Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

manceps/la

  • 1 manceps

    manceps, cĭpis, m. [manus + capio] [st2]1 [-] acheteur, acquéreur. [st2]2 [-] adjudicataire (des travaux). [st2]3 [-] fermier (de l'Etat). [st2]4 [-] entrepreneur (de travaux publics...). [st2]5 [-] chef de claque (qui loue des claqueurs pour les lectures publiques). [st2]6 [-] garant, répondant, caution. [st2]7 [-] Tert. possesseur, maître, propriétaire.    - manceps fit Chrysogonus, Cic.: Chrysogonus se fait adjuger les biens.    - itinera fraude mancipum et incuria magistratuum impervia, Tac. An. 3: chemins impraticables par la fraude des entrepreneurs et la négligence des magistrats.    - nullius rei neque praes neque manceps factus est, Nep.: il n'entra dans aucune affaire ni comme répondant ni comme adjudicataire.    - sutrinae manceps, Suet.: locataire d'une boutique de cordonnier.    - operarum manceps, Suet.: loueur d'ouvriers (pour les céder à d'autres moyennant un bénéfice).    - carceris manceps, Prud.: directeur de prison.    - manceps divinitatis, Tert.: qui possède en soi la divinité.
    * * *
    manceps, cĭpis, m. [manus + capio] [st2]1 [-] acheteur, acquéreur. [st2]2 [-] adjudicataire (des travaux). [st2]3 [-] fermier (de l'Etat). [st2]4 [-] entrepreneur (de travaux publics...). [st2]5 [-] chef de claque (qui loue des claqueurs pour les lectures publiques). [st2]6 [-] garant, répondant, caution. [st2]7 [-] Tert. possesseur, maître, propriétaire.    - manceps fit Chrysogonus, Cic.: Chrysogonus se fait adjuger les biens.    - itinera fraude mancipum et incuria magistratuum impervia, Tac. An. 3: chemins impraticables par la fraude des entrepreneurs et la négligence des magistrats.    - nullius rei neque praes neque manceps factus est, Nep.: il n'entra dans aucune affaire ni comme répondant ni comme adjudicataire.    - sutrinae manceps, Suet.: locataire d'une boutique de cordonnier.    - operarum manceps, Suet.: loueur d'ouvriers (pour les céder à d'autres moyennant un bénéfice).    - carceris manceps, Prud.: directeur de prison.    - manceps divinitatis, Tert.: qui possède en soi la divinité.
    * * *
        Manceps, mancipis, pen. corr. masc. gen. Paulus. Cic. Un fermier d'aucune ferme publique, comme de l'huitieme, et autres semblables. Conductor alias Latine dicitur, aut redemptor.
    \
        Mancipes conducti et redempti, per translationem. Plin. iunior. Qui ont prins la charge de faire quelque chose en leurs baillant une somme d'argent.
    \
        Manceps. Plaut. Qui vend avec promesse de garentir.
    \
        Manceps. Cic. Celuy qui achete quelque chose aux soubhastations et criees ou ventes publiques.

    Dictionarium latinogallicum > manceps

  • 2 manceps

    manceps, ĭpis, m. [manus-capio], a purchaser of any thing at a public auction, a renter, farmer, contractor, etc. (syn.: redemtor, exactor).
    I.
    Lit.: manceps dicitur, qui quid a populo emit conducitve, quia manu sublata significat se auctorem emptionis esse: qui idem praes dicitur, Paul. ex Fest. p. 151 Müll.:

    postremo ne in praedae quidem societate mancipem aut praedem... reperire potuisti,

    Cic. Dom. 18, 48:

    si res abiret ab eo mancipe, quem ipse apposuisset,

    contractor for building, id. Verr. 2, 1, 54, § 141:

    hominis studiosissimi nobilitatis manceps fit Chrysogonus,

    the purchaser, id. Rosc. Am. 8, 21:

    mancipes a civitatibus pro frumento pecuniam exegerunt,

    the contractors with the government, farmers, id. Div. in Caecil. 10, 33; id. Dom. 10, 25:

    nullius rei neque praes neque manceps,

    Nep. Att. 6, 3:

    aliquis praevalens annonam flagellet,

    i. e. a forestaller, speculator, Plin. 33, 13, 57, § 164:

    sutrinae,

    a keeper of a stall, id. 10, 43, 60, § 122; Plin. Ep. 3, 19:

    operarum,

    one who hires laborers to let them out again, Suet. Vesp. 1;

    itinera fraude mancipum et incuria magistratuum interrupta,

    a farmer of the revenue, farmer-general, Tac. A. 3, 31:

    VIAE APPIAE,

    Inscr. Orell. 3221.—
    II.
    Transf.
    A.
    A surety, bondsman, bail, = praes:

    ego mancipem te nihil moror,

    Plaut. Curc. 4, 2, 29.—
    * B.
    One who hires people to applaud:

    conducti et redempti mancipes,

    Plin. Ep. 2, 14, 4.—
    * C.
    The owner, proprietor, or possessor of a thing:

    deus et manceps divinitatis,

    Tert. Apol. 11.—
    D.
    A master, chief: carceris, i. e. jailer, Prud. steph. 5, 345; Tert. de Spect. 10.

    Lewis & Short latin dictionary > manceps

  • 3 manceps

    manceps, cipis, m. (manus u. capio), I) eig., als publiz. t. t. = der vermöge eines förmlichen u. gerichtl. anerkannten Kaufes etw. in den öffentlichen Versteigerungen an sich bringt, der Aufkäufer, Käufer von Staatsgütern, der Ersteher, Pächter öffentlicher Abgaben, der Übernehmer, Unternehmer öffentlicher Leistungen, Bauten (Wegebauten) usw., praedae, Cic.: der Güter der Proskribierten, Cic.: manceps fit Chrysogonus, Cic.: manceps annonam flagellat, Aufkäufer, Plin.: nullius rei neque praes neque manceps, Nep.: si res abiret ab eo mancipe, quem ipse apposuisset, Cic.: plurima per Italiam itinera fraude mancipum... interrupta, Tac. – II) übtr.: 1) übh., der Mieter, Pächter, sutrinae, Suet.: operarum, der Arbeiter in Lohn nimmt u. sie mit Vorteil anderen wieder überläßt, Suet.: vom Pächter eines Ackers, Plin. ep.: vom Mieter der Claqueure für eine Vorlesung, Plin. ep. – 2) (weil die Unternehmer mit Hab u. Gut für das Übernommene Bürgschaft leisten mußten) ein Bürge, Plaut. Curc. 515. – 3) der Eigentümer, Besitzer einer Sache übh., Tert. apol. 11. – / Genet. arch. mancupis, Varro LL. 5, 40: Dat. mancupi, Corp. inscr. Lat. 6, 3824, 5 u. 19: Akk. mancupem, Plaut. Curc. 515: Genet. Plur. mancupum, Corp. inscr. Lat. 6, 200, 46 u. 100, vulg. mancipium, Tert. ad nat. 2, 2.

    lateinisch-deutsches > manceps

  • 4 manceps

    manceps, cipis, m. (manus u. capio), I) eig., als publiz. t. t. = der vermöge eines förmlichen u. gerichtl. anerkannten Kaufes etw. in den öffentlichen Versteigerungen an sich bringt, der Aufkäufer, Käufer von Staatsgütern, der Ersteher, Pächter öffentlicher Abgaben, der Übernehmer, Unternehmer öffentlicher Leistungen, Bauten (Wegebauten) usw., praedae, Cic.: der Güter der Proskribierten, Cic.: manceps fit Chrysogonus, Cic.: manceps annonam flagellat, Aufkäufer, Plin.: nullius rei neque praes neque manceps, Nep.: si res abiret ab eo mancipe, quem ipse apposuisset, Cic.: plurima per Italiam itinera fraude mancipum... interrupta, Tac. – II) übtr.: 1) übh., der Mieter, Pächter, sutrinae, Suet.: operarum, der Arbeiter in Lohn nimmt u. sie mit Vorteil anderen wieder überläßt, Suet.: vom Pächter eines Ackers, Plin. ep.: vom Mieter der Claqueure für eine Vorlesung, Plin. ep. – 2) (weil die Unternehmer mit Hab u. Gut für das Übernommene Bürgschaft leisten mußten) ein Bürge, Plaut. Curc. 515. – 3) der Eigentümer, Besitzer einer Sache übh., Tert. apol. 11. – Genet. arch. mancupis, Varro LL. 5, 40: Dat. mancupi, Corp. inscr. Lat. 6, 3824, 5 u. 19: Akk. mancupem, Plaut. Curc. 515: Genet. Plur. mancupum, Corp. inscr. Lat. 6, 200, 46 u. 100, vulg. mancipium, Tert. ad nat. 2, 2.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > manceps

  • 5 manceps

        manceps ipis, m    [manus+CAP-], one who takes formal possession, a legal purchaser: manceps fit Chrysogonus.— A purchaser by lifting the hand, buyer at auction: pecuniam mancipibus dedi.— A public contractor, farmer of revenues: mancipes a civitatibus pecuniam exegerunt: nullius rei, N.— A contractor: si res abiret ab eo mancipe, contractor for building.
    * * *
    contractor, agent

    Latin-English dictionary > manceps

  • 6 manceps

    cipis (арх. cupis) m. [ manus + capio ]
    1) приобретающий на аукционе, покупающий с торгов, покупатель государственных имуществ, скупщик PM etc.
    m. alicujus C — скупающий чьё-л. имущество
    3) (тж. m. operarum Su) предприниматель, поставщик, подрядчик (общественных работ) C, PJ
    6) поручитель, порука Pl
    7) перен. владелец, обладатель ( divinitatis Tert)

    Латинско-русский словарь > manceps

  • 7 manceps

    1) откупщик (1. 53 D. 19, 2. 1. 11 C. 4, 61). 2) почтмейстер (1. 18 C. 12, 51. 1. 35. 36 C. Th. 8, 5. 1. 4 C. Th. 8, 8). 3) надзиратель публичной пекарни (1. 1. 2 C. 11, 23).

    Латинско-русский словарь к источникам римского права > manceps

  • 8 praes

    1.
    praes, praedis, m. [prae and vas, vadis], a surety, bondsman (in money matters; whereas vas denotes a surety in general; class.; cf.: sponsor, vindex).
    I.
    Lit.:

    praedia dicta, item ut praedes, a praestando: quod ea pignore data publice mancupis fidem praestent,

    Varr. L. L. 5, § 40 Müll.:

    praes, qui a magistratu interrogatus, in publicum ut praes siet, a quo et cum respondet, dicit praes,

    id. ib. 6, § 74; cf. Paul. ex Fest. p. 223 Müll.:

    manceps dicitur qui quid a populo emit conducitve: qui idem praes dicitur, quia tam debet, praestare populo quod promisit, quam is, qui pro eo praes factus, Fest. s. v. manceps, p. 151 Müll.: praedes dicuntur satisdatores locupletes pro re, de quā apud judicem lis est, ne interea, qui tenet, diffidens causae, possessionem deteriorem faciat, tecta dissipet, excidat arbores et culta deserat,

    Ascon. Cic. Verr. 2, 1, 45, § 115:

    praedes pecuniae publicae accipere,

    id. Fam. 2, 17, 4:

    praedem esse pro aliquo,

    id. Att. 12, 52, 1:

    praedes dare,

    id. Rab. Post. 4, 8:

    praedem fieri,

    id. Att. 13, 3, 1:

    per praedem agere,

    id. ib. 9, 9, 4:

    praedes tenentur,

    id. Fam. 5, 20, 3: cavere populo praedibus ae praediis, an old formula, signifying to procure security to the people by bondsmen and their property, id. Verr. 2, 1, 54, § 142:

    quis subit in poenam capitali judicio? vas. Quid, si lis fuerit nummaria? quis dabitur? praes,

    Aus. Idyll. 12:

    praedesque eo nomine praetori dabuntur,

    Gai. Inst. 4, 13:

    jubebat praedes adversario dare litis,

    id. ib. 4, 16.—
    II.
    Transf., the property of sureties:

    praedes vendere,

    Cic. Phil. 2, 31, 78.—
    III.
    Trop.:

    cum sex libris, tamquam praedibus, me ipsum obstrinxerim,

    Cic. Att. 6, 1, 8.
    2.
    praes, adv. [prae], at hand, now (ante-class.):

    ibi tibi parata praes est,

    Plaut. Pers. 2, 4, 17.

    Lewis & Short latin dictionary > praes

  • 9 sutrinus

    sūtrīnus, a, um (v. sutor), zum Flickschuster gehörig, Schuster-, I) adi.: taberna, Schusterbude, Tac. ann. 15, 34: ars, Schusterhandwerk, Varro LL. 5, 93. Plin. 7, 196: artem sutrinam facere, Vitr. 6. praef. § 7. – II) subst.: A) sūtrina, ae, f., a) (sc. ars) das Schusterhandwerk, omne instrumentum sutrinae vendere, Porphyr. Hor. sat. 1, 3, 130: sutrinam docere, Lact. 1, 18, 21: Plur., sutrinas facere inscius, Varro sat. Men. 211. – b) (sc. officina od. taberna) = σκυτειον (Gloss. II, 434, 25), die Schusterwerkstätte, der Schusterladen, Varro LL. 8, 55. Plin. 10, 121. Tert. de pall. 5. Apul. flor. 9. p. 11, 17 Kr.: sutrinae manceps (Pachter), Plin. 10, 122: Plur., sutrinas pingere, Plin. 35, 112. – B) sūtrīnum, ī, n. (sc. artificium), das Schusterhandwerk, Sen. ep. 90, 23.

    lateinisch-deutsches > sutrinus

  • 10 aufkaufen

    aufkaufen, emere (kaufen, z. B. frumentum). – coëmere (zusammenkaufen, auch v. Spekulanten, z. B. frumentum). Aufkaufen, das, s. Aufkauf. – Aufkäufer, emptor (der Käufer). – A. von Getreide (um es teurer zu verkaufen), manceps annonae: Au. der vom Staat eingezogenen Güter, sector.

    deutsch-lateinisches > aufkaufen

  • 11 Käufer

    Käufer, emptor. emens od. umschr. is qui emit (übh., Ggstz. venditor od. is qui vendit). – manceps (der durch Kaufen das Eigentum einer Sache sich erwirbt, z.B. durch Erstehen in der Auktion). – der K. einer Sache, emens alqd. qui emit alqd (der kauft); qui alqd emere vult od. (nachaug.) bl. empturus (der kaufen will, z.B. equum): Käufer u. Verkäufer, emens et vendens: Käufer finden (v. der Ware), emptorem reperire (z.B. facile); venire (verkauft werden): keine K. finden, emptorem non reperire: pretium non invenire (keinen Preis ermöglichen, von einer kostbaren Ware).

    deutsch-lateinisches > Käufer

  • 12 Spekulant

    Spekulant, manceps (Käufer, Aufkäufer, Entrepreneur)- negotii gerens (Geschäftsmann). – die Habsucht der Spekulanten (die Teuerung [2166] zu bewirken suchen), avaritia insidiantium.

    deutsch-lateinisches > Spekulant

  • 13 Staatspächter

    Staatspächter, manceps. – publicanus (Pächter der öffentlichen Einkünfte). – decumanus (Pächter des Zehnten).

    deutsch-lateinisches > Staatspächter

  • 14 sutrinus

    sūtrīnus, a, um (v. sutor), zum Flickschuster gehörig, Schuster-, I) adi.: taberna, Schusterbude, Tac. ann. 15, 34: ars, Schusterhandwerk, Varro LL. 5, 93. Plin. 7, 196: artem sutrinam facere, Vitr. 6. praef. § 7. – II) subst.: A) sūtrina, ae, f., a) (sc. ars) das Schusterhandwerk, omne instrumentum sutrinae vendere, Porphyr. Hor. sat. 1, 3, 130: sutrinam docere, Lact. 1, 18, 21: Plur., sutrinas facere inscius, Varro sat. Men. 211. – b) (sc. officina od. taberna) = σκυτειον (Gloss. II, 434, 25), die Schusterwerkstätte, der Schusterladen, Varro LL. 8, 55. Plin. 10, 121. Tert. de pall. 5. Apul. flor. 9. p. 11, 17 Kr.: sutrinae manceps (Pachter), Plin. 10, 122: Plur., sutrinas pingere, Plin. 35, 112. – B) sūtrīnum, ī, n. (sc. artificium), das Schusterhandwerk, Sen. ep. 90, 23.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > sutrinus

  • 15 mancipare

    1) посредством торжественной, фиктивной продажи отчуждать;

    mancipatio, такая торжественная форма приобретения права собственности, которая имела место а) по древнему рим. праву, как гражданская форма б) для приобретения собственности; в присутствии пяти свидетелей (cives romani puberes) весовщик (libripens) отвешивал продавцу (mancipio dans) нечеканенную медь (aes), представляющую собой покупную цену, а покупатель (mancipio accipiens) схватывал купленную вещь, произнося торжественные слова, в которых он называл эту вещь своей собственностью (Gai. I. 119-122. Ulp. XIX, 3-6. Vat. § 50). Исчезновение манципации относят к половине IV века по P. X. (1. 4. 5 C. Th. 8, 12); в) для установления сельских сервитутов (servitus praediirustici) (Gai. II. 29);

    b) далее применялась манципация для составления завещания (testamentum per aes et libram); завещатель продавал (imaginarie) свое имущество (familia), в присутствии пяти свидетелей и весовщика, душеприказчику (familiae emtor) для того, чтобы затем в торжественных словах (nuncupatio, см.) возложить на него выполнение заключающихся в завещании предсмертных распоряжений (Gai. II. 102-108. Ulp. XX, 2-9. § 1. I. 2, 20); с) тк. dicis causa как вводный акт эмансипации; чтобы освободиться из под отеческой власти эмансипируемый сын должен был пройти через mancipium, т. е. он подлежал мнимой продаже, которая совершалась три раза. Только после троекратной манципации и manumissio сын становился persona sui iuris (Gai. I. 132-135. II. 142. Ulp. X, 1); оттуда mancipatio употребляется тк. в значении emancipatio (Paul. II. 25 § 2. 1. 8 C. Th. 15, 14); тк. = mancipium s. 2: ex mancipatione manumitti (Gai. I. 135-162); иногда и усыновление (adoptio) совершалось по древ. p. праву через акты продажи и уступки в суде (mancipatio и in iure cessio) (Gai. I. 134);

    d) при заключении рим. брака cum manu, посредством coemtio, применялась тк. манципация (Gai. I. 133. cf. coemtio);

    e) далее в обязательн. отнош. при nexum (см.).

    2) брать на откуп, как manceps (см. s. 1); (1. 2 C. 10, 55). 3) посвящать, включать, mancipari curiis (1. 14. 18 C. Th. 12, 1);

    sponte se manc. ministerio censuali (1. 4 C. Th. 8, 2).

    4) передавать, mancipari custodiis (1. 4 C. Th. 9, 3. 1. 19 C. Th. 9, 40);

    flammarum exustionibus (1. 2 C. 9, 24).

    5) снабжать, наделять: praemio mancipari (1. un. C. 10, 13).

    Латинско-русский словарь к источникам римского права > mancipare

  • 16 redimere

    1) обратно покупать (l. 1 § 25 D. 16, 3. 1. 19 D. 17, 1. 1. 9 § 16 D. 28, 5). 2) вооб. a) покупать (1. 5 § 2 D. 12, 4. 1. 39 pr. D. 18, 1. 1. 82 § 2. 3 D. 30. 1. 14 § 2 D. 32. 1. 3 § 2 D. 34, 8. 1. 4 § 10 seq. D. 40, 1. 1. 6. 24 § 12. 18. 1. 32 § l. 2 D. 40, 5);

    redemtio = emtio (1. 24 § 18 cit. 1. 27 § 6 D. 15, 1. 1. 13 C. 7, 4);

    b) особ. вступать в права по исполнении иска за вознаграждение: eventum litium maiore pecuniae praemio redim. (1. 7 D. 17, 1);

    redim. litem, negotia (1. 7. 15 C. 2, 13);

    litis incertum (1. 20 pr. C. 4. 35): redemtio, такая переуступка (приобретение куплей) иска (1. 6 § 7D. 17, 1);

    redemtor, приобретатель (покупатель) иска (1. 22 C. 4, 35);

    causarum (1. 9 § 2 D. 1, 16).

    3) выкупать, освобождать: a) captives (1. 8 § 5 1). 17, 1. 1. 28 § 1 D. 24, 1. 1. 20. 21 D. 24, 3. 1. 9 D. 28, 7. 1. 43 § 3 D. 30. 1. 1 § 17 D. 37, 6. 1. 3 § 3 D. 43, 29. 1. 12 § 7. 8. 10 seq. D. 49, 15. 1. 5. 6. 10 seq. C. 8, 51);

    redemtio, выкуп (1. 15 D. 49, 15. 1. 8 C. cit.);

    redemtor, тот, кто выкупает (1. 12 § 12. 14. D. cit. 1. 6 C. cit);

    b) освобождаться от наказания (1. 4 pr. D. 12, 5. cf. l. 14 pr. D. 48, 5. 1. 32 § 1 eod. 1. 1 D. 48, 21).

    4) подкупать, redim. delatorem (1. 29 pr. D. 49, 14. 1. 34 eod. 1. 2 C. 2, 14. 1. 1 eod. 1. 4 C. 5, 1. 1. 18 C. 4, 20). 5) подряжаться сделать что-либо, за плату принимать на себя исполнение известн. работ, redemtio = conductio, напр. redim. vestimenta texenda, insulam vel navem fabricandam (1. 12 § 6 D. 7, 8. 1. 14 C. 4, 65. 1. 11 § 5 D. 39, 4);

    redemtor, подрядчик, который берет на себя исполнение известных работ за определенную сумму денег = conductor. manceps s. 1. (1. 29. 51 § 1. 1. 60 § 3. 8 D. 19, 2. 1. 1 D. 20, 2. 1. 15 D. 39, 4. 1. 98 § 1 D. 45, 1. 1. 9 pr. D. 50, 8. cf. 1. 2 § 1 D. 50, 10. 1. 17 § 7 D. 22, 1. 1. 7 § 3 D. 11, 6);

    vectigalium (1. 8 § 1 D. 50, 5);

    redemtura, = conductio operis, наем работ, консенсуальный договор, по которому одно лицо за известную плату обязывается другому выполнить определенную работу (1. 5 § 2 D. 14, 3).

    Латинско-русский словарь к источникам римского права > redimere

  • 17 mancipium (mancupium)

        mancipium (mancupium) ī, n    [manceps], a taking by hand, formal acceptance, taking possession, seisin, legal purchase: hoc in mancipio non dixerat, at the sale: in mancipi lege, in the contract of sale.—A possession, property, right of ownership: mancipio dare... accipere, give... take formal possession.—In the phrase, res mancipi (opp. res nec mancipi), property, the legal title to which was only transferred by formal delivery before witnesses (see mancipo): quae (res) mancipi sunt: quaero sintne ista praedia necne sint mancipi.— A slave obtained by legal transfer: mancipia, quae dominorum sunt facta nexo aut aliquo iure civili: mancipia haec ducam ad Thaïdem, T.: pecoris et mancipiorum praedae, S.: Mancipiis locuples, H.: argento parata mancipia, purchased slaves, L.: Se fore mancipio tempus in omne tuum, thy servant, O.

    Latin-English dictionary > mancipium (mancupium)

  • 18 mancipō (mancupō)

       mancipō (mancupō) āvī, ātus, āre    [manceps], to make over by a formal sale, dispose of, transfer, alienate, sell: Quaedam mancipat usus, gives title to, H.: si nemini mancipata est (senectus), i. e. enslaved.—Fig., to surrender, abandon: luxu et saginae mancipatus, Ta.

    Latin-English dictionary > mancipō (mancupō)

  • 19 exactor

    exactor, ōris, m. [id.; cf. also exactio].
    * I.
    A driver-out, expeller:

    regum (Junii Valeriique),

    Liv. 9, 17, 11.—
    II.
    A demander, exactor (cf.: redemptor, manceps, magister; also: publicanus, portitor).
    A.
    In gen.: operis, i. e. an overseer, superintendent, enforcer of any kind of labor, Col. 3, 13, 10; cf. Liv. 45, 37; so,

    assiduus studiorum,

    Quint. 1, 3, 14; cf.:

    asper recte loquendi,

    id. 1, 7, 34:

    molestissimus sermonis Latini,

    Suet. Gramm. 22:

    supplicii,

    an executioner, Liv. 2, 5; cf. Tac. A. 11, 37, and 3, 14 fin.; cf. Vulg. Luc. 12, 58.—
    B.
    In partic., a collector of taxes, a tax gatherer, * Caes. B. C. 3, 32, 4; Liv. 28, 25, 9; Firm. 4, 3 al.; Dig. 50, 4, 18, § 8;

    or of other debts due the state,

    ib. 22, 1, 33. (Not in Cic.; but cf. exactio.)

    Lewis & Short latin dictionary > exactor

  • 20 flagello

    flăgello, āvi, ātum, 1, v. a. [flagellum], to whip, scourge, lash ( poet. and in postAug. prose).
    I.
    Lit.:

    quaestorem suum in conjuratione nominatum flagellavit,

    Suet. Calig. 26:

    aliquem manu sua,

    id. ib. 55; id. Claud. 38:

    canes extremis polypi crinibus,

    Plin. 9, 30, 48, § 92:

    terga caudā (leo),

    id. 8, 16, 19, § 49; cf.:

    arborem caudā (serpens),

    Ov. M. 3, 94:

    messem perticis,

    to thresh out, Plin. 18, 30, 72, § 298:

    serpentes sese interimunt flagellando,

    id. 25, 8, 55, § 101.— Absol.:

    in tergum flagellat,

    Quint. 11, 3, 118.—
    II.
    Transf.:

    flagellent colla comae,

    beat, dangle against his face, Mart. 4, 42, 7:

    sertaque mixta comis sparsa cervice flagellat,

    i. e. shakes, Stat. Th. 10, 169; cf. id. ib. 3, 36:

    flagellatus aër,

    Plin. 2, 45, 45, § 116:

    si puteal multa cautus vibice flagellas,

    i. e. practise outrageous usury, Pers. 4, 49: cujus laxas arca flagellat opes, presses down, i. e. encloses, Mart. 2, 30, 4; 5, 13, 6; cf.: prout aliquis praevalens manceps annonam flagellet, keeps back commodities, i.e. maintains them at too high a price, Plin. 33, 13, 57, § 164.

    Lewis & Short latin dictionary > flagello

См. также в других словарях:

  • Manceps — Manceps, Mehrzahl Mancĭpes (röm. Ant.), 1) derjenige, welcher sich ein Eigenthum (durch Kauf) erwirbt; der Act der Besitznahme heißt Mancipatio (s.d.), das Verhältniß zwischen erwerbenden u. erworbenen Personen Mancipium (s.d.); der Gegenstand… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • MANCEPS — Pistor publicus, l. 1. et 2. Cod. Theod. de Frumento urb. Constantinop. ut videtur Cuiacio: at Iac. Gothofredus, non quosvis Pistores, sed eos, qui pistrinis publicis, atque adeo panum civilium et militarium pistoribus praepositi erant, sic… …   Hofmann J. Lexicon universale

  • manceps — /meenseps/ In Roman law, a purchaser; one who took the article sold in his hand; a formality observed in certain sales. A farmer of the public taxes …   Black's law dictionary

  • manceps — /meenseps/ In Roman law, a purchaser; one who took the article sold in his hand; a formality observed in certain sales. A farmer of the public taxes …   Black's law dictionary

  • MANCPS — manceps …   Abbreviations in Latin Inscriptions

  • МАНЦЕПС —    • Manceps,        1. подрядчик (conductor), который за определенную цену берется изготовить какую либо вещь;        2. поверенный, заключавший контракт на имя публиканов при отдаче на откуп государственных имуществ или доходов …   Реальный словарь классических древностей

  • MANCC — Manceps Caius …   Abbreviations in Latin Inscriptions

  • Публиканы в римской финансовой системе — (publi cani) в римской финансовой системе лица, бравшие на откуп у государства его имущество publicum (земли ager, пастбища scripturae, рудники metalla, соляные варницы salinae), а также государственные доходы (налоги vectigalia, пошлины… …   Энциклопедический словарь Ф.А. Брокгауза и И.А. Ефрона

  • Публиканы, в римской финансовой системе — (publicani) в римской финансовой системе лица, бравшие на откуп у государства его имущество publicum (земли ager, пастбища scripturae, рудники metalla, соляные варницы salinae), а также государственные доходы (налоги vectigalia, пошлины portoria) …   Энциклопедический словарь Ф.А. Брокгауза и И.А. Ефрона

  • РУССКИЙ УКАЗАТЕЛЬ СТАТЕЙ — Абант Άβας Danaus Абанты Άβαντες Абарис Άβαρις Абдера Abdera Абдулонома Абдул Abdulonymus Абелла Abella Абеллинум Abellinum Абеона Abeona Абидос или Абид… …   Реальный словарь классических древностей

  • Публиканы — (лат. publi cani)  в римской финансовой системе лица, бравшие на откуп у государства его имущество  publicum (земли  ager, пастбища  scripturae, рудники  metalla, соляные варницы  salinae), а также… …   Википедия

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»