius vazifasi3. loc. d'office majburiyati, burchi, vazifasi bo‘yicha; avocat, expert commis, nommé d'office vazifasi bo‘yicha advokat, malakali amaldor etib tayinlangan; être mis à la retraite d'office vazifasi bo‘yicha otstavkaga chiqarilgan bo‘lmoq4. idora, boshqarma, mahkama, byuro, palata; office commercial, de publicité savdo palatasi, reklama agentligi; office national, départemental davlat, departament mahkamasi5. kichkina omborxona, omborcha; les domestiques prenaient leurs repas à l'office xizmatkorlar omborchada ovqatlanishar edi6. bons offices vositachilik; xolis, beminnat xizmat (davlatlar orasida); la France a proposé ses bons offices Fransiya o‘zining beminnat vositachiligini taklif qildi; loc. je vous remercie de vos bons offices men sizga xolis xizmatingiz uchun minnatdorchilik bildiraman.nm.1. kunduzgi ibodat; office des morts cherkov dafn marosimi2. célébrer un office ibodat qilmoq; l'office du dimanche yakshanba ibodati. -
26 oxyde
nm. oksid; oxyde de carbone uglerod oksidi; oxyde de cuivre mis oksidi. -
27 panse
nf. katta qorin (kavsh qaytaruvchi hayvonlar oshqozonining birinchi, eng katta bo‘ limi)2. qorin, qorincha (biror narsaning shishgan joyi); la panse d'une cruche xumchaning qorni3. fam. katta qorin, meshqorin; elles s'en sont mis plein la panse ular undan meshqorinlariga siqqanicha tiqdilar. -
28 picoler
vi.fam. ichkilikbozlik, aroqxo‘rlik qilmoq; il s'est mis à picoler u ichkilikka berilib ketdi. -
29 piment
nm.1. qalampir; piment rouge qizil qalampir; piment doux shirin qalampir, bulg‘or qalampiri; sauce au piment qalampirli sous2. jozibadorlik, dilkashlik; ses plaisanteries, ses allusions ont mis du piment dans la conversation uning hazillari, luqmalari suhbatga jozibadorlik kiritdi. -
30 préemption
nf.dr. birinchi bo‘lib sotib olish huquqi; le locataire bénéficie d'un droit de préemption sur le logement mis en vente ijarachi sotuvga qo‘yilgan uyni birinchi bo‘lib sotib olish huquqidan foydalanadi. -
31 provisoire
adj. vaqtincha, muvaqqat, vaqtinchalik; le dentiste m'a posé une prothèse provisoire tish doktori menga vaqtincha yasama tish qo‘yib qo‘ydi; gouvernement provisoire muvaqqat hukumat; on l'a mis en liberté provisoire uni vaqtincha ozodlikda qoldirishdi. -
32 provocation
nf.1. ig‘vogarlik, hoinona harakat, provokatsiya; ne réponds pas, c'est de la provocation! javob berma, bu provakatsiya!2. g‘alamislik, ig‘vo qilib fitna chiqarish, fitna; les manifestants ont été mis en garde contre toute provocation namoyishchilar har qanday fitnalardan ehtiyot qilingan edi. -
33 refondre
vt. qayta qilmoq, qayta ishlamoq; dictionnaire refondu et mis à jour qayta ishlangan va bosib chiqarilgan lug‘at. -
34 sens
nm.inv.1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.nm.inv.1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi. -
35 séquestre
nm. sekvestr, xatlash; des biens mis sous séquestre xatlab qo‘yilgan mulk. -
36 sien
-sienneI adj.litt. il a fait siennes les idées de son chef u boshlig‘ining g‘oyalarini o‘ziniki qilib oldiII pron. je préfère mon vélo au sien men o‘zimning velosipedimni unikidan afzal ko‘ramanIII n.1. o‘ziga qarashli, o‘ziniki; il a mis du sien u o‘zining hissasini qo‘shdi (pul, mehnat); fam. faire des siennes eski qilig‘ ini qilmoq, qovun tushirmoq2. nm.pl. o‘zinikilar, o‘zining yaqinlari, ota-onasi; elle est revenue parmi les siens u o‘zinikilarning orasiga qaytdi. -
37 sulfate
nm. sulfat; sulfate de cuivre mis kuporosi, to‘ tiyo. -
38 sulfater
vt. mis kuporosi bilan ishlov bermoq. -
39 trompe
nf.1. mis surnay; trompe de chasse ov burg‘usi2. xartum (fil); ba'zi hasharotlarning og‘zidagi a'zo, xartumcha3. anat. nay, trubka, kanal; trompe de Fallope Fallopiy nayi, bachadon nayi4. archit. gumbaz tayanchi. -
40 vitriol
nm.chim. sulfat kislota tuzi; huile de vitriol ou vitriol kuporos; vitriol bleu mis kuporos, to‘ tiyo; vitriol blanc, vert rux, temir sulfat.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
mis — mis·cel·la·ny; mis·chance; mis·chief; mis·conceit; mis·conduct; mis·content; mis·count; mis·creant; mis·create; mis·cue; mis·deal; mis·de·mean; mis·doubt; mis·er·a·ble; mis·esteem; mis·field; mis·fire; mis·fit; mis·like; mis·luck; mis·match;… … English syllables
MIS AG — is a German vendor of corporate performance management software. It was founded in Darmstadt in 1988. Originally started as a consulting company and reseller of the Applix products, MIS AG developed their own product similar to TM/1. In 1997, MIS … Wikipedia
mis — mis, mise (mî, mi z ) part. passé de mettre. 1° Colloqué en quelque lieu. Un livre mis dans une bibliothèque. Fig. • Les volontés ne sont pas seulement souffertes par sa patience [de Dieu], mais encore mises sous le joug de sa puissance… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
miš — mȉš m <N mn evi/ i reg. knjiš.> DEFINICIJA 1. zool. a. kućni glodavac (Mus musculus) iz porodice miševa b. (mn) Muridae, rasprostranjen mali glodavac šiljaste njuške i duga repa [šumski miš; klȃsni miš više vrsta štakora] c. naziv za… … Hrvatski jezični portal
mis — mis, mise [ mi, miz ] adj. • XVIIe; de mettre ♦ Littér. Habillé, vêtu. « Nénesse, mis comme un garçon de la ville » (Zola). Femme bien, mal mise (⇒ mise) . ⊗ HOM. Mi, mie, mye. ● mis Participe passé de mettre. ⇒MIS, MISE, part. passé et adj. I.… … Encyclopédie Universelle
mis- — Mis : ↑ miso , Miso . * * * mis , Mis : ↑miso , ↑Miso . mi|so , Mi|so , (vor Vokalen): mis , Mis [griech. mĩsos] >Best. in Zus. mit der Bed.<: Feindschaft, Hass, Verachtung (z. B. Misogyn, misanthropisch) … Universal-Lexikon
Mis- — Mis : ↑ miso , Miso . * * * mis , Mis : ↑miso , ↑Miso . mi|so , Mi|so , (vor Vokalen): mis , Mis [griech. mĩsos] >Best. in Zus. mit der Bed.<: Feindschaft, Hass, Verachtung (z. B. Misogyn, misanthropisch) … Universal-Lexikon
mis- — 1 [mis] [ME < OE & OFr: OE mis , akin to OHG missa , Goth missa (for IE base see MISS1); OFr mes < Frank * missi , akin to OHG missa ] prefix 1. wrong, wrongly, bad, badly [misdo, misdemeanor] 2. no, not [misfire] mis 2 [mis] … English World dictionary
Mis- — (m[i^]s ). [In words of Teutonic origin, fr. AS. mis ; akin to D. mis , G. miss , OHG. missa , missi , Icel. & Dan. mis , Sw. miss , Goth. missa ; orig., a p. p. from the root of G. meiden to shun, OHG. m[=i]dan, AS. m[=i][eth]an ([root]100. Cf.… … The Collaborative International Dictionary of English
mis- — mis(o) ♦ Élément, du gr. misein « haïr ». mis(o) élément, du gr. misein, haïr . ⇒MIS(O) , (MIS , MISO )élém. formant Élém. tiré du gr. (o) , de «haïr, détester», «haine», entrant da … Encyclopédie Universelle
mis- — 1 a prefix applied to various parts of speech, meaning ill, mistaken, wrong, wrongly, incorrectly, or simply negating: mistrial; misprint; mistrust. [ME; OE mis(se) ; c. G miss , Goth missa (see MISS1;); often r. ME mes < OF < WGmc *mis(s) ] mis… … Universalium