Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

magister

  • 1 magister

    măgister, tri (old orthog., ‡ magester, like ‡ leber, ‡ Menerva, for liber, Minerva, acc. to Quint. 1, 4, 17), m. [a double comparative in form, from magis, and comparative ending -ter; cf.: minister, sinister], a master, chief, head, superior, director, president, leader, commander, conductor, etc.:

    quibus praecipua cura rerum incumbit, et qui magis quam ceteri diligentiam et sollicitudinem rebus, quibus praesunt, debent, hi magistri appellantur,

    Dig. 50, 16, 57.
    I.
    Lit.
    A.
    In gen., the dictator in the earliest times was called magister populi, the chief of the people:

    in Magistro populi faciendo, qui vulgo dictator appellatur... qui primus Magister a populo creatus est, Paul. ex Fest. s. v. optima lex, p. 198 Müll.: (sapiens) rectius appellabitur rex quam Tarquinius, qui nec se nec suos regere potuit: rectius magister populi (is enim dictator est) quam Sulla, qui trium pestiferorum vitiorum, luxuriae, avaritiae, crudelitatis magister fuit,

    Cic. Fin. 3, 22, 75; cf.

    also below the passage,

    Varr. L. L. 5, § 82 Müll.; Cic. Leg. 3, 3, 9:

    dictator quidem ab eo appellatur, quia dicitur: sed in nostris libris (sc. auguralibus) vides eum magistrum populi appellari,

    id. Rep. 1, 40, 63 Creuz.; cf.

    , with reference to this passage,

    Sen. Ep. 108, 31:

    Larcum moderatorem et magistrum consulibus appositum,

    Liv. 2, 18, 5.—Magister equitum, the chief of the cavalry, appointed by the dictator:

    magister equitum, quod summa potestas hujus in equites et accensos, ut est summa populi dictator, a quo is quoque magister populi appellatus,

    Varr. L. L. 5, § 82 Müll.:

    dictator magistrum equitum dicit L. Tarquitium,

    Liv. 3, 27; 7, 21 fin.;

    23, 11: fumosi equitum magistri,

    in a family tree, Juv. 8, 8.—So, magister peditum (analogous to magister equitum), chief of the infantry, Amm. 21, 12, 16. —The censor is called magister morum, master of morals, Cic. Fam. 3, 13, 2:

    magister sacrorum,

    the chief priest, Liv. 39, 18 fin.; v. Drak. ad loc.; so,

    PVBLICVS SACRORVM (or SACERDOTVM),

    Inscr. Orell. 2351:

    FRATRVM ARVALIVM,

    ib. 2426:

    SALIORVM,

    ib. 2247; 2419:

    LARVM AVGVSTI,

    ib. 1661 et saep.:

    curiae,

    the overseer of a curia, Plaut. Aul. 1, 2, 29: vici, the overseer of a quarter or ward, Suet. Aug. 30:

    chori canentium,

    a head-chorister, leader of a choir, Col. 12, 2:

    officiorum and operarum,

    a superintendent, bailiff, id. 1, 18:

    scripturae and in scripturā,

    a director of a company of farmers-general, Cic. Att. 5, 15, 3; id. Verr. 2, 2, 70, § 169; cf.: P. Terentius operas in portu et scripturā Asiae pro magistro dedit, i. e. has performed the functions of a magister, was vice-director, id. Att. 11, 10, 1:

    quaesivi, qui per eos annos magistri illius societatis fuissent,

    id. Verr. 2, 2, 74, § 182:

    P. Rupilius, qui est magister in ea societate,

    id. Fam. 13, 9, 2:

    maximarum societatum auctor, plurimarum magister,

    id. Planc. 13, 32:

    pecoris,

    a chief herdsman, Varr. R. R. 2, 10; cf. Verg. G. 3, 445:

    elephanti,

    conductor, Sil. 4, 616:

    auctionis,

    the director, superintendent, conductor of an auction, Cic. Quint. 15, 50; cf.:

    is quem putabant magistrum fore, si bona venirent,

    id. Att. 1, 1, 3; 6, 1, 15; an officer charged with distributing money among the people, Plaut. Aul. 2, 2, 3.—Law t. t., an agent or assignee to dispose of a debtor's goods:

    praetor jubet convenire creditores, et ex eo numero magistrum creari, id est eum per quem bona veneant,

    Gai. Inst. 3, 79: convivii, the master or president of a feast, Varr. L. L. 5, § 122 Müll.; App. Mag. p. 336, 11: navis, the master or captain of a ship, Dig. 14, 1, 1; Gai. Inst. 4, 71;

    so without navis,

    Juv. 12, 79:

    gubernatores et magistri navium,

    Liv. 29, 25, 7; 45, 42, 3; the steersman, pilot:

    ipse gubernaclo rector subit, ipse magister,

    Verg. A. 5, 176; 1, 115; 6, 353; Val. Fl. 1, 18; 1, 382; Luc. 2, 696; Sil. 4, 719:

    samnitium,

    i. e. of the gladiators, a fencing-master, Cic. de Or. 3, 23, 86:

    magistri tabernae,

    innkeepers, Paul. Sent. 2, 8, 3.—In inscrr. are found also: fani, horreorum, collegii, memoriae, munerum, Augustalis, admissionum, epistolarum, libellorum, etc.; likewise: a bibliothecā, ab marmoribus, etc.—
    B.
    In partic.
    1.
    A teacher, instructor, Cic. Phil. 2, 4, 8:

    pueri apud magistros exercentur,

    id. de Or. 1, 57, 244:

    artium lberalium magistri,

    id. Inv. 1, 25, 35; cf.:

    virtutis magistri,

    id. Mur. 31, 65; id. N. D. 1, 26, 72:

    rarum ac memorabile magni Gutturis exemplum conducendusque magister,

    Juv. 2, 114.— Transf., of inanim. things:

    magister mihi exercitor animus nunc est,

    Plaut. Trin. 2, 1, 4; id. Curc. 2, 2, 8:

    stilus optimus dicendi effector ac magister,

    Cic. de Or. 1, 33, 150; Pers. prol. 10:

    timor, non diuturnus magister officii,

    Cic. Phil. 2, 36, 90.—
    2.
    An educator of children, a tutor, pedagogue:

    senes me filiis relinquunt quasi magistrum,

    Ter. Phorm. 1, 2, 21:

    docendis publice juvenibus magister,

    Gell. 19, 9, 2. —
    3.
    A master, owner, keeper:

    trepidumque magistrum In cavea magno fremitu leo tollet alumnus,

    Juv. 14, 246.—
    4.
    A master of his art, professor:

    a tonsore magistro Pecteris,

    Juv. 6, 26.—
    II.
    Trop., an adviser, instigator, author of any thing (very rare):

    si quis magistrum cepit ad eam rem improbum,

    Ter. And. 1, 2, 21:

    magister ad despoliandum Dianae templum,

    Cic. Verr. 2, 3, 21, § 54.—As adj.:

    rituque magistro Plurima Niliacis tradant mendacia biblis,

    Sedul. 1, 15.

    Lewis & Short latin dictionary > magister

  • 2 magister

    magister, trī, m. (Stamm mag-, wov. auch magnus), Meister = Vorgesetzter, Vorsteher, Leiter, Direktor, Anführer, Aufseher, I) eig.: 1) im allg.: populi, Diktator, Cic.: equitum, Amtsgehülfe des Diktators u. zugleich Befehlshaber der Reiterei, Liv.: sacrorum (griech. ἀρχιερεύς), Liv.: Saliorum, Inscr.: rei militaris, Liv.: militiae, Heermeister, Feldherr, Liv.: armorum, Feldzeugmeister (Oberbefehlshaber), Amm.: morum, Sittenvorsteher (v. Zensor), Cic.: curiae, Plaut.: vici, Viertelsmeister, Bezirksvorsteher, Suet.: pagi (griech. κώμαρχος), Dorfschultheiß, Gromat. vet.: chori canentium, Musikdirektor, Kapellmeister, Colum.: operum (operarum), Aufseher, Vogt, Colum.: so auch officiorum singulorum, Colum.: aber mag. officiorum, Kanzler, Minister des Innern, Amm.: magister admissionum, s. admissio: fulloniae artis, Corp. inscr. Lat. 13, 8345: societatis od. in societate, Direktor der Gesellschaft der Generalpächter (publicani), Cic.: scripturae od. in scriptura u. portus, bei den Einkünften aus den Viehtriften u. Zöllen, Cic. (dah. in scriptura pro magistro dat operas, macht den Vizedirektor, Cic.): pecoris, Oberhirt bei den größeren Herden, Cic.: u. so regii pecoris, Liv.: pecorum magister, Orest. tr.: ovium, Schafhirt, Verg.: asini, Eigentümer, Treiber, Apul.: elephanti, Führer Kornak, Liv. u. Sil.: convivii (griech. συμποσιαρχος), der Anordner eines Schmauses, Gelages, der Zechmeister (der auch die Zahl der jedesmal zu trinkenden Becher bestimmte), Varro: so auch mag. cenandi, Cic., od. cenae, Mart.: navis, Schiffskapitän, auf einem Kriegsschiffe (ναύαρχος), Liv. u.a. (s. Burmann Petron. 101), od. Schiffspatron eines Kauffahrteischiffes (ναύκληρος), Hor.; b. Dichtern auch = Steuermann, s. Drak. Sil. 4, 719; Burmann Val. Flacc. 1, 382: navigandi magister, Steuermann, Amm.: mag. epistularum, Geheimschreiber, Spart.: mag. memoriae, Kanzleidirektor, Amm.: magister scrinii, Vorsteher der Hofkanzlei, Eutr. – ludi magister, Schulmeister, Schullehrer, Cic.: dass. mag. disciplinae, Colum.: ludi litterarii mag., Elementarlehrer, Aur. Vict. u. Amm.: dass. mag. litterarius, Vopisc. – 2) insbes.: a) der Geschützmeister, Amm. 23, 4, 6. – b) der Kurator der Masse (Konkursmasse), Cic. u.a. (s. Lachmann Gaius inst. 3, 79. p. 239). – c) der Lehrmeister, Lehrer (Ggstz. discipulus), α) übh.: artium, Cic.: artium liberalium, Augustin.: coquinae, Isid.: rhetoricus, Amm.: religionis, Cic.: virtutis, Cic.: m. Dat., docendis publice iuvenibus magister, öffentlicher Lehrer, Gell. 19, 9, 2: operam pingendo sub magistro Diogeneto dare, Capit.: puerorum (Sklaven) impudentiam sub magistro habere, einüben lassen, Sen.: uti magistro volo, Cic. – übtr., stilus optimus dicendi magister, Cic.: magister artis ingeniique largitor venter, Pers.: est omnium rerum magister usus, Caes.: usus est magister optimus, Cic.: quod me docuit usus magister egregius, Plin. ep.: stultorum iste (eventus) magister est, Liv.: timor, non diuturnus magister officii, Cic. – β) der Fechtmeister der Gladiatoren, Mart. 5, 24, 3. Tert. ad mart. 1. – γ) ein Lehrer im Transchieren, Iuven. 5, 122. – d) der Aufseher über die Jugend, Pädagoge, Ter. Phorm. 72. – II) übtr., Tonangeber, Aufmunterer, Urheber, Lehrmeister, si quis magistrum cepit ad eam rem improbum, Ter.: qui dux isti quondam et magister ad despoliandum Dianae templum fuit, Cic.: saepe in magistrum scelera redierunt sua, Sen. poët. – übtr., ritu magistro, Sedul. carm. 1, 6 (15). – / Nbf. magester, s. bes. – Nom. Plur. magistres, Corp. inscr. Lat. 1, 1293 u. 1540. 14, 2875. Vgl. Georges Lexik. der lat. Wortf. S. 402.

    lateinisch-deutsches > magister

  • 3 magister

    magister, trī, m. (Stamm mag-, wov. auch magnus), Meister = Vorgesetzter, Vorsteher, Leiter, Direktor, Anführer, Aufseher, I) eig.: 1) im allg.: populi, Diktator, Cic.: equitum, Amtsgehülfe des Diktators u. zugleich Befehlshaber der Reiterei, Liv.: sacrorum (griech. ἀρχιερεύς), Liv.: Saliorum, Inscr.: rei militaris, Liv.: militiae, Heermeister, Feldherr, Liv.: armorum, Feldzeugmeister (Oberbefehlshaber), Amm.: morum, Sittenvorsteher (v. Zensor), Cic.: curiae, Plaut.: vici, Viertelsmeister, Bezirksvorsteher, Suet.: pagi (griech. κώμαρχος), Dorfschultheiß, Gromat. vet.: chori canentium, Musikdirektor, Kapellmeister, Colum.: operum (operarum), Aufseher, Vogt, Colum.: so auch officiorum singulorum, Colum.: aber mag. officiorum, Kanzler, Minister des Innern, Amm.: magister admissionum, s. admissio: fulloniae artis, Corp. inscr. Lat. 13, 8345: societatis od. in societate, Direktor der Gesellschaft der Generalpächter (publicani), Cic.: scripturae od. in scriptura u. portus, bei den Einkünften aus den Viehtriften u. Zöllen, Cic. (dah. in scriptura pro magistro dat operas, macht den Vizedirektor, Cic.): pecoris, Oberhirt bei den größeren Herden, Cic.: u. so regii pecoris, Liv.: pecorum magister, Orest. tr.: ovium, Schafhirt, Verg.: asini, Eigentümer, Treiber, Apul.: elephanti, Führer Kornak, Liv. u. Sil.: convivii (griech. συμποσιαρχος), der An-
    ————
    ordner eines Schmauses, Gelages, der Zechmeister (der auch die Zahl der jedesmal zu trinkenden Becher bestimmte), Varro: so auch mag. cenandi, Cic., od. cenae, Mart.: navis, Schiffskapitän, auf einem Kriegsschiffe (ναύαρχος), Liv. u.a. (s. Burmann Petron. 101), od. Schiffspatron eines Kauffahrteischiffes (ναύκληρος), Hor.; b. Dichtern auch = Steuermann, s. Drak. Sil. 4, 719; Burmann Val. Flacc. 1, 382: navigandi magister, Steuermann, Amm.: mag. epistularum, Geheimschreiber, Spart.: mag. memoriae, Kanzleidirektor, Amm.: magister scrinii, Vorsteher der Hofkanzlei, Eutr. – ludi magister, Schulmeister, Schullehrer, Cic.: dass. mag. disciplinae, Colum.: ludi litterarii mag., Elementarlehrer, Aur. Vict. u. Amm.: dass. mag. litterarius, Vopisc. – 2) insbes.: a) der Geschützmeister, Amm. 23, 4, 6. – b) der Kurator der Masse (Konkursmasse), Cic. u.a. (s. Lachmann Gaius inst. 3, 79. p. 239). – c) der Lehrmeister, Lehrer (Ggstz. discipulus), α) übh.: artium, Cic.: artium liberalium, Augustin.: coquinae, Isid.: rhetoricus, Amm.: religionis, Cic.: virtutis, Cic.: m. Dat., docendis publice iuvenibus magister, öffentlicher Lehrer, Gell. 19, 9, 2: operam pingendo sub magistro Diogeneto dare, Capit.: puerorum (Sklaven) impudentiam sub magistro habere, einüben lassen, Sen.: uti magistro volo, Cic. – übtr., stilus optimus dicendi magister, Cic.: magister artis ingeniique largi-
    ————
    tor venter, Pers.: est omnium rerum magister usus, Caes.: usus est magister optimus, Cic.: quod me docuit usus magister egregius, Plin. ep.: stultorum iste (eventus) magister est, Liv.: timor, non diuturnus magister officii, Cic. – β) der Fechtmeister der Gladiatoren, Mart. 5, 24, 3. Tert. ad mart. 1. – γ) ein Lehrer im Transchieren, Iuven. 5, 122. – d) der Aufseher über die Jugend, Pädagoge, Ter. Phorm. 72. – II) übtr., Tonangeber, Aufmunterer, Urheber, Lehrmeister, si quis magistrum cepit ad eam rem improbum, Ter.: qui dux isti quondam et magister ad despoliandum Dianae templum fuit, Cic.: saepe in magistrum scelera redierunt sua, Sen. poët. – übtr., ritu magistro, Sedul. carm. 1, 6 (15). – Nbf. magester, s. bes. – Nom. Plur. magistres, Corp. inscr. Lat. 1, 1293 u. 1540. 14, 2875. Vgl. Georges Lexik. der lat. Wortf. S. 402.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > magister

  • 4 magister

        magister trī, m    [1 MAC-], a master, chief, head, superior, director, president, leader, commander, conductor: populi (dictator), chief of the people: dictatoris magister equitum, master of the horse: equitum cum dictatore magistri, Iu.: (censor) morum, master of morals: sacrorum, chief priest, L.: scripturae, comptrollor of revenues from farmed lands: pro magistro esse, deputy comptrollor: in eā societate, manager: pecus magistri Perfundunt, herdsmen, V.: cui magistri fiunt et domini constituuntur, trustees and guardians.—A captain, master, pilot: navium onerarium magistri, captains, Cs.: navis, H.: magistri navium, L.: spoliata magistro (navis), pilot, V.— A teacher, instructor, master: tuus: pueri apud magistros exercentur: te uti in hac re magistro: peragere dictata magistri, i. e. rules for carving, Iu.: stilus optimus dicendi magister: si usus magister est optimus.— A tutor, guardian, pedagogue: senes me filiis Relinquont quasi magistrum, T.: saevus, H.: Fingit equum docilem magister, trainer, H.—Fig., an adviser, instigator, author: ad eam rem inprobus, T.: ad despoliandum Dianae templum.
    * * *
    teacher, tutor, master, expert, chief; pilot of a ship; rabbi

    Latin-English dictionary > magister

  • 5 magister

    magister magister, tri учитель

    Латинско-русский словарь > magister

  • 6 magister

    magister magister, tri m начальник, наставник

    Латинско-русский словарь > magister

  • 7 magister

    [st1]1 [-] măgistĕr, tra, trum: qui enseigne, de maître. [st1]2 [-] măgistĕr, tri, m.: - [abcl][b]a - celui qui commande, maître, chef, directeur, gérant, inspecteur. - [abcl]b - maître, celui qui enseigne. - [abcl]c - pédagogue, gouverneur. - [abcl]d - auteur, conseiller, instigateur, guide.[/b]    - ludi magister: maître d'école.    - navis magister: capitaine d'un navire.    - pecoris magister: berger.    - equitum magister: commandant de la cavalerie (lieutenant du dictateur).    - magister populi: dictateur.
    * * *
    [st1]1 [-] măgistĕr, tra, trum: qui enseigne, de maître. [st1]2 [-] măgistĕr, tri, m.: - [abcl][b]a - celui qui commande, maître, chef, directeur, gérant, inspecteur. - [abcl]b - maître, celui qui enseigne. - [abcl]c - pédagogue, gouverneur. - [abcl]d - auteur, conseiller, instigateur, guide.[/b]    - ludi magister: maître d'école.    - navis magister: capitaine d'un navire.    - pecoris magister: berger.    - equitum magister: commandant de la cavalerie (lieutenant du dictateur).    - magister populi: dictateur.
    * * *
        Magister, magistri. Terent. Maistre, Precepteur.
    \
        Magister ludi, qui et Ludi magister vno verbo dicitur. Cic. Maistre d'eschole.
    \
        Magister morum. Cic. Qui ha la charge de regarder aux meurs, dict Censeur à Rome.
    \
        Magister nauis. Vlp. Celuy qui ha la charge et le gouvernement de toute la navire.
    \
        Magister equitum. Var. Liu. Qui avoit la charge de toute la gendarmerie: comme ha un Connestable en France.
    \
        Magister peditum. Ammianus Marcellinus. Coronal des gens de pied.
    \
        Magister scripturae. Cice. Celuy qui faisoit le train de la ferme des passages, et tenoit le registre, soit du costé des bailleurs, ou du costé des fermiers. Magister. Terent. Qui ha la charge de prendre garde à un enfant, et de le conduire, quelque lieu qu'il aille, Pedagogue.
    \
        Magister pecoris. Varro. Maistre bergier, et grand bergier.
    \
        Magister. Cic. Celuy des creanciers ou heritiers qui estoit ordonné par le Preteur pour vendre les biens du debteur ou du trespassé qui estoyent mis en criee.

    Dictionarium latinogallicum > magister

  • 8 magister

    1) начальник, правитель (1. 57 pr. D. 50, 16); напр. mag. navis, капитан корабля (1. 1 pr. § 1 seq. D. 14, 1. 1. 4. 5. 7 pr. eod. 1. 2 pr. § 7 D. 14, 2. 1. 1 § 1 D. 19, 5. 1. 11 § 2 D. 39, 4. 1. 4 C. 4, 25);

    mag. universitatis (1. 9 D. 46, 8), societatis, начальник компании откупщиков (1. 14 D. 2, 14).

    2) высший начальник, mag. equitum, помощник директора, начальник конницы (1. 2 § 10 D. 1, 2. 1. 1 pr. D. 1, 11); особ. во время империи титул известных сановников, напр. mag. officiorum, обер-гофмаршал или министр императ. двора (tit. C. 1, 31. 1. 2. 3 C. 3, 24. 1. 38 C. 7, 62. 1. 2 § 1 C. 7, 63. 1. 3 C. 12, 51);

    mag. mititum s. peditum et equitum s. utriusquemilitiae, начальник всего военного управления (1. 2 § 20. 24 C. 1. 27. 1. 1 C. 1, 29. 1. 8 § 1 C. 1, 55. 1. 16 C. 6, 21. 1, 33 C. 7, 62. 1. 1 C. 12, 4. 1. 9 C. 12, 38);

    mag. scriniorum, начальник канцелярии (1. 7 pr. C. 1, 23. 1. 39 § 1 C. 7, 62. tit. C. 12, 9); (C. Summa reip. § 2. 1. 11 C. 10, 47);

    mag. census, который заведовал городским цензом, распределял налоги и оценял имущества (1. 32 C. 1, 3. 1. 23 C. 6, 23. 1. 30. 32 C. 8, 54. cf. censuales);

    mag. rei privatae, казначей, тк. mag. aeris (1. un. C. 1, 52. 1. 5 C. 3, 22);

    mag. privatae vel linteariae vestis, гардеробмейстер (1. 14 C. 11, 7);

    magister bonorum, представитель верителей при продаже конкурсной массы (Gai. III. 79).

    3) учитель (1. 57 pr. D. 50, 16. cf. 1. 5 § 3 D. 9, 2. 1. 65 § 3 D. 32. 1. 18 § 30 D. 50, 4. 1. un. C. 11, 18): ludi litterarii magistri (1. 1 § 6 D. 50. 13. 1. 7 C. 10, 52. 1. 37 pr. C. 3, 28).

    Латинско-русский словарь к источникам римского права > magister

  • 9 magister

    trī m.
    1) начальник, глава, правитель, смотритель
    m. populi Cдиктатор
    m. equitum L, Vrначальник конницы ( он же помощник диктатора)
    m. morum Cблюститель нравов (т. е. цензор)
    m. sacrorum Lверховный жрец
    m. cenae M (convivii Vr) — распорядитель на пиру
    m. societatis (in societate) или scripturae (in scriptura) Cстаршина товарищества откупщиков
    m. ovium Vовчар
    m. elephanti L, Silвожатый слона
    m. epistularum Spartсекретарь
    m. navis Vкормчий или H судовладелец
    2) учитель (m. artium C etc.)
    habere aliquem magistrum или aliquo magistro uti C — иметь кого-л. в качестве учителя (учиться у кого-л.)
    capere aliquem magistrum ad rem aliquam Ter — взять кого-л. в руководители чего-л

    Латинско-русский словарь > magister

  • 10 magister

    tri, m второе склонение учитель

    Латинско-русский медицинско-фармацевтический словарь > magister

  • 11 magister

    master, canon / master of a school, professor.

    Latin-English dictionary of medieval > magister

  • 12 magister

    ,tri m
    учитель, руководитель

    Latin-Russian dictionary > magister

  • 13 magister

    , tri m
      начальник, наставник; учитель

    Dictionary Latin-Russian new > magister

  • 14 Magister dixit

    см. Ipse dixit
    Так сказал учитель.
    Magister dixit уже отжил свой век; в науке авторитетны только факты да логические доводы. (К. А. Тимирязев, Чарлз Дарвин и его учение.)
    Г. Михайловский решил, что, по мнению Маркса, капиталистическое производство обязательно для всех стран и для всех народов. Тогда он стал ныть по поводу затруднительного положения тех русских людей, которые и проч., и - шутник! отдав должную дань своей субъективной потребности в нытье, он важно произнес, обращаясь к г. Жуковскому: вы видите, и мы умеем критиковать Маркса, мы не слепо следуем за тем, что magister dixit. (Г. В. Плеханов. К вопросу о развитии монистического взгляда на историю.)
    Толстовство благоговейно воспринимало то, что magister dixit, и возводило в принцип каждое слово великого писателя; то, что было индивидуализмом в Толстом, стало мещанством в толстовстве. (Р. В. Иванов-Разумник, Эпоха общественного мещанства.)
    Сегодня, когда реакция ополчается против всего прогрессивного, обличаемого и властью папских посланий, и божественным правом, и "хорошим вкусом", и сакраментальным magister dixit, и рутиной, и традицией и т. д., когда все прошлое - фанатизм, схоластика, неоспоримые авторитеты - открыто восстает против могучего девятнадцатого века, сына революции и свободы, - именно сегодня полезно, необходимо, справедливо воздать должное Парижу. (Виктор Гюго, Париж.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Magister dixit

  • 15 Magister bonārum artium

    Учитель изящных искусств.
    Только что истекший литературный период (/1819-1830, который мы можем назвать "литературным периодом строгой цензуры", служит - очевидным, историческим доказательством того, что цензура, несомненно, нанесла жестокий и непростительный ущерб развитию немецкого духа и что она ни в коем случае не. предназначена быть magister bonarum artium. К. Маркс, Дебаты о свободе печати.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Magister bonārum artium

  • 16 Magister elegantiārum

    Учитель изящного.
    Бывало ли так? Человек [ Л, Н. Толстой ] сам создал столько прекрасного, что мог бы быть magister elegantiarum, - и вот не понимает [ В. Шекспира ]. (А. А. Измайлов, Лев Толстой. Разрушение веры.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Magister elegantiārum

  • 17 Magister bibendi

    "Учитель питья", председатель пиршества, распорядитель попойки.

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Magister bibendi

  • 18 Magister dixit

    это сказал учитель (ссылка на непререкаемый авторитет)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Magister dixit

  • 19 Magister artis ingeniique largitor venter

    Latin Quotes (Latin to English) > Magister artis ingeniique largitor venter

  • 20 Magister Artium

    • (MA)

    Latin Quotes (Latin to English) > Magister Artium

См. также в других словарях:

  • MAGISTER — quantus in Imperio titulus olim fuerit, indicat Cassiodor. Variar. l. 6. form. 6. de Magisteria dignitate. His tribui solet, qui velclassi, societati et muneri praesunt, vel in scientia aliqua, praesertim literaria, eminentiae gradum consecuti… …   Hofmann J. Lexicon universale

  • Magister — is Latin for master or teacher. It may refer to: The Magister (degree), an academic degree Positions or titles A magister equitum, or Master of the Horse A magister officiorum (master of offices), a civilian post of the Roman Empire A magister… …   Wikipedia

  • magister — [ maʒistɛr ] n. m. • 1452; mot lat. 1 ♦ Vx Maître d école de village. 2 ♦ Mod. et péj. Pédant. ⇒ cuistre. ⊗ HOM. Magistère. ● magister nom masculin (latin magister, maître) Littéraire. Pédant. ● magister (homonymes) nom masculin …   Encyclopédie Universelle

  • Magister — Sm erw. fach. (9. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus l. magister Vorsteher, Lehrer , zu l. magis mehr (vgl. Minister zum Gegenteil). Die alte Entlehnung wird zu nhd. Meister, die lateinische Form zu einer Bezeichnung des Universitäts Lehrers (heute… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • magister — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mos I, Mc. magistertrze; lm M. magistertrzy || magistertrowie {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} najniższy tytuł naukowy przyznawany po ukończeniu studiów wyższych, napisaniu pracy naukowej i …   Langenscheidt Polski wyjaśnień

  • Magister — (lat.), 1) Vorsteher, Aufseher, Anführer, Oberhaupt, so der Vorsitzende einer Gesellschaft, z.B. M. bibendi, so v.w. Arbiter bibendi; Vorsteher mehrer Priestercollegien, z.B. der Augustales u. Salii (s. b.); der M. equĭtum, Befehlshaber der… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Magister — Magister,der:⇨Lehrer Magister→Lehrer …   Das Wörterbuch der Synonyme

  • magister — MAGÍSTER s. m. titlu ştiinţific între cel de diplomat universitar şi cel de doctor. (< lat. magister) Trimis de raduborza, 06.05.2008. Sursa: MDN …   Dicționar Român

  • magíster — (Del lat. magister, maestro; cf. ingl. master). m. Arg.), Col.), C. Rica y Ven. Titulación correspondiente a la maestría (ǁ curso de posgrado) …   Diccionario de la lengua española

  • Magister — Ma*gis ter, n. [L. See {Master}.] Master; sir; a title of the Middle Ages, given to a person in authority, or to one having a license from a university to teach philosophy and the liberal arts. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Magister — (lat.), Vorgesetzter, Vorsteher, Aufseher; bei den Römern Titel für die verschiedensten Staats und Gemeindeämter, Korporationen etc., z. B. M. admissionum, kaiserlicher Zeremonienmeister; M. aeris, Kassierer; M. census, Vorsteher des Steuer und… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»