-
61 ne
adv. il n'ira pas u bormaydi; ne dites pas cela buni aytmang; j'ai menti pour ne pas lui faire de (la) peine men unga ozor bermaslik uchun yolg‘on gapirdim; n'est-ce pas? shunday emasmi? elle n'a que vingt ans u yigirmagagina kirdi; rien n'est encore fait hali hech narsa qilingani yo‘q; nul ne l'ignore hech kim uni bilmaydi; il n'est ni beau ni laid u chiroyli ham xunuk ham emas; nous ne savons s'il viendra biz uning kelish-kelmasligini bilmaymiz; c'est lui, si je ne me trompe pas agar adashmasam, bu o‘sha; n'ayez crainte! qo‘rqmang! on ne peut mieux ortiqrog‘ining iloji yo‘q; litt. que n'est-il venu! afsus, u kelmaptida! je crains qu'il (ne) se fâche men uning achchig‘i kelmasmikan deb qo‘rqaman; pour empêcher qu'il (ne) se blesse o‘zini yaralab olmasin deb ehtiyot qilish uchun; il est plus malin qu'on ne le croit u o‘ylashmaganidan ko‘ra ham ayyorroq; je suis moins riche qu'on ne le dit men aytishganidan ko‘ra kambag‘alroqman; décidezvous avant qu'il ne soit trop tard juda kech bo‘lib qolmasdan bir qarorga keling. -
62 ni
conj. na; elle n'a rien de doux ni d'agréable bu ayolda na mayinlik, na yoqimtoylik bor; je n'ai ni cigarette ni feu mening na sigaretim bor na o‘ tim; il ne dit ni oui ni non u na ha demadi na yo‘q; ni elle ni moi n'irons na u, na men bormaymiz; je ne crois pas qu'elle parte en vacances, ni même qu'elle en ait men uning ta' tilga chiqishiga ishonmayman, hattoki uni olishiga ham; l'intelligence n'est preuve de talent, ni le talent n'est preuve de génie na aql talantning dalili, na talant donolikning; rien de si mal écrit ni de si ennuyeux que ce livre hech narsa bu kitobchalik yomon va zerikarli yozilmagan; il est parti sans que son père ni sa mère le sachent uning ketganini na otasi na onasi bilsin. -
63 oh
I intj.1. intj. e, ey, o, oh, hoy (hayrat, taajjub, zavqlanishni bildiradi); oh! que c'est beau! oh, bu qanday go‘zal!2. e, ey, o, oh (gapda ifodalangan his-tuyg‘uni kuchaytiradi); oh! que c'est beau! o, qanday omad!II nm.inv. pousser des oh! et des ah! e, vo, deb qichqirmoq. -
64 ôter
I vt.1. joyidan olib qo‘ymoq, yig‘ishtirmoq; ôter les assiettes en desservant dasturxonni yig‘ishtirayotib tarelkalarni olib qo‘ying; cela m'ôte un poids (de la poitrine) yelkamdan tog‘ qulaganday bo‘ldi; on ne m'ôtera pas de l'idée que c'est un mensonge hech kim bu narsa yolg‘on emasligiga meni ishontirolmaydi2. yechmoq, olmoq; ôter son chapeau, ses gants shlapasini olmoq, qo‘lqopini yechmoq3. olib tashlamoq, ketkazmoq; ôter une tache dog‘ni ketkazmoq4. olib tashlamoq, ayirmoq; 6 ôté de 10 égale 4 o‘ndan olti ayirilsa to‘rt qoladi5. olib qo‘ymoq, ajratib qo‘ymoq; ôter un enfant à sa mère bolani onasidan ajratib qo‘ymoq; ôter à qqn. ses forces, son courage birovning kuchini, dadilligini olib qo‘ymoqII s'ôter vpr. ôtez-vous de là bu yerdan jo‘nang; loc.fam. ôte-toi de là que je m'y mette joyni bo‘shat, bu yerga men o‘ tiraman. -
65 paraître
I vi.1. ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; le soleil paraît à l'horison quyosh ufqda ko‘rindi; il parut sur le seuil u ostonada paydo bo‘ldi2. bosilib chiqmoq, chiqmoq; faire paraître un ouvrage asarni bosib chiqmoq; son livre est paru, vient de paraître uning kitobi chiqdi, yaqinda chiqdi3. ko‘rinmoq; faire, laisser paraître ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; laisser paraître ses sentiments o‘z tuyg‘ularini namoyon qilmoq4. ko‘rinmoq, kelmoq, bormoq; il n'a pas paru à son travail depuis deux jours u ishida ikki kundan beri ko‘rinmadi5. o‘zini ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; elle aime un peu trop paraître u o‘zini ortiqcharoq namoyish qilishni yaxshi ko‘radi6. ko‘rinmoq, o‘xshab ko‘rinmoq, tuyulmoq; il paraît satisfait u ko‘ngli to‘lganga o‘xshaydi7. bo‘ lib, o‘xshab ko‘rinmoq; il veulent paraître ce qu'ils ne sont pas ular o‘zlari bo‘lmagan narsaga o‘zlarini o‘xshatib ko‘rsatishni xohlaydilar8. impers. il me paraît préférable que vous sortiez menimcha, sizning chiqib ketganingiz ma'qul ko‘rinadi; il paraît, il paraîtrait que gap yuribdiki, aytishyaptiki; il paraît qu'on va diminuer les impôts soliqlarni ozaytirarmush degan gap yuribdi; c'est trop tard, paraît-il, à ce qu'il paraît chamasi, aftidan, juda kech bo‘ldiII nm.litt. ko‘rinish; l'être et le paraître bo‘lish va ko‘rinish. -
66 permettre
I vt.1. ruxsat bermoq, ijozat bermoq; yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq; si les circonstances le permettent agar sharoit bunga yo‘l qo‘ysa; permettre que ruxsat bermoq, rozi bo‘lmoq; ma mère ne permet pas que je sorte avec toi onam menga sen bilan birga ko‘chaga chiqishimga ruxsat bermaydi; permettre qqch. à qqn. biror kimsaga biror narsaga ruxsat bermoq; son médecin lui permet un peu de vin uning vrachi unga ozroq vinoga ruxsat etadi; il se croit tout permis u nima qilsam ham bo‘laveradi, deb o‘ylaydi; permettre de +inf biror narsa qilishga ijozat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; je ne vous permets pas de me parler sur ce ton men sizga men bilan bunday ohangda gaplashishga yo‘ l qo‘ymayman2. yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq, ko‘tarmoq; sa santé ne lui permet aucun excès uning sog‘ligi hech qanday zo‘riqishni ko‘ tarmaydi; permettre à qqn. de +inf biror kishiga biror narsa qilishga imkon bermoq; mes moyens ne me permettent pas d'acheter une voiture mening mablag‘larim menga avtomobil sotib olishga imkon bermaydi; impers. autant qu'il est permis d'en juger ayniqsa bu haqda o‘ylab ko‘rish mumkin3. e' tiroz, norozilik kabi ma'nolarni anglatadi; permettez! vous permettez! kechirasiz, afv etasiz, sabr qiling, to‘xtab turing; permettez-moi de vous présenter m. X. ruxsat eting men sizga janob X-ni tanishtirayII se permettre vpr.1. biror narsani o‘ziga ep ko‘rmoq; se permettre quelques petites douceurs ozroq shirinliklardan tatib ko‘rishni o‘ziga joiz ko‘rmoq2. biror ish qilgisi kelib, istab qolmoq; elle s'était permis de répliquer uning birdaniga gap qistirgisi kelib qolgan edi; puis-je me permettre de vous offrir une cigarette sizga bitta sigaret taklif qilsam bo‘ladimi? -
67 péter
I vi.fam.1. yel, havo, gaz chiqarmoq; o‘sirmoq; loc. péter plus haut que son derrière, que son cul o‘ziga bino qo‘ygan bo‘ lmoq, o‘zini katta olmoq2. fam. paqillab, gumbirlab, qarsillab yorilmoq; portlamoq; des obus pétaient dans tous les coins har tomonda snaryadlar gumbirlab portlar ediII vt.vulg. pachaq qilmoq, majaqlamoq; il lui a pété la gueule u uning basharasini pachaq qildi; fam. péter le feu, péter du feu, des flammes g‘ayrati jo‘sh urmoq; ça va péter des flammes ish og‘ir bo‘ladi. -
68 peu
adv.1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir! -
69 peur
nf.1. qo‘rqinch, vahima, dahshat, qo‘rqish; la peur de la mort o‘lim vahimasi; la peur de mourir o‘lib qolishdan qo‘rqish2. qo‘rqib ketish, dahshatga tushish; une peur bleue, intense dahshatli, kuchli qo‘rqinch3. loc. avoir peur qo‘rqmoq; faire peur qo‘rqitmoq; tout lui fait peur hamma narsa uni qo‘rqitadi4. par peur de, de peur de loc.prép. qo‘rqinchdan, qo‘rqqanidan; il a menti de peur d'être puni u jazolanishdan qo‘rqqanidan yolg‘on gapirdi; loc.prép. de peur que, par peur que deb qo‘rqqanidan; il a menti de peur qu'on (ne) le punisse u jazolashmasin deb qo‘rqqanidan, yolg‘on gapirdi. -
70 plutôt
adv.1. ko‘proq, ko‘ra, yaxshisi; cette épidémie frappe plutôt les personnes âgées bu epidemiya ko‘proq qarilarga tegyapti; plutôt que de se plaindre, il ferait mieux de se soigner oh-voh qilgandan ko‘ra, davolansa yaxshiroq bo‘lardi; plutôt mourir! yashisi o‘lim! plutôt moins que trop benihoyadan ko‘ra kamrog‘i ham yaxshi; ou plutôt to‘g‘rirog‘i, aniqrog‘i; elle a l'air méchant, ou plutôt revêche u ko‘rinishdan badjahl, to‘g‘rirog‘i qovog‘i soliq; mais plutôt balki; ce n'est pas lui, mais plutôt elle qui en porte la responsabilité bu kishi emas, balki bu ayol bunga ko‘proq javobgardir2. xiyla, ancha, xiylagina, yetarli darajada; la vie est plutôt monotone ancha zerikarli hayot. -
71 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
72 pourquoi
I adv.conj.1. nega, nima maqsadda; pourquoi partez-vous? nega ketyapsiz? pourquoi veux-tu que j'y aille? nega sen mening u yerga borishimni xohlaysan? pourquoi est-ce que vous la saluez? nega siz unga salom berasiz? fam. pourquoi tu cris? nega qichqirasan? mais pourquoi crier? nega qichqirish kerak axir? pourquoi non? nega yo‘q? pourquoi pas? nega bo‘lmasin?2. nima uchun, qanday maqsadda; je ne comprenais pas pourquoi je devais me taire men nima uchun jim turishim kerakligini tushunmas edim; je vous demande pourquoi vous riez men sizning nima uchun kulayotganingizni so‘rayapman; explique-moi pourquoi nima uchunligini menga tushuntir3. voilà, voici pourquoi mana shuning uchun; c'est pourquoi shuning uchun, shu sababdanII nm.inv.1. sabab, dalil; il demandait le pourquoi de toute cette agitation u bu hamma harakatning sababini so‘rab turgan edi2. nega, nima uchun; les pourquoi des enfants bolalarning nega, nima uchunlari. -
73 preuve
nf.1. dalil, isbot; donner comme preuve dalil sifatida keltirmoq; si vous ne me croyez pas, je vous fournirai des preuves agar siz menga ishonmasangiz, men sizga dalil keltiraman; loc. démontrer preuve en main ashyoviy dalil keltirmoq; croire une chose jusqu'à preuve du contraire biror narsaga aksi isbotlanguncha ishonmoq2. dalolat, shohidlik, isbot; recevoir une preuve d'amour sevgi isbotini olmoq; à preuve, la preuve isbot, dalil sifatida; tu te sens coupable, la preuve, tu as rougi sen o‘zingni gunohkor sanayapsan, isboti, sen qizarib ketding; c'est la preuve que bu isbotlaydiki; la preuve en est que bu narsa shu bilan isbotlanadiki; faire preuve de ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; faire preuve de tolérance sabrtoqat ko‘rsatmoq; faire ses preuves o‘zini, o‘zligini ko‘rsatmoq3. dalil, isbot, misol; vous en êtes la preuve, la preuve vivante siz bunga dalilsiz, tirik misolsiz4. dalil, isbot; des preuves matérielles ashyoviy dalil; on n'a pu recueillir aucune preuve contre lui unga qarshi hech qanday dalil-isbot topisholmadi5. dalil, isbot (hisobning to‘g‘riligini tekshirish uchun). -
74 qui
pron.1. rel. ega ergash gapni bosh gapga bog‘lashda ishlatiladi: qaysiki, ya'ni; prenez la rue qui monte uy nomerlari oshib boradigan ko‘chaga yuring; ceux qui s'en vont bular jo‘nab ketayotganlar; la voila qui arrive u mana kelyapti; voilà qui doit être très agréable mana juda ham yoqimli bo‘ lishi kerak bo‘lgan narsa2. embrassez qui vous voudrez kimni xohlasangiz quching; l'homme à qui j'ai parlé, de qui je vous parle men gaplashgan, sizga gapirib berayotgan kishi3. intr. kim, kimni? qui te l'a dit? buni senga kim aytdi? qui demandez-vous? kimni so‘rayapsiz? de qui parlez-vous? kim to‘g‘risida gapirayapsiz? dis-moi qui tu fréquentes, et je te dirai qui tu es sen kimning huzurida bo‘lishingni menga ayt, sening kimligingni aytaman4. qui que tu sois, écoute-moi kim bo‘lsang ham menga quloq sol; qui que ce soit bu kim bo‘lganda ham. -
75 quoi
pron.1. rel. qaysi, qaysiki, nima; voilà de quoi il s'agit mana nima haqida gap ketayapti; il fallut d'abord payer l'amende; après quoi on nous a laissé partir avval jarima to‘lash kerak bo‘ldi; o‘shandan keyin bizni qo‘yib yuborishdi; réfléchis bien; sans quoi tu vas te tromper yaxshilab o‘yla; aks holda yanglishasan; faute de quoi aks holda; moyennant quoi o‘shaning evaziga; il n'a pas de quoi vivre uning yashashga hech vaqosi yo‘q; je vous remercie beaucoup. – il n'y a pas de quoi sizga katta rahmat. – arzimaydi2. intr. nima, nima uchun, nega, nima sababdan, qanday? je saurai à quoi m'en tenir men nimaga suyanishni bilaman; quoi faire? nima qilish kerak; à quoi penses-tu? nima haqida o‘ylayapsan?3. fam. quoi, qu'est-ce que tu dis? nima, nimadan bilding? de quoi? nima?, nima deysan?4. intj. quoi! vous osez protester? nima! siz e' tiroz bildirishga jur'at qilayapsizmi?5. quoi que nima bo‘lsa; quoi qu'il arrive nima bo‘lganda ham; quoi qu'il en soit qanday bo‘lmasin. -
76 rapporter
vt.1. qaytarib olib kelmoq, qaytarib olib kelib qo‘ymoq; rapporter ce qu'on a pris olgan narsasini qaytarib olib kelib bermoq2. olgach kelmoq, olakelmoq; rapporte-moi la réponse dès que possible iloji bo‘lishi bilanoq, menga javobni olakelgin3. qo‘shib qo‘ymoq; rapporter une poche, un morceau de tissu bitta cho‘ntak, bir parcha mato qo‘shib qo‘ymoq; rapporter un angle burchakni o‘lchab, qog‘ozga tushirmoq4. (ega narsa) foyda, daromad keltirmoq; rapporter un revenu foyda keltirmoq; argent qui ne rapporte rien hech qanday foyda keltirmaydigan pul; ce métier me rapporte bu kasb menga daromad keltiradi.vt.1. aytmoq, demoq, qaytarmoq; on m'a rapporté que menga aytishdiki; citer, rapporter un mot célèbre bir mashhur ibora keltirmoq, aytmoq2. aytib qo‘ymoq, yetkazib qo‘ymoq, chaqib qo‘ymoq, gap tashimoq.I vt. (qqch à) biror narsaga mantiqan bog‘lamoq; on ne peut comprendre cet événement sans le rapporter à son époque bu hodisani o‘z davriga bog‘lamay tushunib bo‘lmaydiII se rapporter vpr. bog‘liq, taalluqli, aloqador, daxldor bo‘lmoq; mos kelmoq; la réponse ne se rapporte pas à la question javob savolga mos kelmaydi; s'en rapporter à qqn. biror kishiga, uning fikriga havola qilmoq, biror kishiga ishonmoq; je m'en rapporte à vous, à votre jugement men sizga, sizning fikringizga havola qilaman.vt. bekor qilmoq, kuchdan qoldirmoq, orqaga surmoq, kechiktirmoq; rapporter une décision, une mesure qaror, chorani bekor qilmoq. -
77 remarquable
adj. diqqatga, e' tiborga loyiq, arziydigan, sazovor; un événement remarquable e'tiborga loyiq hodisa; être remarquable par tomoni bilan diqqatga sazovor, loyiq bo‘lmoq; un artiste remarquable par son talent o‘z qobiliyati bilan diqqatga sazovor artist; il est remarquable que diqqatga, e' tiborga loyiq, sazovor, arziydigan tomoni shuki; il est remarquable que tu aies réussi à les reconcillier diqqatga loyiq tomoni shuki, sen ularni yarashtirishga erishibsan; c'est très remarquable bu juda e'tiborga loyiq2. ajoyib, e' tiborli; un des hommes les plus remarquables de ce temps shu davrning eng e' tiborli kishilaridan biri; exploit remarquable ajoyib qahramonlik. -
78 répéter
I vt.1. biror narsani qayta-qayta gapirmoq, takrorlamoq, qaytarmoq; répéter toujours la même chose doim bir narsani takrorlamoq; je vous ai répété cent fois de ne pas toucher à cet appareil men sizga bu apparatga tegmang deb, yuz marta qaytardim2. qaytarmoq, takrorlamoq (biror kishi aytgan narsani); je ne fais que répéter ses paroles men uning gapini qaytaryapman xolos; répéter qqch. mot pour mot biror narsani so‘zma-so‘z qaytarmoq; je vous confie un secret, ne le répétez pas men sizga bir sirni ishonib aytaman, siz uni birovga aytmang; il répète ce qu'il a entendu dire u eshitgan narsasini qaytaraveradi3. qaytarmoq, qayta boshlamoq; répéter une expérience sinovni qaytarmoq4. takrorlamoq, qaytarmoq, repetitsiya qilmoq; répéter un rôle rolni takrorlamoq; les comédiens sont en train de répéter aktyorlar takrorlashyaptiII se répéter vpr.1. bir narsani qaytaravermoq2. qaytarilmoq, takrorlanmoq; que cet incident ne se répète pas! bu hodisa boshqa qaytarilmasin! -
79 reproduire
I vt.1. xuddi o‘ziday, asliday qaytarmoq, aks ettirmoq, tasvirlamoq, qanday bo‘lsa shunday aytib bermoq; un récit qui reproduit la réalité haqiqatni aks ettiruvchi hikoya; ce porteait ne reproduit pas l'impression que fait l'origine bu portret aslidagi taassurotni aks ettirmaydi2. qayta bosib chiqarmoq, qaytadan ko‘chirib yozmoq, qayta nashr qilmoq, ko‘paytirmoq; reproduire un dessin, un texte à des milliers d'exemplaires rasmni, matnni minglab nusxada ko‘paytirmoq3. xuddi o‘ziday takrorlamoq, bermoq; les objets qui reproduisent un modèle asl nusxani xuddi o‘ziday takrorlovchi narsalarII se reproduire vpr.1. urchimoq, bolalamoq, ko‘paymoq; les insectes se reproduisent très rapidement hasharotlar juda tez ko‘payadi2. qayta bo‘lmoq, qaytarilmoq; veillez à ce que cala ne se reproduise plus ehtiyot bo‘lingki, bu narsa boshqa qaytarilmasin. -
80 résulter
vi. résulter de kelib chiqmoq; je ne sais ce qui en résultera bilmadim natijasi qanday bo‘lar ekan; impers. il résulte de ceci que, il en est résulté que bundan kelib chiqadiki, bundan kelib chiqdiki.
См. также в других словарях:
Que le spectacle commence (Buffy) — Que le spectacle commence Épisode de Buffy contre les vampires Titre original Once More, With Feeling Numéro d’épisode Saison 6 Épisode 7 Invité(s) Anthony Stewart Head, dans le rôle de Rupert Giles Réalisation Joss Whedon … Wikipédia en Français
Que mon cœur lâche — Single by Mylène Farmer from the album Dance Remixes … Wikipedia
Que — (chinesisch 闕 / 阙 què) sind in der Architektur des alten China an beiden Seiten eines Palasttores bzw. einer herrschaftlichen Residenz befindliche, symmetrisch angeordnete Wachttürme bzw. Vortürme. Sie standen auch vor den… … Deutsch Wikipedia
Que mon cœur lâche — Single par Mylène Farmer Face A Que mon cœur lâche (Single Version) Face B Que mon cœur lâche (Dub Remix) Sortie Novembre 1992 Durée 4:05 … Wikipédia en Français
Que La Science Justifie Un Recours À L'idéographie — Que la science justifie un recours à une idéographie est un article de Gottlob Frege publié en 1882 dans le Zeitschrift für Philosophie und philosophische Kritik. À travers ce texte de seulement quatre pages, le logicien et philosophe de Iéna se… … Wikipédia en Français
Que la science justifie un recours a l'ideographie — Que la science justifie un recours à l idéographie Que la science justifie un recours à une idéographie est un article de Gottlob Frege publié en 1882 dans le Zeitschrift für Philosophie und philosophische Kritik. À travers ce texte de seulement… … Wikipédia en Français
Que la science justifie un recours à l'idéographie — Que la science justifie un recours à une idéographie est un article de Gottlob Frege publié en 1882 dans le Zeitschrift für Philosophie und philosophische Kritik. À travers ce texte de seulement quatre pages, le logicien et philosophe de Iéna se… … Wikipédia en Français
Que mon coeur lache — Que mon cœur lâche Que mon cœur lâche Single par Mylène Farmer Face A Que mon cœur lâche (Single Version) Face B Que mon cœur lâche (Dub Remix) Sortie Novembre 1992 Durée 4:05 Genre(s) … Wikipédia en Français
Que mon coeur lâche — Que mon cœur lâche Que mon cœur lâche Single par Mylène Farmer Face A Que mon cœur lâche (Single Version) Face B Que mon cœur lâche (Dub Remix) Sortie Novembre 1992 Durée 4:05 Genre(s) … Wikipédia en Français
Que mon coeur lâche (single) — Que mon cœur lâche Que mon cœur lâche Single par Mylène Farmer Face A Que mon cœur lâche (Single Version) Face B Que mon cœur lâche (Dub Remix) Sortie Novembre 1992 Durée 4:05 Genre(s) … Wikipédia en Français
...Qué hago aquí? — Álbum de estudio de Gloria Trevi Publicación Agosto de 1989 Grabación 1987 … Wikipedia Español