-
1 satellites of Jupiter
Jupiters månar (månar som kretsar kring planeten Jupiter) -
2 satellites of Mars
Mars månar (månar som kretsar kring planeten Mars) -
3 satellites of Neptune
Neptunus månar (månar som kretsar kring planeten Neptunus) -
4 satellites of Saturn
Saturnus månar (månar som kretsar kring planeten Saturnus) -
5 heavenly bodies
himlakroppar (namn på stjärnor, månar och planeter)* * *(the sun, moon, planets, stars.) himlakroppar -
6 sobering
adj. som gör en allvarlig, som gör en nykter* * *adjective a sobering experience/thought.) som manar till besinning (eftertanke), som får en att tänka till -
7 Callisto
n. Callisto, en av nymfen som tjänade gudinnan Artemis (grek. myt.); en av Jupiters tolv månar -
8 Phobos
n. Phobos, en av Mars två månar -
9 Phoebe
n. Phoebe (kvinnligt förnamn); Foibe (i den grekiska mytologin-månens gudinna, en av Saturnus månar) -
10 Rhea
n. Rhea (inom grekisk mytologi-Zeus och andra gudars moder; en av Saturnus månar); nadu (en sorts struts) -
11 interlunar
adj. mellan månar
См. также в других словарях:
manar — Se conjuga como: amar Infinitivo: Gerundio: Participio: manar manando manado Indicativo presente imperfecto pretérito futuro condicional yo tú él, ella, Ud. nosotros vosotros ellos, ellas, Uds. mano manas mana manamos manáis manan manaba… … Wordreference Spanish Conjugations Dictionary
Manar — Manar, kleine Insel an der Küste von Ceylon, das östl. Ende der sog. Adamsbrücke; nach ihr der Meerbusen von M. (Perlenfischerei) zwischen Ceylon und Karnatak benannt. [Karte: Asien I, 4.] … Kleines Konversations-Lexikon
mânar — mânár (mânáş), mânári (mânáşi), s.m. (reg.) vizitiu. Trimis de blaurb, 06.07.2006. Sursa: DAR … Dicționar Român
manar — de a água manava da mina em abundância … Dicionario dos verbos portugueses
manar — v. tr. e intr. 1. Verter ou ser vertido (um líquido) abundantemente. = BROTAR, DERRAMAR, FLUIR, JORRAR, SAIR • v. tr. 2. [Figurado] Dar origem a. = CRIAR, ORIGINAR • v. tr. 3. [Figurado] Originar se, provir, emanar. ‣ Etimologia: latim mano,… … Dicionário da Língua Portuguesa
manar — verbo transitivo 1. Uso/registro: elevado. Desprender (una cosa o un lugar) [un líquido]: La herida manaba sangre. El caño mana agua. verbo intransitivo … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
manar — (Del lat. manāre). 1. intr. Dicho de un líquido: Brotar o salir. U. t. c. tr.) 2. p. us. Abundar, haber copia de algo … Diccionario de la lengua española
manar — obs. form of manor, manure … Useful english dictionary
manar — {{#}}{{LM M24691}}{{〓}} {{ConjM24691}}{{\}}CONJUGACIÓN{{/}}{{SynM25306}} {{[}}manar{{]}} ‹ma·nar› {{《}}▍ v.{{》}} {{<}}1{{>}} {{♂}}Referido a un líquido,{{♀}} salir de alguna parte: • Se desmayó cuando vio que de la herida manaba sangre.{{○}}… … Diccionario de uso del español actual con sinónimos y antónimos
manar — (Del lat. manare.) ► verbo transitivo/ intransitivo Salir un líquido de un lugar: ■ el pozo mana agua; el agua mana del pozo; se asustó al ver la sangre que manaba de la herida. REG. PREPOSICIONAL + de SINÓNIMO brotar surgir * * * manar (del lat … Enciclopedia Universal
manår — s ( et, manår) … Clue 9 Svensk Ordbok