Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

lettre

  • 41 piétiner

    I vi.
    1. yer tepmoq, tepinmoq, depsinmoq; un enfant qui piétine de colère achchig‘idan yer tepayotgan bola; la foule piétinait sur les trottoirs olomon trotuarlarda depsinib turar edi
    2. oldinga siljimaslik, ilgari bosmaslik, bir joyda depsinib turmoq, rivojlanmaslik; il a l'impression de piétiner, de perdre son temps u bir joyda depsinib turganga, vaqtini bekorga ketgazayotganga o‘xshaydi; l'enquête piétine so‘rov oldinga siljimayapti
    3. (olomon, to‘da) dukur-dukur qilib yurmoq, yugurmoq, chopmoq
    II vt. tepkilamoq, bosib ezmoq, payhon qilmoq; il jeta la lettre et la piétina u xatni yerga tashladi va uni bosib ezdi; ils piétinent l'herbe ular o‘tni payhon qilishyapti
    2. yanchmoq, bosib yo‘q qilmoq, toptamoq, oyoq osti qilmoq; dans son article, il piétine les traditions o‘z maqolasida u an'analarni oyoq osti qilyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piétiner

  • 42 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 43 poste

    nf.
    1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi
    3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.
    nm.
    1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq
    2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti
    3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq
    4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari
    5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.
    nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poste

  • 44 précieusement

    adv. ehtiyot qilib, ehtiyotkorlik bilan, avaylab; conserver précieusement une lettre xatni avaylab saqlab qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précieusement

  • 45 présent

    -ente
    adj.
    1. bor, shu yerda hozir bo‘lgan, qatnashayotgan; les personnes ici présentes shu yerda hozir bo‘ lgan kishilar; être présent à une réunion majlisda qatnashmoq, hozir bo‘lmoq; métal présent dans un minerai rudadagi mavjud metall; présent à l'esprit, à la mémoire xotirada saqlanadigan, unutilmaydigan, unutilmas
    2. hozirgi, shu vaqtdagi, paytdagi, shu kungi; les circonstances présentes hozirgi shart-sharoitlar; l'instant présent, la minute présente ayni daqiqa
    3. bu, shu, mana shu, ushbu; la présente lettre ushbu xat; nf. par la présente ushbu (xat) orqali
    4. hozirgi zamondagi, hozirgi zamon; participe présent hozirgi zamon sifatdoshi.
    nm.
    1. hozirgi davr, hozirgi zamon, vaqt, shu, hozirgi kun; vivre dans le présent hozirgi kun bilan yashamoq; le présent me suffit, me satisfait shu kunim menga yetadi, meni qoniqtiradi; loc.adv. à présent endi, hozir, endilikda, hozirgi paytda; à présent allons-nous-en! endi, bu yerdan ketdik! dès à présent shu kundan boshlab, hozirdan e' tiboran, bundan buyon, bundan keyin, minba'd; loc.prép. à présent que chunki endi, endi… sababli; à présent qu'ils dormaient on n'entendait plus rien endi ular uxlayotganligi sababli, hech narsa eshitilmas edi; litt.loc. d'à présent bugungi, hozirgi, hozirgi kunning, hozirgi paytdagi, endigi, endilikdagi; la jeunesse d'à présent hozirgi yoshlar
    2. gram. hozirgi zamon; conjuguer un verbe au présent fe'lni hozirgi zamonda tuslamoq.
    nm. sovg‘a, in'om, tortiq, hadya, tuhfa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > présent

  • 46 provenance

    nf. kelib chiqish, asli, kelgan joy; j'ignore la provenance de cette lettre bu xatni qayerdan kelganini bilmayman; un avion en provenance de Paris Parijdan kelayotgan samolyot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > provenance

  • 47 provenir

    vi.
    1. kelmoq (narsa, mahsulot); ces oranges proviennent du Maroc bu apelsinlar Marokodan keladi; d'où provient cette lettre? xat qayerdan kelibdi?
    2. kelib chiqmoq; cette douleur provient du foie bu og‘riq jigardan kelyapti; mot provenant du latin lotin tilidan kelib chiqqan so‘z; les habitudes proviennent de l'éducation odatlar tarbiyadan kelib chiqadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > provenir

  • 48 rébus

    nm.
    1. rebus, boshqotirma
    2. jumboq, muammo, boshqotirma; ta lettre est un vrai rébus! sening yozuving haqiqiy jumboq!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rébus

  • 49 rechercher

    vt.
    1. izlamoq, qidirmoq; il est recherché pour meurtre u qotillik uchun qidirilmoqda; rechercher un objet égaré, une lettre yo‘qolib qolgan narsani, xatni qidirmoq
    2. topishga, bilishga harakat qilmoq; qidirmoq, izlamoq; rechercher la cause d'un phénomène kam uchraydigan hodisaning sababini qidirmoq; rechercher comment, pourquoi qanday qilib, negaligini bilishga harakat qilmoq
    3. qaytarib olib ketmoq, olib ketmoq; je te confie ma valise, je viendrai la rechercher ce soir men senga jomadonimni ishonib qoldirib ketayapman, bugun kechqurun uni olib ketgani kelaman
    4. ega, sazovor bo‘lishga, qozonishga intilmoq, harakat qilmoq; rechercher une faveur birovning mehrini qozonishga harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rechercher

  • 50 recommander

    I vt.
    1. tavsiya qilmoq; il a été chaudement recommandé auprès du ministre u vazirga qizg‘in tavsiya qilindi
    2. tavsiya qilmoq, maslahat bermoq; recommander un produit, une méthode biror mahsulotni, uslubni tavsiya qilmoq
    3. o‘ tinib so‘ramoq; je te recommande la plus grande prudence men sendan juda ham ehtiyot bo‘lishingni o‘tinib so‘rayman; impers. il est recommander de ne pas fumer chekmaslik so‘raladi; ce n'est pas très recommandé bu tavsiya etilmaydi
    4. pochta orqali buyurtma qilib jo‘natmoq; lettre recommandée buyurtma xat; envoi en recommandé buyurtma orqali jo‘natilgan maktub
    II se recommander vpr. (de)
    1. dalil, guvoh sifatida ko‘rsatmoq; vous pouvez vous recommander de moi meni dalil qilsangiz bo‘laveradi
    2. o‘z taqdirini biror kimsaga ishonib topshirmoq; o‘zini xudoga topshirmoq, tavakkal qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recommander

  • 51 relire

    I vt.
    1. qayta o‘qimoq, qayta o‘qib chiqmoq; j'ai relu ce livre avec plaisir men bu kitobni huzur qilib qayta o‘qib chiqdim
    2. qaytadan o‘qib chiqmoq, qaytadan ko‘rib chiqmoq (xato, kamchiliklarini tuzatish uchun); il faut que tu relises ton devoir sen vazifangni qayta ko‘rib chiqishing kerak
    II vpr. se relire avant de cacheter sa lettre xatni bekitishdan oldin qayta o‘qib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relire

  • 52 remerciement

    nm. minnatdorchilik; avec tous mes remerciements katta minnatdorchilik bildirib; lettre de remerciement minnatdorchilik xati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remerciement

  • 53 renvoi

    nm. kekirik, kekirish.
    nm.
    1. biror kishini kelgan joyiga qaytarib yuborish
    2. ishdan bo‘shatish, ishdan haydash
    3. qaytarib yuborish (jo‘natuvchiga); le renvoi d'une lettre xatni qaytarib yuborish
    4. qaytarish, o‘yinga kiritish; le renvoi d'un ballon to‘pni qaytarish
    5. keyingi bosqichga o‘ tkazish, jo‘natish, uzatish; renvoi aux assises majlisga o‘ tkazish
    6. dalil keltirish, izoh, snoska
    7. keyinroqqa qoldirish; le renvoi d'une décision à une date ultérieure qarorni keyinroq kunga qoldirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > renvoi

  • 54 répondre

    vt.
    1. (à qqn) biror kishiga javob qaytarmoq, javob bermoq; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; répondez-moi franchement menga ochiqchasiga javob bering; répondre séchement, distraitement quruq, parishonxotir javob qaytarmoq; répondre par un sourire istehzoli jilmayib, javob qaytarmoq; il répond à son père u otasiga javob qaytardi
    2. (à qqch) biror narsaga javob bermoq; répondre à une question, à une lettre savolga, xatga javob bermoq, javob qaytarmoq; répondre à des objection, à des attaques e' tirozlarga, hujumlarga javob qaytarmoq
    3. sado bermoq
    4. javob bermoq, javob qaytarmoq (biror chaqiriqqa); nous avons sonné, personne n'a répondu biz qo‘ng‘iroqni chaldik, lekin hech kim javob bermadi; répondre au nom de Jean Jan deb chaqirsa javob bermoq
    5. biror kishiga biror narsa deb javob bermoq; et que répondrez-vous? xo‘p, unga nima deb javob berasiz? il ne sait que répondre u nima deb javob berishini bilmaydi; répondre que, de+ inf. javob bermoq, demoq, aytmoq; je vais lui répondre que je ne peux pas venir men unga kelolmayman deb aytaman; il m'a répondu de faire ce que je voulais u menga nima xohlasam shuni qilaverishligimni aytdi.
    vt.
    1. muvofiq bo‘lmoq, mos kelmoq; loyiq, munosib bo‘lmoq; javob bermoq; sa voix répondait à sa physionomie uning ovozi uning yuziga munosib edi; cette politique répond à un besoin bu siyosat talabga mos keladi
    2. javob bermoq, javob qaytarmoq, javob qilmoq; répondre à la force par la force zo‘rlikka zo‘rlik bilan javob bermoq; répondre à un salut salomga alik olmoq
    3. tegishli, yarasha javob qaytarmoq; l'rganisme répond aux excitations extérieures organizm tashqi ta'sirlarga tegishli javob qaytaradi
    4. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, javobgarlikni o‘z ustiga, bo‘yniga olmoq; je réponds de lui men unga kafil bo‘laman; répondre de l'innocence de qqn. biror kishining aybsizligiga kafolat bermoq; je ne réponds pas des dettes de ma femme men xotinimning qarzlari uchun javobgarlikni o‘z ustimga olmayman
    5. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, ishontirmoq, javob bermoq; je ne réponds de rien men hech narsaga kafolat bermayman; fam. je vous en réponds men sizning oldingizda bunga kafolat beraman; je vous réponds que ça ne se passera pas comme cela! men sizni ishontirib aytamanki, bu shunday o‘ tib ketmaydi!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répondre

  • 55 réponse

    nf.
    1. javob; vous devez me donner, faire une réponse avant lundi siz menga dushanbadan oldin javob berishiningiz kerak; obtenir, recevoir une réponse javob olmoq; notre demande est resté sans réponse bizning so‘rovimiz javobsiz qoldi; réponse affirmative, négative ijobiy, salbiy javob; en réponse à votre lettre du 20 mai sizning 20 maydagi xatingizga javoban; loc. avoir réponse à tout hamma narsaga javobi tayyor turmoq
    2. javob, qo‘yilgan savolga yechim; noter les réponses d'un élève o‘quvchining javoblarini baholamoq
    3. qarshi harakat, qarshi javob, qarshilik; droit de réponse gazetada javob berish huquqi
    4. qarshi javob, qarshi zarba, e' tiroz, qarshilik; ce sera ma réponse à ses manoeuvres bu uning qiliqlariga mening qarshi javobim bo‘ladi
    5. javob (chaqiriqqa); j'ai sonné, mais pas de réponse men qo‘ng‘iroq qildim, lekin javob yo‘q
    6. reaksiya, sezish, ta'sirlanish (organizmning tashqi ta'sirga javobi); réponse musculaire mushaklar reaksiyasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réponse

  • 56 signer

    vt. qo‘l qo‘ymoq, imzo chekmoq, imzolamoq; signer un chèque chekka qo‘l qo‘ymoq; signer la paix tinchlikka imzo chekmoq; tableau signé X X tomonidan imzo chekilgan, chizilgan rasm; lettre non signée dumaloq xat.
    vpr. cho‘qinib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > signer

  • 57 sinon

    conj.
    1. demaganda; -dan tashqari, -dan boshqa; il ne sentait rien, sinon une légère douleur yengil og‘riqni demaganda, u hech narsa sezmas edi; qu'est-ce qu'on peut faire sinon accepter? rozi bo‘lishdan boshqa nima ham qila olardik?
    2. faqatgina, balki; c'est une de mes passions, sinon la seule bu mening qiziqishlarimdan biri, balki yagonasi
    3. aks holda, bo‘lmasa; il n'a pas eu ta lettre, sinon il serait venu u sening xatingni olmagan, aks holda u kelgan bo‘lar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sinon

  • 58 six

    I adj.numér.
    1. olti; dix fois six o‘n ko‘paytirilgan olti
    2. oltinchi; page six oltinchi bet; Charles VI Sharl VI
    II nm.inv. olti; sa lettre est du six oltinchidagi xati; le six de trèfle olti chillik (qartada).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > six

  • 59 sous

    prép.
    1. ostida; sous l'eau suvning ostida
    2. une lettre sous enveloppe konvertga solingan xat; sous une forme, sous un nom ma'lum bir ko‘rinishda, biror nom ostida
    3. s'abriter sous un parapluie zontikning ostiga kirib olmoq; sous le feu de l'ennemi dushman o‘qlari ostida; sous les yeux de tout le monde hammaning ko‘z oldida, ko‘z o‘ngida
    4. sous un régime capitaliste kapitalistik tuzim ostida; sous sa direction uning rahbarligi ostida; sous condition shart bilan
    5. hukmronligi davrida; sous Louis XIV Lui XIV hukmronligi davrida; je vous répondrai sous huitaine men sizga biror hafta ichida javob beraman; sous peu yaqinda, yaqin orada
    6. biror narsa ta'siri ostida; sous la pression des événements voqealar ta'siri ostida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sous

  • 60 suite

    nf.
    1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman
    2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi
    3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng
    4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida
    5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi
    6. mus. suita.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suite

См. также в других словарях:

  • lettre — [ lɛtr ] n. f. • Xe; lat. littera I ♦ 1 ♦ (XIIe) Signe graphique qui, employé seul ou combiné avec d autres, représente, dans la langue écrite (écriture alphabétique, syllabique), un phonème ou un groupe de phonèmes. ⇒ caractère, graphème . Les… …   Encyclopédie Universelle

  • lettré — lettre [ lɛtr ] n. f. • Xe; lat. littera I ♦ 1 ♦ (XIIe) Signe graphique qui, employé seul ou combiné avec d autres, représente, dans la langue écrite (écriture alphabétique, syllabique), un phonème ou un groupe de phonèmes. ⇒ caractère, graphème …   Encyclopédie Universelle

  • lettre — LETTRE. s. f. Une des figures, un des caracteres de l Alphabet. Grande lettre. petite lettre. lettre majuscule. lettre capitale. lettre Hebraïque. lettre Grecque. lettre Arabesque. cet enfant commence à connoistre les lettres, à assembler ses… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Lettre 7 — Lettre VII La rédaction de cette lettre est attribuée à Platon. Dialogues de Platon Second Alcibiade Hippias mineur …   Wikipédia en Français

  • lettré — lettré, ée (lè tré, trée) adj. 1°   Qui a des lettres, de la littérature ; qui connaît une ou plusieurs littératures, et qui s en occupe par délassement ou par profession. Un des hommes les plus lettrés de son temps. •   Toute fille lettrée… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • lettre — /leˈtr’/ (French) noun A letter lettre de cachet /də ka sheˈ/ noun 1. A letter under the royal signet 2. A royal warrant for arrest and imprisonment lettre de change /də shãzhˈ/ noun A bill of exchange lettre de marque /də märkˈ/ noun A letter of …   Useful english dictionary

  • lettré — Lettré, [lettr]ée. adj. Qui a de l erudition, qui a des lettres. C est un homme lettré. gents ignares & non lettrez …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Lettre — (franz., spr. lettr ), Brief; l. de change, Wechsel; l. de créance, Beglaubigungsschreiben; l. de défi, Fehdebrief; l. de récréance, Abberufungsschreiben eines Gesandten etc.; l. de marque, Kaperbrief; l. de provision, Bestellungsurkunde des… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Lettre — (frz., spr. lettr), Brief; L. de change (spr. schangsch), Wechsel; L. de créance (spr. kreángß), Beglaubigungsschreiben, Kreditiv; L. de marque (spr. mark), Kaperbrief; L. de mer, Schiffspapier; L. de répit (spr. pih), Frist , Anstandsbrief,… …   Kleines Konversations-Lexikon

  • lettré — Lettré, Literatus, Bonus …   Thresor de la langue françoyse

  • lettre — (lè tr ) s. f. 1°   Chaque caractère de l alphabet. 2°   Chaque caractère de l alphabet quant à sa forme, sa grandeur, sa couleur, etc. 3°   La manière d écrire, la main d une personne. 4°   Caractère de fonte représentant en relief une des… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»