-
1 retourner
I vt.1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!II vi.1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoqIII se retourner vpr.1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi. -
2 derrière
I prép. orqasida, orqa tomonida, narigi yog‘ida, tashqarida, keyin, orqaga; se tenir derrière l'arbre daraxt orqasida turmoq; regarder derrière soi orqaga qaramoqII adv. orqasida, orqa tomonda, keyin, orqaga, tashqarida; rester derrière orqasida qolmoq; il a quitté la maison sans regarder derrière u uyni butunlay tashlab ketdi; de derrière loc.prép. tufayli, sababli, vajidan, natijasida; par derrière loc.adv. orqasidan; sens devant derrière chappa, ters, ostin-ustin, tartibsiz, teskarisiga, chappasiga.nm.1. ort, orqa, ket, dumba, orqa qismi, bo‘lagi2. orqa tomoq; pl. sirt; frapper par derrière orqa tomonidan urmoq, bostirib kelmoq3. odam va ba'zi hayvonlarning tanasining orqa qismi, orqa, ket, dumba. -
3 maître
-maîtresseI n.1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya5. vx. metr; maître Jacques metr Jak6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)7. nm. maestro, ustaII adj.1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z. -
4 rentrer
I vi.1. qaytib kirmoq, kirmoq; je l'ai vu sortir, puis rentrer précipitemment dans la maison men uni chiqib ketganini, so‘ng shoshib qaytib uyga kirganini ko‘rdim; rentrer dans un magasin magazinga kirmoq2. uyiga qaytib kelmoq; il vient de rentrer de voyage u sayohatdan yaqinda qaytdi; nous rentrerons tard biz kech qaytamiz3. o‘z faoliyatini qayta boshlamoq, ishga qaytmoq; les tribunaux, les lycées rentrent à telle date sudlar, litseylar ushbu kuni ishga qaytadilar4. loc. rentrer dans ses droits o‘z huquqiga kirmoq; tout est rentré dans l'ordre hamma narsa tartibga tushdi5. loc. rentrer en soi-même diqqat-e' tiborini, xayolini bir yerga to‘plamoq, fikrni to‘plab olmoq, cho‘mmoq6. kirib ketmoq, borib urilmoq; sa voiture est rentrée dans un arbre avtomobili daraxtga borib urildi; rentrer dedants qattiq urilib ketmoq; faire rentrer qqch. dans la tête (de qqn) biror kishining boshiga biror narsani urib kiritmoq7. kirmoq, botib ketmoq, kirib ketmoq; le cou lui rentre dans les épaules uning bo‘yni yelkasiga kirib ketdi; fig. les jambes lui rentraient dans le corps uning oyoqlari bukilib ketar edi (charchoqdan)8. kirmoq, tashkil qilmoq; cela ne rentre pas dans mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi9. kelib tushmoq (pul); faire rentrer l'impôt soliqning pullarini tushirmoqII vt.1. ichiga kiritmoq, yig‘ishtirib olmoq; rentrer les foins pichanni yig‘ishtirib olmoq; il a rentré sa voiture u avtomobilini kiritib qo‘ydi; rentrer le ventre qornini ichiga tortmoq2. kiritmoq, yashirmoq; rentrer sa chemise dans son pantalon ko‘ylagini shimining ichiga kiritmoq; le chat rentre ses griffes mushuk tirnoqlarini ichiga kiritdi; rentrer ses larmes, sa rage ko‘z yoshlarini, g‘azabini ichiga yutmoq. -
5 revenir
vi.1. qaytib kelmoq, kirib o‘tmoq; le docteur promit de revenir le lendemain doktor ertasiga qaytib kelishligini va'da berdi; je reviendrai vous voir men sizning oldingizga kirib o‘taman2. qayta paydo bo‘lmoq, qayta uchramoq, qaytarilmoq, qaytalamoq; un mot qui revient souvent dans la conversation suhbatda tez-tez qaytariladigan so‘z; voilà le mauvais temps qui revient yomon havo yana qaytyapti3. qaytmoq, qaytib kelmoq; revenir chez soi, à la maison uyiga qaytib kelmoq; je reviens dans une minute men bir daqiqadan so‘ng qaytib kelaman; loc. revenir sur ses pas iziga qaytmoq4. oldiga, yoniga qaytmoq; il est revenu à sa femme u xotinining yoniga qaytdi5. revenir aux anciennes méthodes eski uslublarga qaytmoq; nous y reviendrons biz bunga yana qaytamiz6. esiga tushmoq, esiga kelmoq; ça me revient! esimga tushdi!7. eshitilmoq, yetmoq, chalinmoq; cela lui revient aux oreilles bu uning qulog‘ iga yetti; il me revient que mening qulog‘imga chalindiki8. o‘ziga, hushiga kelmoq; elle est revenue à elle après un long évanouissemet uzoq hushdan ketishdan so‘ng u o‘ziga keldi9. tegmoq, berilmoq, taalluqli bo‘ lmoq; la propriété doit lui revenir à sa majorité mulkning ko‘p qismi unga tegishi kerak; cet honneur vous revient bu shon-sharaf sizga taalluqli; impers. c'est à lui qu'il revient de bu uning zimmasida10. yoqmoq, ma'qul bo‘lmoq; il a une tête qui ne me revient pas uning basharasi menga yoqmayapti11. teng bo‘lmoq, olib kelmoq; cela revient au même bu o‘sha narsaning o‘ziga kelib taqaladi; cela revient à dire que bu xuddi aytilganiday, boshqacha qilib aytganda12. tushmoq; le dîner m'est revenu à trois cents euros kechki ovqat menga uch yuz yevroga tushdi13. qaytmoq, qaytib kelmoq; les enfants reviennent de l'école bolalar maktabdan qaytishyapti; loc. il revient de loin u narigi dunyodan qaytdi, uning o‘lishiga oz qoldi14. o‘ziga kelmoq (biror holatdan); revenir de son étonnement hayratdan o‘ziga kelmoq; n'en pas revenir hayratdan o‘ziga kelolmaslik; il n'en revient pas u bundan o‘ziga kelolmayapti; j'en suis bien revenu! mening bundan juda ko‘nglim qoldi!15. yangidan, qaytadan qaytmoq; ne revenons pas sur le passé o‘tgan narsaga qaytmaylik16. qaytmoq, qaytarib olmoq (so‘z, va'da); revenir sur sa décision qaroridan qaytmoq; faire revenir un aliment massalliqni qovurib olmoq; faire revenir des oignons dans une cocotte tovada piyozni qovurib olmoq.
См. также в других словарях:
maison — [ mɛzɔ̃; mezɔ̃ ] n. f. • v. 980; lat. mansio, mansionem, de manere « rester »; a remplacé en gallo roman casa I ♦ 1 ♦ Bâtiment d habitation (⇒ habitation ), spécialt Bâtiment construit pour loger une seule famille, ou maison individuelle (opposé… … Encyclopédie Universelle
maison — (mê zon) s. f. 1° Bâtiment servant de logis. • Mais chercher ton asile en la maison du mort !, CORN. Cid, III, 1. • Ma maison est brûlée, et on dit : je suis perdu, BOSSUET la Vallière.. • Représentez vous un homme né dans les richesses,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
MAISON — n. f. Bâtiment servant de logis, d’habitation, de demeure. Maison à un étage, à plusieurs étages. Maison neuve. Vieille maison. Maison de brique, de pierre de taille, en béton armé. Maison entre cour et jardin. Maison sur la rue. Bâtir, abattre,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
soi — [ swa ] pron. pers. • XIIe; sei 1050; du lat. se, en position accentuée → se ♦ Pronom personnel réfléchi de la 3e personne. ⇒ lui (IV); et aussi elle, eux (cf. pop. Sa pomme, sézigue). I ♦ (Se rapportant à des personnes) A ♦ Représentant … Encyclopédie Universelle
Maison Autonome — Une maison autonome est une maison énergétiquement indépendante. Elle produit elle même la totalité de l énergie dont elle a besoin et gère l eau qu elle utilise. Sommaire 1 Contexte 2 Un exemple de maison autonome 2.1 Exemple de construction d… … Wikipédia en Français
Maison autonome — Une maison autonome est une maison énergétiquement indépendante. Elle produit elle même la totalité de l énergie dont elle a besoin et gère l eau qu elle utilise. Sommaire 1 Contexte 2 Un exemple de maison autonome 2.1 Exemple de construction d… … Wikipédia en Français
Maison Alémare — Maison Alérame Les Alérame, en italien les Aleramici connus aussi sous le nom antique des Aleramidi furent une importante famille féodale piémontaise dont les diverses branches gouvernèrent le Montferrat, Saluces, Savone et d autres terres… … Wikipédia en Français
Maison Des Jeunes — Pour les articles homonymes, voir Maison des jeunes (homonymie) . Une maison des jeunes (MDJ) est, au Québec, un organisme communautaire qui a pour but d offrir un milieu de vie complémentaire à la famille et à l école, et qui incite les jeunes à … Wikipédia en Français
Maison De Jean — Sommaire 1 Historique 2 Doctrine et pratiques 3 Controverses et polémiques 3.1 Secte ? … Wikipédia en Français
Maison de jean — Sommaire 1 Historique 2 Doctrine et pratiques 3 Controverses et polémiques 3.1 Secte ? … Wikipédia en Français
MAISON — s. f. Bâtiment servant de logis, d habitation, de demeure. Maison commode, bien logeable. Belle, grande maison. Maison à porte cochère. Maison basse. Maison élevée, exhaussée. Maison à un étage, à plusieurs étages. Maison neuve. Vieille maison.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)