-
1 lutum
lutum lutum, i n грязь -
2 lutum
lutum ī, n [3 LV-], mud, mire: volutari in luto: crates luto integuntur, Cs.: imbre lutoque Adspersus, H.: Pinguia crura luto, Iu.: te pervolvam in luto, T.—Prov.: in eodem luto haesitas, you are in the same difficulty, T.—In reproach: o lutum, o sordes, offscouring of the earth.—Loam, clay, potter's clay: caementa interlita luto, L.: quibus meliore luto finxit praecordia Titan, i. e. of better material, Iu.* * *yellow dye, any yellow color; mud, clay, dirt -
3 lūtum
lūtum ī, n a plant yielding a yellow dye, yellow-weed, dyer's weed, weld: croceum, V.: luto corpora tingere, i. e. with yellow, Tb.* * *yellow dye, any yellow color; mud, clay, dirt -
4 lutum
lutum, i, n., mud, clay, J. 9:6 ff. R. 9:21; 2 P. 2:22.* -
5 lutum
[st1]1 [-] lŭtum, i, n.: - [abcl][b]a - boue, limon, fange, vase. - [abcl]b - ordure, misérable, infâme (t. d'injure). - [abcl]c - terre à potier, argile, pisé.[/b] [st1]2 [-] lūtum, i, n.: - [abcl][b]a - sarrette (plante qui donne une teinture jaune). - [abcl]b - couleur jaune.[/b]* * *[st1]1 [-] lŭtum, i, n.: - [abcl][b]a - boue, limon, fange, vase. - [abcl]b - ordure, misérable, infâme (t. d'injure). - [abcl]c - terre à potier, argile, pisé.[/b] [st1]2 [-] lūtum, i, n.: - [abcl][b]a - sarrette (plante qui donne une teinture jaune). - [abcl]b - couleur jaune.[/b]* * *Lutum, luti, priore correpta. Iuuenalis. Boue, ou Fange, Bourbe, Bourbier, Lut.\Recenti luto spargere iumenta. Iuuenal. Embourber.\Imbre lutoque aspersus. Horat. Mouillé et crotté.\Pocula composuit de facili luto. Tibull. De terre à potier.\Demersus in luto. Cic. Embourbé.\Volutatus in luto. Cic. Veautré en la boue. -
6 lutum
1.lūtum, i, n., a plant used in dyeing yellow, yellow-weed. dyer's-weed, weld:II.jam croceo mutabit vellera luto,
Verg. E. 4, 44; Plin. 33, 5, 26, § 87; Vitr. 7, 14.—Transf., a yellow color, yellow, Verg. Cir. 316:2. I.nimius luto corpora tingit amor,
Tib. 1, 9 (8), 52 Heyne ad loc.Lit.:II.volutari in luto,
Cic. Verr. 2, 4, 24, § 53:cratesque luto integuntur,
Caes. B. C. 2, 15; Quadrig. ap. Non. 212, 17:imbre lutoque Aspersus,
Hor. Ep. 1, 11, 11:luto perfusa porticus,
Juv. 14, 66: pinguia crura luto, id. 3, 247:luto opplere aliquem,
Suet. Vesp. 5:in longa via et pulvis et lutum et pluvia,
Sen. Ep. 96, 3:si quis aliquem luto obliniverit,
Paul. Sent. 5, 4, 13:te pervolvam in luto,
Ter. And. 4, 4, 38.—In plur.: luta et limum aggerebant, Cic. Fragm. ap. Non. 212, 16.—Prov.: in luto esse or haerere, to stick in the mud, i. e. to be at a dead stop, unable to proceed:nunc homo in medio luto est: Nomen nescit,
Plaut. Ps. 4, 2, 27:neque mihi haud imperito eveniet, tali ut in luto haeream,
id. Pers. 4, 3, 66:in eodem haesitas luto,
Ter. Phorm. 5, 2, 15; cf. Lact. 2, 8, 24; 7, 2, 3: pro luto esse, to be as cheap as dirt:pro luto erat annona,
Petr. 44:omnia pro luto habere,
id. 67, 10; cf. id. 51, 6.—As a term of reproach, mud, filth: ludis me. Pa. Tum mihi sunt manus inquinatae. Sc. Quidum? Pa. Quia ludo luto, Plaut. Mil. 2, 3, 54; id. Most. 5, 2, 45:Lutum lenonium, commictum caeno stercilinum publicum!
id. Pers. 3, 5, 2; 9; Cat. 42, 13:O tenebrae, o lutum, o sordes,
offscouring of the earth, Cic. Pis. 26, 62.—Transf.A.Loam, clay, potter's clay:B.pocula de facili luto componere,
Tib. 1, 1, 40:ficta Saguntino cymbia malo luto,
Mart. 8, 6, 2: quibus arte benigna Et meliore luto finxit praecordia Titan, of better clay, i. e. of better materials, Juv. 14, 34; cf. Pers. 3, 23:homines compositi luto,
Juv. 6, 13.—The dust with which wrestlers besprinkled themselves, Sen. Ep. 88, 18. -
7 lutum
1. lūtum, ī, n., I) ein Färbekraut, zum Gelbfärben, unser Wau, Gilbkraut (Reseda luteola, L.), Vitr. 7, 14, 2. Plin. 33, 87 sqq. Verg. ecl. 4, 44. – II) meton.: a) die gelbe Farbe, Ps. Verg. Cir. 317. Tibull. 1, 8, 52. – b) die Röte, Nemes. cyn. 319.————————2. lutum, ī, n. (zu λῦμα, Schmutz), I) die zeitweilig (durch Regen usw.) feucht u. weich gewordene Erde, der Kot, Dreck (Ggstz. pulvis u. arenosa [n. pl.]), Cic. u.a.: sabulosum, Vitr.: in luto volutari (v. Verres m. Anspielung auf verres, Eber), Cic.: Plur. luta, Caes. nach Caper 101, 17 K.: luta et limum aggerebant, Cic. fr. bei Non. 212, 16. – verächtl. von dem Staub, mit dem sich die Ringer bestreuten, Dreck, Sen. ep. 88, 5. – Sprichw., in luto esse od. haerere, haesitare, im Kote stecken (wir »in der Tinte sitzen«) = in Verlegenheit (Not) sein, nunc homo in medio lutost, Plaut. Pseud. 984: neque mi haud imperito eveniet, tali ut in luto haeream, Plaut. Pers. 535: in eodem haesitas luto, Ter. Phorm. 780; vgl. Lact. 2, 8, 24; 7, 2, 3. – in der Volkssprache, pro luto esse, alqd pro luto habere, für Dreck gelten, halten = spottbillig sein, Petron. 40, 10 u. 67, 10. – als Schimpfwort, Plaut. most. 1167 Sch.; Pers. 406. Catull. 42, 13. Cic. Pis. 62: im Wortspiel, Plaut. mil. 325. Mart. 14, 182, 2. – II) die beständig feuchte u. fettige Erde, der Ton, Lehm, Caes., Liv. u.a.: Punicum, eine afrikanische fette Tonerde, Colum.: caementa interlita luto, Liv.: aediculae luto factae, Lact.: macerias luto et lapide excitare, Pallad. – poet., quibus meliore luto finxit praecordia Titan, aus besserem Ton = aus besserem Stoffe, Iuven. 14, 34. -
8 lutum
I ī n.1) грязь, ил ( in luto volutari C)pro luto esse или haberi погов. Pt — быть баснословно дешёвымII lūtum, ī n.1) жёлтая резеда (дававшая желтую краску) (Reseda luteola, L) Vtr, V, PM2) жёлтая краска, жёлтый цвет, желтизна V, Tib3) красноватый цвет, багрянец ( suavi rubescere luto Nem) -
9 lutum [1]
-
10 lutum [2]
2. lutum, ī, n. (zu λῦμα, Schmutz), I) die zeitweilig (durch Regen usw.) feucht u. weich gewordene Erde, der Kot, Dreck (Ggstz. pulvis u. arenosa [n. pl.]), Cic. u.a.: sabulosum, Vitr.: in luto volutari (v. Verres m. Anspielung auf verres, Eber), Cic.: Plur. luta, Caes. nach Caper 101, 17 K.: luta et limum aggerebant, Cic. fr. bei Non. 212, 16. – verächtl. von dem Staub, mit dem sich die Ringer bestreuten, Dreck, Sen. ep. 88, 5. – Sprichw., in luto esse od. haerere, haesitare, im Kote stecken (wir »in der Tinte sitzen«) = in Verlegenheit (Not) sein, nunc homo in medio lutost, Plaut. Pseud. 984: neque mi haud imperito eveniet, tali ut in luto haeream, Plaut. Pers. 535: in eodem haesitas luto, Ter. Phorm. 780; vgl. Lact. 2, 8, 24; 7, 2, 3. – in der Volkssprache, pro luto esse, alqd pro luto habere, für Dreck gelten, halten = spottbillig sein, Petron. 40, 10 u. 67, 10. – als Schimpfwort, Plaut. most. 1167 Sch.; Pers. 406. Catull. 42, 13. Cic. Pis. 62: im Wortspiel, Plaut. mil. 325. Mart. 14, 182, 2. – II) die beständig feuchte u. fettige Erde, der Ton, Lehm, Caes., Liv. u.a.: Punicum, eine afrikanische fette Tonerde, Colum.: caementa interlita luto, Liv.: aediculae luto factae, Lact.: macerias luto et lapide excitare, Pallad. – poet., quibus meliore luto finxit praecordia Titan, aus besserem Ton = aus besserem Stoffe, Iuven. 14, 34.
-
11 lutum
-
12 lutum
-
13 Lutum
сущ.электр. замазка -
14 lutum
частицы грунта диаметром, меньше двух микрон -
15 Lutum
n -
16 lutum
грязь (1. 1 § 1 D. 47, 11).Латинско-русский словарь к источникам римского права > lutum
-
17 lutum
[lʏ:tʰʏm̬]praet pl ind от lúta -
18 lutum
praet. pl. indic. от lúta -
19 Lutum
n замазка ж. -
20 lutum
I., i nцерва, желтуха (растение)II., i nгрязь, глина
См. также в других словарях:
Lutum — (lat.), 1) Lehm; 2) Klebwerk für Destillationsapparate, s.u. Kitt 1 ) A) d) … Pierer's Universal-Lexikon
Lutum — (lat.), Kitt … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Lutum — (lat.), s. Lutieren … Kleines Konversations-Lexikon
LUTUM — I. LUTUM prima generis nostri nobilitas. Ex terra enim lutove, primum hominem factum, e sacra Historia cuivis liquet. Cui convenienter Philosophi, Ε᾿πὶ τε τοῦ ἀνθρώπου ἐκ χοὸς διαπλάσεως ἱςτάμενοι, γήϊνον μὲν παῤ ἕκαςτα τὸ σῶμα ἀναγορεύουτιν, ut… … Hofmann J. Lexicon universale
Lutum — Basisdaten Fläche: 12,56 km² Einwohner: 65 (Juli 2004) Bevölkerungsdichte: 5 Einwohner/km² Postleitzahl: 48727 … Deutsch Wikipedia
lutum — … Useful english dictionary
Liste der Baudenkmäler in Billerbeck — Die Liste der Baudenkmäler in Billerbeck enthält die denkmalgeschützten Bauwerke auf dem Gebiet der Stadt Billerbeck im Kreis Coesfeld in Nordrhein Westfalen (Stand: September 2011). Diese Baudenkmäler sind in Teil A der Denkmalliste der… … Deutsch Wikipedia
Bolus Armenicus — Der Name Bolus armenicus[1] (oft als terra armena oder terra armenia bezeichnet) wurde im Laufe des Mittelalters zum Synonym für medizinisch angewandte Tonheilerde. Diese ist von teigiger Konsistenz, dabei homogener und reiner als die eher… … Deutsch Wikipedia
BRAJUM — olim lingua Gallicâ lutum significabat Hoc me docuit liber vetus Miraculorum S. Bernardi Claravallensis Abbatis, qui est cento ex multorum scriptis consutus, hisce verbis, Castrum Braium, quod lutum interpretatur. Setmo est de Braio ad Sequanam… … Hofmann J. Lexicon universale
Baumbergebahn — Münster–Empel Rees Kursbuchstrecke (DB): 408 Coesfeld–Isselburg Anholt zuletzt 286 Streckennummer (DB): 2265 Streckenlänge: 110 km … Deutsch Wikipedia
lut — [ lyt ] n. m. • v. 1500; « fange, boue » v. 1185; lat. lutum « boue, terre de potier » ♦ Techn. Enduit très résistant, durcissant par dessiccation, servant à boucher hermétiquement des vases, des chaudières (⇒ luter), ou à protéger des objets… … Encyclopédie Universelle