Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

le+projet+a

  • 21 exécution

    nf.
    1. bajarish, ijro etish; amalga oshirish; hayotga tadbiq etish; l'exécution d'un projet loyihani amalga oshirish; l'exécution d'un ordre buyruqni bajarish; passer à l'exécution bajarishga kirishmoq
    2. ijro etish, chalish; un ouvrage d'une exécution remarquable asarning qoyil-maqom qilib ijro etilishi
    3. qatl, o‘ lim jazosi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exécution

  • 22 hardi

    -ie
    I adj. jasur, botir, dovyurak, qo‘rqmas, jur'atli, yurakli; un projet hardi qat'iy fikr, niyat, reja, mo‘ljal
    2. dadil, mardonavor, qo‘rs
    II intj. hardi! ha barakalla! qani! qani! qo‘rqmasdan!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hardi

  • 23 linéament

    nm.litt.
    1. tasvir, tashqi ko‘rinish; les linéaments d'un paysage manzaraning tasvirlari
    2. xomaki (plan, loyiha, reja va hokazo); les linéaments d'un projet, d'une doctrine reja, nazariyaning xomakisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > linéament

  • 24 masse

    nf.
    1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi
    2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi
    3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui
    4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘
    5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism
    6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas
    7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq
    8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi
    9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati
    10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.
    nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masse

  • 25 matérialisation

    nf.
    1. amalga oshirish, ro‘yobga chiqarish, mujassamlashtirish; matérialisation d'une idée, d'un projet g‘oyani, rejani amalga oshirmoq
    2. aylanishi, bir holatdan boshqa holatga o‘ tishi; matérialisation de l'énergie, d'un rayonnement energiyaning, nurning boshqa turga aylanishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > matérialisation

  • 26 matérialiser

    I vt.
    1. litt. amalga oshirmoq, mujassamlashtirmoq, moddiy tus bermoq, seziladigan qilmoq, hayotga tadbiq qilmoq
    2. amalga oshirmoq, namoyon qilmoq, ro‘yobga chiqarmoq; matérialiser un projet rejani amalga oshirmoq
    II se matérialiser vpr. amalga oshmoq, moddiylashmoq, sezilarli bo‘lmoq, ro‘yobga chiqmoq, namoyon bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > matérialiser

  • 27 matériellement

    adv.
    1. vx.phil. materialistlarcha
    2. moddiy jihatdan, jismonan, se concrétiser matériellement moddiy jihatdan ro‘yobga chiqmoq
    3. amalda, amaliy jihatdan, jismonan; un projet matériellement irréalisable amaliy jihatdan bajarib bo‘lmaydigan reja; c'est matériellement impossible bu jismonan mumkin emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > matériellement

  • 28 modification

    nf.
    1. o‘zgarish, boshqa tusga kirish; modification quantitative, qualitative miqdor, sifat o‘zgarishi
    2. modifikatsiya, o‘zgartirish; il faudra faire quelques modifications à ce projet bu rejaga ayrim o‘zgarishlar kiritish kerak bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > modification

  • 29 mûr

    -mûre
    adj.
    1. pishgan, yetilgan; un fruit trop mûr o‘ ta pishgan meva; couleur de blé mûr pishgan bug‘doyning rangi
    2. pishgan, yetilgan, yorsa bo‘ladigan (yara)
    3. fig. yetilgan, pishgan; un projet mûr pishgan reja; la révolution est mûre revolutsiya yetildi; être mûr pour yetilgan, tayyor bo‘lmoq
    4. l'âge mûr balog‘at yoshi; l'homme mûr yetuk odam; esprit mûr raso aql; il est très mûr pour son âge u o‘zining yoshi uchun aqli juda raso; après mûres réflexions talaygina mulohazadan so‘ng
    5. fam. yetilgan, pishgan, g‘irt kayf.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mûr

  • 30 oeuvre

    I nf.
    1. ish, yumush, xizmat, faoliyat, mashg‘ulot, mehnat; à l'oeuvre ishda, yumushda, xizmatda; être à l'oeuvre mashg‘ul, ishda, xizmatda bo‘lmoq; maître d'oeuvre ish boshi; mettre en oeuvre ishlatmoq, ishga solmoq; il mettait tout en oeuvre pour que son projet réussisse u o‘zining rejalari amalga oshsin deb, hamma narsani ishga solar edi
    2. pl. ish, xatti-harakat, kirdikor, amal; chaque homme sera jugé selon ses oeuvres har kimning qilgan amallariga qarab baholaydilar; bonnes oeuvres yaxshi, ezgu ishlar, ezgulik, xayr-saxovat; une oeuvre xayriya tashkiloti; collecte au profit d'une oeuvre de bienfaisance xayriya tashkilotining foydasiga yig‘im
    3. ish, yumush; la satisfaction de l'oeuvre accomplie qilingan ishdan ko‘ngil to‘ lish
    4. ish, asar; l'oeuvre d'un savant olimning ishi; composer une oeuvre musicale, picturale musiqa, tasviriy san'at asari yaratmoq; une oeuvre capitale, maîtresse shoh asar; oeuvres choisies tanlangan asarlar; l'oeuvre d'un écrivain, d'un artiste yozuvchining, san'atkorning asarlari; oeuvre d'art san'at asari
    II nm.
    1. archit. imorat, qurilish; le gros oeuvre qurilishning asosi, poydevori, devori, tomi
    2. litt. asarlar to‘plami; tout l'oeuvre gravé de Rembrandt Rembrandning hamma tasviriy asarlar to‘plami.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeuvre

  • 31 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 32 positif

    -ive
    I adj.
    1. ijobiy, ma'qul, ma'qullaydigan; une réponse positive ijobiy javob; proposition positive ma'qul taklif; il n'est pas assez positif, il critique tout u yetarlicha odil emas, u hammani tanqid qiladi
    2. samarali, ijobiy; cuti-réaction positive ijobiy teri reaksiyasi
    3. tasdiqlaydigan, isbotlaydigan, ta'kidlaydigan (alkogol, giyohvandlik alomatlarini tasdiqlaydigan); contrôle, test positif borligini tasdiqlaydigan nazorat, test
    4. musbat; nombres positifs musbat sonlar; température positive iliq havo; électricité positive musbat elektr zaryadi; charge positive musbat zaryad; épreuve positive pozitiv
    5. aniq, ravshan, dalillarga asoslangan, ishonchli; un fait positif ishonchli dalil; il n'y a rien de positif dans son rapport uning ma'ruzasida hech qanday dalil-isbot yo‘q
    6. rejali, tadbirkor, tadbirli; soyez plus positif, sinon votre projet n'aboutira pas tadbirkorroq bo‘ling, aks holda rejangiz oxiriga yetmay qoladi
    II nm.
    1. mulohazalik, aql bilan ish tutishlik; il lui faut du positif u aql bilan ish tutishi kerak
    2. phil. pozitivizm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > positif

  • 33 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 34 proposer

    I vt.
    1. biror narsani biror kishiga taklif qilmoq, taqdim qilmoq; ilgari surmoq; quel menu nous proposez-vous? bizga qanday taomnoma taklif qilasiz? on leur proposa un nouveau projet ularga yangi bir reja taqdim qilishdi; proposer une solution biror yechimni ilgari surmoq; proposer de partir ketishni maslahat bermoq; il a proposé que tu parte u maslahat berdiki, sen ketsang; il m'a proposé de l'argent u menga pul taklif qildi
    2. va'da bermoq, e'lon qilmoq; proposer une prime de mille francs aux employés xizmatchilarga ming frank mukofot va'da bermoq
    3. nomzodini ko‘rsatmoq, namzodini taklif qilmoq; on l'a proposé pour ce poste bu vazifaga uning nomzodini ko‘rsatishdi
    II se proposer vpr.
    1. o‘z oldiga maqsad qilib qo‘ymoq, rejalashtirmoq; il se sont proposé de visiter l'Espagne ular Ispaniyaga borishni rejalashtirishdi
    2. o‘z xizmatini taklif qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > proposer

  • 35 rade

    nf.
    1. reyd (bir tomoni dengizga tutashgan kemalar to‘xtab turadigan qulay joy)
    2. loc.fam. en rade qoldirilgan, tashlandiq holda, tashlab ketilgan holda; laisser qqn.qqch. en rade biror kishini, narsani tashlab ketmoq, tashlab qo‘ymoq; le projet est resté en rade reja tashlab qo‘yilgan edi; tomber en rade to‘xtab qolmoq, buzilib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rade

  • 36 raisonné

    -ée
    adj.
    1. asoslangan, asosli, isbotlangan, o‘ylab ko‘rilgan, aqlga sig‘adigan; projet raisonné asosli reja
    2. izohli, sistemali; méthode raisonnée de grammaire grammatikani sistemali o‘qitish metodi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raisonné

  • 37 rapport

    nm. daromad, foyda, kirim; il vit du rapport de ses terres u yerlaridan kelgan daromad evaziga yashaydi; ce placement est de bon rapport bu pul qo‘yish juda daromodli; loc. immeuble, maison de rapport daromad ko‘riladigan imorat, uy (ijaraga beriladigan).
    nm.
    1. axborot, ma'lumot, xabar, hisobot, protokol, xulosa; faire un rapport écrit, oral sur une question biror masala yuzasidan yozma, og‘zaki ma'lumot bermoq; rédiger un rapport hisobot tuzmoq; rapport confidentiel, secret yashirin ma'lumot; un rapport de police politsiya protokoli.
    nm.
    1. aloqa, munosabat, rishta; rapports de parenté qarindoshlik rishtalari; pouvons-nous établir un rapport entre ces deux faits? bu ikki holat o‘rtasidagi aloqani aniqlay olamizmi? avoir rapport à taalluqli bo‘lmoq, aloqador bo‘ lmoq; loc.prép. par rapport à -ga nisbatan, qaraganda; considérons ces deux oeuvres l'une par rapport à l'autre bu ikki asarni bir biriga nisbatan ko‘rib chiqamiz; sous le rapport de nuqtai nazaridan; étudier un projet sous le rapport de sa rentabilité rejani daromadliligi nuqtai nazaridan o‘rganib chiqmoq; sous tous (les) rapports har jihatdan, hamma tomondan, har tomonlama; une jeune fille très bien sous tous rapports har tomonlama juda yaxshi qiz
    2. o‘xshashlik, umumiylik, yaqinlik, qarindoshlik; être sans rapport avec autre chose boshqa narsalar bilan hech qanday o‘xshashligi bo‘lmaslik; en rapport avec mos keladigan, mos tushadigan; il cherche une place en rapport avec ses goûts u o‘z didiga mos keladigan joy qidiryapti
    3. aloqa, bog‘liqlik, daxldorlik, taalluqlilik, tegishlilik, taalluq; je ne vois pas le rapport men bog‘liqlikni ko‘rmayapman
    4. math. nisbat; nombres dans le rapport de cent contre un yuzning birga nisbatidagi sonlar; un bon rapport qualitéprix sifat-narxning mos nisbati
    5. munosabat, aloqa; les rapports sociaux ijtimoiy munosabatlar; les rapports entre les états, entre les peuples davlatlar, xalqlar o‘rtasidagi munosabatlar
    6. pl. jinsiy aloqa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rapport

  • 38 réalisable

    adj.
    1. amalga oshirsa, bajarsa bo‘ladigan; mumkin bo‘ lgan; projet réalisable amalga oshirsa bo‘ladigan reja
    2. pulga aylantirsa bo‘ladigan; un héritage totalement réalisable to‘la pulga aylantirsa bo‘ladigan meros.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réalisable

  • 39 réaliser

    I vt.
    1. amalga oshirmoq, bajarmoq; réaliser un projet rejani amalga oshirmoq; réaliser une ambition, un idéal maqsadga, oliy maqsadga yetishmoq
    2. o‘zida mujassamlashtirmoq
    3. qilmoq; réaliser un achat, une vente xarid qilmoq, sotmoq; réaliser un film film yaratmoq
    4. pulga aylantirmoq; réaliser des biens boyliklarni pulga aylantirmoq
    II se réaliser vpr. amalga oshmoq, yuzaga, ro‘yobga chiqmoq; bajarilmoq; ushalmoq; bo‘lmoq; ses prévisions se sont réalisées uning bashoratlari amalga oshdi.
    vt. tasavvur qilmoq, anglamoq, tushunib yetmoq, fahmlamoq; je réalie soudain qu'il est trop tard men birdan tushunib yetdimki, juda kech bo‘libdi; tu réalises? anglayapsanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réaliser

  • 40 recevoir

    I vt.
    1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq
    2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq
    3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi
    4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi
    5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq
    6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha
    7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladi
    II se recevoir vpr.
    1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi
    2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recevoir

См. также в других словарях:

  • Projet:Maritime/Index — Projet maritime Bistro du port Participants Actualités   Agenda Outils À faire …   Wikipédia en Français

  • projet — [ prɔʒɛ ] n. m. • 1549; pourget 1470; de projeter 1 ♦ Image d une situation, d un état que l on pense atteindre. ⇒ dessein, idée, intention, 3. plan, programme, résolution, vue. Faire des projets au lieu d agir. « Et le chemin est long du projet… …   Encyclopédie Universelle

  • Projet de la Baie James — La centrale LG 1. Le Projet de la Baie James (ou Complexe La Grande) désigne une série d aménagements hydroélectriques construits pour Hydro Québec sur la Grande Rivière, dans le Nord du Québec, entre 1974 et 1996. Le bassin versant du Complexe… …   Wikipédia en Français

  • Projet de la baie-james — La centrale LG 1. Le Projet de la Baie James (ou Complexe La Grande) désigne une série d aménagements hydroélectriques construits pour Hydro Québec sur la Grande Rivière, dans le Nord du Québec, entre 1974 et 1996. Le bassin versant du Complexe… …   Wikipédia en Français

  • Projet Québec — Projet:Québec Portail   …   Wikipédia en Français

  • Projet aladin — Sommaire 1 Projet Aladin 2 Lancement du projet Aladin 3 Soutien international 4 Retombées médiatiques …   Wikipédia en Français

  • Projet:Transports en Île-de-France — Projet transports en Île de France Le projet Transports en Île de France est un projet Wikipedia pour coordonner la réalisation des articles sur les Transports de la région …   Wikipédia en Français

  • Projet (revue) — Projet est une parution bimestrielle. C’est la revue du Ceras (Centre de Recherche et d’Action Sociales) issu de l’Action Populaire créée en 1903 par la Compagnie de Jésus engagé depuis cent ans dans la réflexion sur la justice sociale. La revue …   Wikipédia en Français

  • Projet Montréal — Parti municipal actif Fondation : 28 mai 2004[1 …   Wikipédia en Français

  • Projet VENONA — Le projet Venona est le fruit d’une longue collaboration extrêmement secrète entre les agences de renseignement américaines, le MI5 britannique et les quartiers généraux britanniques, qui avait pour objet la cryptanalyse de messages envoyés par… …   Wikipédia en Français

  • Projet revue — Projet (revue) Projet est une parution bimestrielle. C’est la revue du Ceras (Centre de Recherche et d’Action Sociales) issu de l’Action Populaire créée en 1903 par la Compagnie de Jésus engagé depuis cent ans dans la réflexion sur la justice… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»