Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

mère+de

  • 21 paresse

    nf.
    1. dangasalik, yalqovlik, tanballik; prov. la paresse est la mère de tous les vices dangasalik hamma illatlarning onasi; il était d'une paresse incurable u bedavo dangasa edi; paresse d'esprit o‘ylashga toqati yo‘qlik
    2. erinchoqlik, lanjlik, hafsalasizlik, hushi yo‘qlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paresse

  • 22 pelotonner

    vpr. yumaloq, to‘p bo‘ lib yig‘ ilmoq; g‘ujanak bo‘lib, kulchadek, kaptokdek bo‘lib yotmoq; oyoqlarini yig‘ishtirib yotmoq; il se pelotonnait contre sa mère u onasining yonida g‘ujanak bo‘lib yotardi; les enfants pelotonnés sous les draps choyshabning ostida g‘ujanak bo‘lib yotishgan bolalar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pelotonner

  • 23 père

    nm.
    1. ota, dada, padar; être, devenir père ota bo‘lmoq, bola ko‘rmoq; être (le) père de deux enfants ikki bolaning otasi bo‘lmoq; le père et la mère ota va ona; du père otasi, otaga taalluqli; loc.prov. tel père, tel fils o‘g‘il otasiga o‘xshaydi, qiz onasiga; oui, père! xo‘p, dada! père adoptif asrab olgan ota; il a été un père pour moi u men uchun ota edi; le père de famille oila boshlig‘i, otasi; les responsabilités du père de famille oila boshlig‘ining javobgarliklari; loc. vivre en bon père de famille ahil oila bo‘lib yashamoq
    2. ota (hayvonlarda); père biologique biologik ota
    3. pl.litt. otabobolar, ajdodlar
    4. fig. ota; asoschi
    5. ota (hurmat belgisi sifatida; ayrim ruhoniylarga nisbatan); le saint-père, notre saint-père le pape ilohiy otamiz, bizning ilohiy otamiz papa; mon père otam; le père Jean Jan ota
    8. fam. ota; le père Goriot Gorio ota; loc. le coup du père François ensaga tushirilgan zarba; le Père Noël qorbobo; loc. tepsa tebranmas semiz odam, bochka; boboy; alors, mon petit père, comment ça va? xo‘sh, boboy ishlar qalay?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > père

  • 24 permettre

    I vt.
    1. ruxsat bermoq, ijozat bermoq; yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq; si les circonstances le permettent agar sharoit bunga yo‘l qo‘ysa; permettre que ruxsat bermoq, rozi bo‘lmoq; ma mère ne permet pas que je sorte avec toi onam menga sen bilan birga ko‘chaga chiqishimga ruxsat bermaydi; permettre qqch. à qqn. biror kimsaga biror narsaga ruxsat bermoq; son médecin lui permet un peu de vin uning vrachi unga ozroq vinoga ruxsat etadi; il se croit tout permis u nima qilsam ham bo‘laveradi, deb o‘ylaydi; permettre de +inf biror narsa qilishga ijozat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; je ne vous permets pas de me parler sur ce ton men sizga men bilan bunday ohangda gaplashishga yo‘ l qo‘ymayman
    2. yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq, ko‘tarmoq; sa santé ne lui permet aucun excès uning sog‘ligi hech qanday zo‘riqishni ko‘ tarmaydi; permettre à qqn. de +inf biror kishiga biror narsa qilishga imkon bermoq; mes moyens ne me permettent pas d'acheter une voiture mening mablag‘larim menga avtomobil sotib olishga imkon bermaydi; impers. autant qu'il est permis d'en juger ayniqsa bu haqda o‘ylab ko‘rish mumkin
    3. e' tiroz, norozilik kabi ma'nolarni anglatadi; permettez! vous permettez! kechirasiz, afv etasiz, sabr qiling, to‘xtab turing; permettez-moi de vous présenter m. X. ruxsat eting men sizga janob X-ni tanishtiray
    II se permettre vpr.
    1. biror narsani o‘ziga ep ko‘rmoq; se permettre quelques petites douceurs ozroq shirinliklardan tatib ko‘rishni o‘ziga joiz ko‘rmoq
    2. biror ish qilgisi kelib, istab qolmoq; elle s'était permis de répliquer uning birdaniga gap qistirgisi kelib qolgan edi; puis-je me permettre de vous offrir une cigarette sizga bitta sigaret taklif qilsam bo‘ladimi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > permettre

  • 25 petit

    -ite
    I adj.
    1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi
    2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq
    3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar
    4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi
    5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism
    6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi
    7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlik
    II n.
    1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber
    2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)
    3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).
    adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar
    2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit

  • 26 pieusement

    adv.
    1. xudojo‘ylik, dindorlik, taqvodorlik bilan
    2. izzat-hurmat bilan, hurmat-ehtirom bilan; elle conserve pieusement des souvenirs de sa mère u onasini izzat-hurmat bilan xotirlaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pieusement

  • 27 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 28 poule

    nf.
    1. tovuq; une poule qui picore cho‘qilayotgan tovuq; le gloussement des poules tovuqlarning qaqag‘lashi; poule pondeuse (tuxum) tug‘adigan tovuq; oeuf de poule tovuq tuxumi; les poules couvent dans le poulailler tovuqlar tovuqxonada bola ochadilar; ce soir nous mangerons de la poule au riz bugun kechqurun guruchli tovuq yeymiz; loc. quand les poules auront des dents tuyaning dumi yerga tekkanda; tuer la poule aux oeufs d'or o‘zi o‘tirgan shoxni kesmoq; se coucher, se lever comme (avec) les poules tovuq qo‘noqqa chiqmay yotmoq, tovuq qo‘noqdan tushmay turmoq; mère poule bolalarini o‘z qanotining ostida saqlaydigan ona; poule mouillée bo‘shang, shalpaygan, shalviragan odam; il est un peu trop poule mouillée u ortiqcha bo‘shang
    2. makiyon, moda; poule faisane tustovuqning modasi; poule d'eau g‘ozqanjir
    3. fam. do‘mboqqinam, erkam; viens, ma poule kel, do‘mboqqinam
    4. fam. manjalaqi, buzuq, suyuqoyoq ayol; o‘ynash; il est avec sa poule u o‘zining o‘ynashi bilan.
    nf.
    1. dov, ganak, tikilgan pul
    2. saralash guruhi (regbida); poule A, poule B A, B saralash guruhlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poule

  • 29 pourrir

    I vi.
    1. chirimoq, irimoq, buzilmoq, sasimoq, aynimoq (organik moddalar); ce bois pourri à l'umidité bu yog‘och namlikda chiriyapti
    2. chirimoq, buzilmoq, aynimoq, razolatga tushmoq, tushkunlikka, inqirozga yuz tutmoq (odam); on l'a laissé pourrir en prison uni qamoqda chiritdilar; laisser pourrir une grève ish tashlashni inqirozga yuz tutkazmoq
    II vt.
    1. chiritmoq, iritmoq, sasitmoq, aynitmoq; la pluie a pourri le foin yomg‘ir poxolni chiritdi
    2. aynitmoq, buzmoq (bolani); sa mère finira par le pourrir onasi uni oxiri buzadi
    III se pourrir vpr. chirimoq, irimoq, sasimoq, aynimoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pourrir

  • 30 précipiter

    I vt.
    1. litt. yiqitmoq, qulatmoq (pastlikka, chuqurlikka); il fut précipité dans le vide u chuqurlikka qulatib yuborilgan edi; fig. qulatmoq, yiqitmoq (amaldan)
    2. siqmoq, qismoq, surmoq; ils ont été précipités contre la paroi ular devorga qisib qo‘yilgan edilar
    3. tezlatmoq, tezlashtirmoq, shoshiltirmoq, ildamlashtirmoq, jadallashtirmoq; précipiter ses pas, sa marche qadamini, yurishini jadallashtirmoq; précipiter son départ ketishini tezlashtirmoq; il ne faut rien précipiter hech narsani shoshirmaslik kerak
    II se précipiter vpr.
    1. tepadan pastga otilmoq, tashlanmoq, o‘zini tashlamoq, otilmoq; le torrent se précipite du haut de la falaise oqim qoya tepasidan otilib tushyapti; elle se leva et se précipita audevant de sa mère u o‘rnidan turdi va onasining oldiga otildi
    2. shoshmoq, oshiqmoq; inutile de se précipiter oshiqish befoyda!
    3. tezlashmoq (narsa); les battements du coeur se précipitaient yurakning urishi tezlashdi.
    I vt. cho‘ktirmoq, cho‘kindi hosil qildirmoq
    II vi. cho‘kma hosil qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précipiter

  • 31 prédilection

    nf. afzal, ortiq, yaxshi ko‘rish; la prédilection d'une mère pour un de ses enfants onaning bolalaridan birini ortiq ko‘rishi; de prédilection yaxshi ko‘rgan, ma'qul ko‘rgan; c'est mon sport de prédilection bu mening yaxshi ko‘rgan sportim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prédilection

  • 32 presser

    I vt.
    1. siqmoq, siqib suvini chiqarmoq; loc. on presse l'orange et on jette l'ecorce siqib suvini ichib, po‘stlog‘ini tashlamoq
    2. bosmoq, bosib chiqarmoq; presser un disque plastinka bosib chiqarmoq (bosish yo‘li bilan yozmoq)
    3. siqmoq, qismoq, bosmoq; il la pressait dans ses bras, contre, sur sa poitrine u uni mahkam quchoqladi, bag‘riga bosdi; pressés les uns contre les autres bir biriga qisilgan, yopishgan
    4. ezmoq, bosmoq; presser le bouton, la sonnette tugmani, qo‘ng‘iroqni bosmoq
    5. shoshirmoq, qistamoq, oshiqtirmoq (odam); il presse ses amis d'agir u o‘rtoqlarini harakat qilishga shoshiryapti; le programme de travail nous presse ish rejasi bizni shoshiryapti; rien ne vous presse hech narsa sizni shoshirayotgani yo‘q; presser qqn. de questions savol berib shoshirmoq, ko‘p savol berib qiynamoq
    6. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq; il faut presser les choses ishlarni jadallashtirish kerak; presser le pas qadamini tezlashtirmoq
    II vi. shoshilinch bo‘lmoq, kechiktirib bo‘lmaydigan bo‘lmoq; le temps presse vaqt shoshilinch; rien ne presse unchalik shoshilinch emas
    III se presser vpr.
    1. yopishib olmoq, qisilmoq; l'enfant se pressait contre sa mère bola onasiga yopishib olgan edi
    2. tiqilishmoq, qisilishmoq; les gens se pressent à l'entrée odamlar kirish joyida tiqilishib turishardi
    3. shoshilmoq, oshiqmoq; sans se presser oshiqmay; presse-toi de finir ton travail ishingni tezroq tugat; pressez-vous un peu! tezroq bo‘linglar; ellipt. allons, pressons! qani, tezroq bo‘laylik!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > presser

  • 33 prodiguer

    I vt. sovurmoq, isrof qilmoq, o‘rinsiz, behuda sarflamoq, haddan ortiq sarflamoq; les soins que sa mère lui a prodigués unga onasining haddan ortiq sarflagan g‘amxo‘rliklari
    II se prodiguer vpr. o‘z mablag‘ini, boyligini behuda sarf qilmoq, isrof qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prodiguer

  • 34 prudence

    nf. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan ish tutish; annoncez-lui la nouvelle avec beaucoup de prudence unga xabarni juda ehtiyotkorlik bilan bildiring; je vais me faire vacciner par prudence ehtiyot yuzasidan men o‘zimni emlataman; prov. prudence est mère de sûreté o‘zingga ehtiyot bo‘l, qo‘shningni o‘g‘ri tutma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prudence

  • 35 puis

    adv.
    1. litt. so‘ng, so‘ngra, keyin (vaqtda); il a mangé du fromage, puis un fruit u pishloq edi, so‘ng meva
    2. keyin, undan keyin, so‘ng (makonda); du bateau on aperçoit la côte, puis les plages, puis les maisons kemadan qirg‘oq ko‘rinadi, undan keyin plajlar, so‘ng uylar
    3. et puis va keyin, va so‘ngra, va nihoyat; il m'a présenté son père, sa mère et puis ses frères et ses soeurs u menga otasini, onasini va keyin aka-uka va opa-singillarini tanishtirdi
    4. et puis qolaversa; je n'ai pas le temps, et puis ça m'embête mening vaqtim yo‘q, qolaversa bu mening jonimga tegadi; et puis xo‘sh? et puis quoi? xo‘sh yana nima? et puis après xo‘sh keyinchi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > puis

  • 36 punir

    vt.
    1. jazo bermoq, jazolamoq, mahkum etmoq; la justice punit les coupables sud jinoyatchilarni jazolaydi; être puni de prison qamoq jazosiga mahkum etilmoq; sa mère l'a puni d'avoir menti onasi uni yolg‘on gapirganligi uchun jazoladi
    2. être puni jazolanmoq, jazosini olmoq; il est bien puni de sa curiosité u o‘zining qiziquvchanligining jazosini oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > punir

  • 37 rappeler

    I vt.
    1. chaqirib olmoq; on l'a rappelé auprès de sa mère malade uni kasal onasining oldiga chaqirib olishdi; loc. Dieu l'a rappelé à lui xudo uni o‘z oldiga chaqirib oldi, u vafot etdi
    2. (qqn à) biror kishini biror holatga qaytarmoq, keltirmoq; rappeler qqn. à la vie, à lui biror kishini hayotga qaytarmoq, o‘ziga keltirmoq; elle s'est fait rappeler à l'ordre u tartibga chaqirildi
    3. eslamoq, xotirlamoq; ne rappelons pas le passé o‘tmishni eslamaylik
    4. eslatmoq, esiga, xotiriga solmoq; je te rappelle ta promesse de venir men senga kelishing haqidagi va'dangni esingga solaman; rappelle-moi à son bon souvenir men haqimda eslatib qo‘y
    5. esga solmoq, esga keltirmoq, eslatmoq; ces lieux me rappellent mon enfance bu joylar mening yoshligimni esga soladi; cela ne te rappelle rien? bu senga hech narsani eslatmaydimi?
    II se rappeler vpr. eslamoq, esga olmoq; xotirlamoq, xotirasiga keltirmoq; je ne me rappelle plus rien men hech narsani eslay olmayman.
    I vt. qaytadan telefon qilmoq, qaytadan telefonga chaqirmoq; je te rappellerai plus tard men senga keyinroq qayta telefon qilaman
    II se rappeler vpr. telefonlashmoq; on se rappelle ce soir bugun kechqurun telefonlashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rappeler

  • 38 réclamer

    I vt.
    1. qattiq turib so‘ramoq, tilamoq, istamoq, chaqirmoq, chaqirtirmoq; on lui a donné ce qu'il réclamait unga tilagan narsasini berishdi; réclamer le silence tinchlikni so‘ramoq; réclamer qqn. biror kishini chaqirtirmoq; l'enfant réclamait sa mère bola onasini chaqirardi
    2. talab qilmoq; réclamer sa part o‘z ulushini talab qilmoq; il réclame une indemnité à la compagnie d'assurances u sug‘urta kompaniyasidan ko‘rilgan zararni talab qilyapti
    3. talab qilmoq; ce travail réclame beaucoup de soin bu ish zo‘r e'tibor talab qiladi
    II vi. norozilik, e' tiroz bildirmoq
    III se réclamer vpr. biror kishini guvoh qilib keltirmoq; vous avez bien fait de vous réclamer de moi siz meni guvoh qilib keltirib yaxshi qilibsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réclamer

  • 39 reine

    nf.
    1. qirolning, podshoning xotini; la reine mère qirolning, podshoning onasi; plais. qaynona
    2. qirol, podsho xotini, qirolicha, malika
    3. farzin (shahmat)
    4. malika; reine de beauté go‘zallar malikasi
    5. ona ari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reine

  • 40 ressemblance

    nf. o‘xshashlik, bir xillik; la ressemblance de deux objets, entre deux objets, d'un objet avec un autre ikki narsaning bir xilligi, ikki narsa o‘rtasidagi o‘xshashlik, bir narsaning ikkinchisiga o‘xshashligi; ils ont des ressemblances ularning o‘xshashliklari bor; il y a une ressemblance frappante entre la mère et la fille ona bilan qizning o‘rtasida hayratlanarli o‘xshashlik bor; ce portraitiste cherche la ressemblance bu rassom o‘xshashlik qidiryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ressemblance

См. также в других словарях:

  • mère — mère …   Dictionnaire des rimes

  • mère — 1. (mè r ; Chiflet, Gramm. p. 190, au XVIIe siècle, dit qu on prononce mére) s. f. 1°   Femme qui a mis un enfant au monde. •   Que ne peut point un fils sur le coeur d une mère !, CORN. Rodog. IV, 4. •   Comme un enfant que sa mère arrache d… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Mere — Mere …   Wikipédia en Français

  • mere — mere·ly; mere·stone; meso·mere; meta·mere; mi·cro·mere; my·e·lo·mere; my·o·mere; neph·ro·mere; neu·ro·mere; opis·tho·mere; par·a·mere; phal·lo·mere; plas·to·mere; pod·o·mere; pros·tho·mere; rhab·do·mere; sar·co·mere; scle·ro·mere; tar·so·mere;… …   English syllables

  • mere — Mere, f. penac. Est celle qui nous a conceuz et enfantez, Mater, Genitrix. La mere de ma femme, Ma belle mere, Socrus. La mere grand de ma femme, Maior socrus. Ma mere grand, Auia. La mere grand de nostre pere grand, ou mere grand, Abauia. Je… …   Thresor de la langue françoyse

  • Mere — may refer to: Mere (lake), a lake that is broad in relation to its depth Mere (weapon), a Māori war club Mere (live album) by Norwegian rock band deLillos Ain Ervin Mere (1903–1969), Estonian war criminal Places Mere, Cheshire, England Mere,… …   Wikipedia

  • -mère — ♦ Élément, du gr. meros « partie » : centromère, métamère, polymère. mère, mérie, méro . éléments, du grec meros, partie . I. ⇒ MÈRE1, MÉRIE1, élém. formant I. mère, élém. tiré du gr. , de «partie», entrant dans la constr. de mots sav.,… …   Encyclopédie Universelle

  • MÉRÉ (A. de) — MÉRÉ ANTOINE GOMBAUD chevalier de (1607 1684) Il y a aujourd’hui trois facettes du personnage d’Antoine Gombaud, chevalier de Méré, qui méritent de retenir l’attention: l’«honnête homme», l’interlocuteur de Pascal, l’écrivain. Il est certain que …   Encyclopédie Universelle

  • Mere — (m[=e]r), a. [Superl. {Merest}. The comparative is rarely or never used.] [L. merus.] 1. Unmixed; pure; entire; absolute; unqualified. [1913 Webster] Then entered they the mere, main sea. Chapman. [1913 Webster] The sorrows of this world would be …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Meré —   Parish   Country Spain Autonomous community Asturias Province Asturias Municipality …   Wikipedia

  • Mere — (m[=e]r), n. [Written also mar.] [OE. mere, AS. mere mere, sea; akin to D. meer lake, OS. meri sea, OHG. meri, mari, G. meer, Icel. marr, Goth. marei, Russ. more, W. mor, Ir. & Gael. muir, L. mare, and perh. to L. mori to die, and meaning… …   The Collaborative International Dictionary of English

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»