Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

les+bons

  • 1 compte

    nm.
    1. hisob, sanash, hisob-kitob, hisoblash, sanoq; arrêter un compte hisob-kitobni yopmoq, to‘xtatmoq; tenir compte de hisobga, e'tiborga olmoq; loc.prép. compte tenu de hisoblab, hisobga, e' tiborga olib; loc.adv. au bout de compte, en fin de compte, tout compte fait pirovardida, oqibatda, natijada; à compte, en compte hisobiga; prov. les bons comptes font les bons amis hisobli do‘st ayrilmas
    2. hisob-kitob, haq to‘lash; haq olish; demander son compte haqini, hisob-kitobini talab qilmoq; à chacun son compte har kimga xizmatiga yarasha!
    3. hisobot, hisob, hisob-kitob; compte rendu hisobot, yozma ma'lumot, bildirish, xabar; se rendre compte que tushunib yetmoq, iqror bo‘lmoq, anglamoq; tu te rends compte? anglayapsanmi? o‘ylab ko‘rdingmi?
    -esse
    n. graf, graf xotini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > compte

  • 2 valet

    nm.
    1. vieilli xizmatkor, malay, qarol, g‘ulom; mulozim, yollanma ishchi; valet de ferme batrak; valet d'écurie otboqar; valet de chien, de meute itboqar; prov. les bons maîtres font les bons valets eshagiga yarasha tushovi
    2. vx. sayis, otboqar (biror amlakdor xizmatidagi)
    3. valet (qarta o‘yini); valet de pique valet qarg‘a
    4. fig. laganbardor, xushomadgo‘y, malay
    5. valet de nuit kiyim ilgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > valet

  • 3 méchant

    -ante
    I adj.
    1. jahldor, yovuz, qora niyatli, g‘azabnok, yomon, badjahl
    2. xavfli, ko‘ngilsiz, noxush; s'attirer une méchante affaire ko‘ngilsiz ishga aralashib qolmoq; méchante humeur noxush kayfiyat
    3. vx. arzimaydigan, arzimas
    4. iflos, yaramas, razil, qabih, zaharli ilon; un homme méchant, un méchant homme qabih odam; être méchant comme une teigne, comme la gale zahar, zaharli ilon (zahar odam); plus bête que méchant yaramasdan ko‘ra ham battolroq; méchantes langues og‘ziga kuchi yetmaydigan odamlar, g‘iybatchilar
    5. yaramas, bo‘ lmag‘ur, yomon, bemaza (bolaga nisbatan); méchant garçon! to‘polonchi, quloqsiz, sho‘x, bo‘lmag‘ur bola
    6. tepag‘on, qopag‘on, tishlong‘ich, yirtqich (hayvon)
    7. expression méchante achchiq ibora; sourire méchant zaharxanda kulgi
    8. fam. yomon, yaramas, bo‘lmag‘ur, bemaza (narsa); une méchante grippe yaramas gripp; loc. ce n'est pas bien méchant hechqisi yo‘q, zarari yo‘q
    II n. battol, badjahl, yovuz, vahshiy odam; les bons et les méchants yaxshilar va yovuzlar; loc. faire le méchant qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqmoq, qoni, zardasi qaynamoq, do‘q urmoq, tahdid qilmoq, qo‘rqitmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méchant

  • 4 nourrir

    I vt.
    1. ovqat bermoq, boqmoq, yedirmoq
    2. ta'minlamoq, yediribichirmoq, oziq-ovqat bermoq, boqmoq; la pension nourrit dix personnes pansionat o‘n kishini boqadi
    3. emizmoq; mère qui nourrit ses enfants bolalarini emizadigan ayol
    4. qaramoq, boqmoq, o‘z qaramog‘ida tarbiyalamoq; il a trois personnes à nourrir uning qaramog‘ida uch kishi bor
    5. ta'minlamoq, boqmoq, qornini to‘yg‘izmoq; ce métier ne nourrit pas son homme bu kasb odamning qornini to‘yg‘izmaydi
    6. to‘yg‘izmoq; qornini to‘yg‘izmoq; le pain nourrit non to‘yg‘izadi
    7. berib turmoq, ta'minlamoq, ta'minlab turmoq; il faut nourrir le feu olavga o‘ tin tashlab turish kerak; tir nourri tez-tez, ustma-ust o‘q otish
    8. yetarlicha ta'minlamoq, ta'min etmoq; un devoir très nourri juda yaxshi bajarilgan vazifa
    9. biror narsaning oshishi uchun asos bo‘lmoq, ma'naviy oziq bo‘lmoq; la lecture nourrit l'esprit o‘qish aqlni o‘stiradi
    10. his qilmoq, sezmoq, dilda saqlamoq; nourrir un désir biror istakni dilda saqlamoq
    11. être nourri dans les bons principes yaxshi axloq qoidalari asosida tarbiyalangan bo‘lmoq
    II vpr. se nourrir
    1. ovqatlanmoq, yemoq; se nourrir de légumes sabzavot yemoq, sabzavot, go‘sht bilan oziqlanmoq
    2. fig. o‘zini qondirmoq, berilmoq; se nourrir d'illusions, de rêves xom xayollarga, orzularga berilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nourrir

  • 5 office

    nm.
    1. burch, vazifa; loc. remplir son office o‘z vazifasini to‘ la bajarmoq; faire office de o‘rniga o‘ tmoq, o‘rnini bosmoq
    2. vazifa, lavozim; office public, ministériel jamoat, vazirlik vazifasi; office d'huissier, de notaire ijrochi, notarius vazifasi
    3. loc. d'office majburiyati, burchi, vazifasi bo‘yicha; avocat, expert commis, nommé d'office vazifasi bo‘yicha advokat, malakali amaldor etib tayinlangan; être mis à la retraite d'office vazifasi bo‘yicha otstavkaga chiqarilgan bo‘lmoq
    4. idora, boshqarma, mahkama, byuro, palata; office commercial, de publicité savdo palatasi, reklama agentligi; office national, départemental davlat, departament mahkamasi
    5. kichkina omborxona, omborcha; les domestiques prenaient leurs repas à l'office xizmatkorlar omborchada ovqatlanishar edi
    6. bons offices vositachilik; xolis, beminnat xizmat (davlatlar orasida); la France a proposé ses bons offices Fransiya o‘zining beminnat vositachiligini taklif qildi; loc. je vous remercie de vos bons offices men sizga xolis xizmatingiz uchun minnatdorchilik bildiraman.
    nm.
    1. kunduzgi ibodat; office des morts cherkov dafn marosimi
    2. célébrer un office ibodat qilmoq; l'office du dimanche yakshanba ibodati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > office

  • 6 petit

    -ite
    I adj.
    1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi
    2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq
    3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar
    4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi
    5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism
    6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi
    7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlik
    II n.
    1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber
    2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)
    3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).
    adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar
    2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit

  • 7 soin

    nm.
    1. litt. ish, tashvish, g‘am yeyish; son premier soin a été de me prévenir de son arrivée uning birinchi tashvishi meni o‘zining kelganligi haqida ogohlantirish bo‘ldi; avoir, prendre soin de tashvishini qilmoq, g‘amini yemoq, o‘ylamoq; on lui a confié le soin de la maison unga uy tashvishlarini ishonib topshirishdi; avoir, prendre soin de qqn.qqch. biror narsaning, biror kimsaning g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq, o‘ylamoq
    2. pl. tashvish, g‘am, g‘amxo‘rlik; l'enfant a besoin des soins d'une mère bola ona g‘amxo‘rligiga muhtoj; les soins du ménage oila tashvishlari; aux bons soins de M. X. janob X orqali berib qo‘yish so‘raladi; loc. être aux petits soins pour qqn. biror kishining ko‘nglini topmoq
    3. pl. davolash, qarash; le blessé a reçu les premiers soins yarador birinchi yordamni oldi
    4. puxtalik, tirishqoqlik, batartiblik; le soin qu'il met, qu'il apporte à faire son travail uning ishdagi batartibligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soin

  • 8 enraciner

    I vt.
    1. ildiz ottirmoq, ildiz otishiga, o‘sishiga sharoit yaratmoq; enraciner une bouture qalamchaning ildiz otishiga sharoit yaratmoq
    2. fig. joriy qilmoq, singdirmoq; tomir yoydirmoq; il faut enraciner dans son esprit de bons principes unga, uning ongiga yaxshilikni singdirish kerak
    II s'enraciner vpr.
    1. ildiz otmoq, tomir yoymoq; le chêne s'est enraciné dans le rocher dub qoyaga ildiz otdi, dub qoyada o‘sdi
    2. fig. joriy bo‘lmoq, singmoq, keng tarqalmoq; il ne faut pas laisser s'enraciner les abus suiiste'mollikni keng tarqalishiga yo‘l qo‘yib bo‘lmaydi
    3. joylashmoq, joylashib qolmoq, o‘rnashmoq; je n'ai pas l'intention de m'enraciner ici men bu yerda o‘rnashib qolish niyatim yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enraciner

  • 9 juger

    I vt.
    1. sud qilmoq; hukm chiqarmoq; juger un assassin qotilni sud qilmoq; il a été jugé et condamné uni sud qilishdi va ja'zoga tortishdi; juger un crime jinoyat yuzasidan hukm chiqarmoq
    2. o‘ylab ko‘rib hukm chiqarmoq, muhokama, mulohaza qilib ajrim qilmoq, bir yoqli qilmoq, bartaraf qilmoq; juger un différend janjalni bir yoqli qilmoq
    3. hisoblamoq; deb o‘ylamoq, fikr yuritmoq, aniqlamoq; si vous jugez ma présence nécessaire mening bo‘lishimni zarur deb hisoblasangiz; il jugea utile de u foydali deb o‘ylaydi; je juge que les résultats sont bons natijalar yaxshi deb o‘ymayman; il est difficile de juger s'il a tort ou raison uning haq yoki nohaqligini aniqlash qiyin
    4. tasavvur qilmoq, ko‘z oldiga, xayolga keltirmoq, faraz qilmoq; deb o‘ylamoq; jugez de ma surprise! hayron bo‘lganligini tasavvur qiling-a!
    II nm. au juger ou au jugé ko‘z chama bilan, chamalab, tavakkaliga, tusmollab, taxminan; tirer au juger tavakkaliga otmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > juger

  • 10 moment

    nm.
    1. moment, vaqt, on, payt, lahza; les moments de la vie, de l'existence hayot, turmush onlari; un petit, un long moment qisqa, uzun lahzalar; célébrité, succès du moment paytning sharafi, yutuqlari
    2. lahza, on, fursat, dam, daqiqa, nafas, ko‘z ochib yumguncha o‘ tadigan vaqt; en un moment bir lahzada; dans un moment oz fursatdan so‘ng; un moment! j'arrive bir daqiqa! boryapman
    3. payt, vaqt, daqiqa, lahza; bons moments yaxshi paytlar; c'est un mauvais moment à passer bu o‘tkinchi bir yomon payt; n'avoir pas un moment à soi o‘ziga qaragani bir daqiqa ham vaqti bo‘lmaslik
    4. payt, fursat, mavrid; profiter du moment paytdan foydalanib qolmoq; ce n'est pas le moment bu mavridi emas; c'est le moment ju jamais bu ayni fursati yoki bunday fursat hech qachon bo‘lmaydi
    5. loc. au moment paytida, davrida; au moment de biror narsa qilinayotgan paytida; au moment de partir ketish paytida; loc.prép. au moment où davrda, paytda; à un moment donné berilgan bir davrda; loc.adv. à tout moment, à tous moments har doim, to‘xtovsiz; à aucun moment hechqachon; en ce moment shu paytda, hozir; sur le moment o‘sha paytda, paytida; par moment payti-payti bilan; d'un moment à l'autre hozir, mana-mana
    6. loc.prép. du moment où, que chunki, negaki, modomiki; du moment que tu es d'accord modomiki sen rozi ekansan.
    nm.techn. moment, vaqt; moment d'un vecteur par rapport à un point vektorning biror nuqtaga nisbatan vaqti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moment

  • 11 stimuler

    vt.
    1. stimul bermoq, rag‘batlantirmoq, qiziqtirmoq, ruhlantirmoq; ces bons débuts ont stimulé l'équipe yaxshi boshlanish komandani ruhlantirib yubordi
    2. qo‘zg‘atmoq, kuchaytirmoq, tezlashtirmoq; la dévaluation stimulera les exportations pulning qadrsizlanishi eksportni kuchaytiradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > stimuler

  • 12 terrier

    nm. in, uya, kovak.
    nm. teryer, it turi; les terriers sont de bons chiens de garde teryerlar ajoyib qo‘riqchi itlardir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > terrier

См. также в других словарях:

  • Les Bons — is a village in Andorra, located in the parish of Encamp …   Wikipedia

  • Les Bons — Iglesia de San Román de Les Bons. Les Bons (antiguamente Labons ) es un antiguo pueblo de la parroquia de Encamp, situado a la derecha de la Valira de Encamp, en el país del Principado de Andorra. En Les Bons se conserva un conjunto fortificado y …   Wikipedia Español

  • Les Bons Villers — Les Bons Villers …   Deutsch Wikipedia

  • Les Bons Debarras — Les Bons Débarras Les Bons Débarras (Good riddance en anglais) est un film de Francis Mankiewicz sorti sur écran en 1980. Le film est le fruit d’une riche collaboration avec l’auteur Réjean Ducharme qui en est le scénariste et il est considéré… …   Wikipédia en Français

  • Les Bons débarras — (Good riddance en anglais) est un film de Francis Mankiewicz sorti sur écran en 1980. Le film est le fruit d’une riche collaboration avec l’auteur Réjean Ducharme qui en est le scénariste et il est considéré comme un film majeur de la… …   Wikipédia en Français

  • Les Bons vivants — ou Un grand Seigneur est un film en trois sketches de Gilles Grangier et Georges Lautner de 1965. Sommaire 1 Résumé 2 Fiche Technique 3 Distribution …   Wikipédia en Français

  • Les bons débarras — (Good riddance en anglais) est un film de Francis Mankiewicz sorti sur écran en 1980. Le film est le fruit d’une riche collaboration avec l’auteur Réjean Ducharme qui en est le scénariste et il est considéré comme un film majeur de la… …   Wikipédia en Français

  • Les Grands Sentiments Font Les Bons Gueuletons — est un film de Michel Berny sorti en 1973. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 …   Wikipédia en Français

  • Les Grands Sentiments font les bons gueuletons — est un film de Michel Berny sorti en 1973. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 …   Wikipédia en Français

  • Les Grands sentiments font les bons gueuletons — est un film de Michel Berny sorti en 1973. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 …   Wikipédia en Français

  • Les Bons Vivants — ou Un grand Seigneur est un film en trois sketches de Gilles Grangier et Georges Lautner, sorti en 1965. Sommaire 1 Résumé 2 Remarques 3 Fiche technique 4 …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»