-
1 château
nm.1. qasr, saroy, qal'a, qo‘rg‘on2. suv tarqatish minorasi. -
2 environner
I vt.1. o‘rab olmoq, qurshab olmoq; une haute muraille environne le château qasrni baland devor o‘rab olgan2. fig. atrofiga to‘planmoq, yig‘ilmoq; les dangers qui l'environnent uni o‘rab turgan xavfxatar; la société qui nous environne bizni o‘rab turgan jamiyatII s'environner vpr. atrofiga to‘plamoq, yig‘moq; s'environner d'amis fidèles sodiq do‘stlarni atrofiga yig‘moq. -
3 muraille
nf.1. baland va qalin devor; une haute muraille baland devor; les murailles du château fort qal'aning qalin devorlari; loc. couleur de muraille devor rangli; enceinte de murailles devorlar to‘sig‘ i; la grande muraille de Chine Buyuk Xitoy devori2. devor, to‘siq. -
4 oubliette
nf. qamab qo‘yish uchun xizmat qiladigan alohida xona, xilvatxona; les oubliettes d'un château qasrning alohida xilvatxonalari; fam. jeter, mettre aux oubliettes xilvatga chiqarib qo‘ymoq, esdan chiqarib yubormoq, chetga surib qo‘ymoq; un acteur tomber dans les oubliettes xilvatda qolgan aktyor. -
5 pavillon
nm.1. rovon, shiyponcha, uycha; pavillon de chasse ovchilar uychasi; les pavillons d'un hôpital kasalxona pavilonlari; habiter un pavillon shiyponchada yashamoq2. fligel (asosiy uy yoniga qurilgan bino); le pavillon d'angle d'un château qasrning burchagidagi fligel.nm.1. og‘iz (puflab chalinadigan musiqa asboblarida); le pavillon d'une trompette karnayning og‘zi2. quloq chanog‘i (suprasi).nm. kema bayrog‘i; pavillon de guerre harbiy bayroq; amener le pavillon bayroqni topshirmoq (taslim bo‘lmoq); ensemble de pavillons bayram kunlari osib qo‘yiladigan rang-barang signal bayroqlari; baisser pavillon devant qqn. biror kimsaga yon bermoq. -
6 pendant
-anteadj.1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.prép.1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling. -
7 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri. -
8 prolonger
I vt.1. cho‘zmoq, uzaytirmoq; nous allons prolonger notre séjour biz qishloqda bo‘ lishimizni cho‘zamiz2. davom ettirmoq, cho‘zmoq, uzaytirmoq; on a prolongé la route jusqu'à la mer yo‘lni dengizgacha uzaytirishdi3. davomi bo‘lmoq; deux bâtiments prolongent les ailes du château ikki imorat qasr qanotlarining davomidirII se prolonger vpr.1. cho‘zilmoq, davom etmoq; la séance s'est prolongée jusqu'à minuit majlis yarim kechagacha cho‘zilib ketdi2. cho‘zilmoq, yetib bormoq; le chemin se prolonge jusqu'à la plage yo‘l plajgacha cho‘zilib boradi. -
9 proprement
adv. o‘z, o‘zi; le gouvernement affirme que c'est une affaire proprement française hukumat ta'kidlaydiki, bu faqat fransuzlarninggina ishi2. litt. à proprement parler asl ma'noda, aslini olganda, aslini aytganda; ce château est à proprement parler une grande maison bu qasr aslini aytganda, katta uy; proprement dit(e) asl ma'noda, tub ma'noda, haqiqiy.adv.1. toza, ozoda, pokiza; il était proprement vêtu u ozoda kiyingan edi2. meyorida, meyoriga yetkazib; un travail proprement exécuté meyoriga yetkazib qilingan ish3. halol, halollik bilan; il s'est conduit proprement dans cette affaire u bu ishda halollik bilan ish tutdi. -
10 ruine
nf.1. xaroba, vayrona; des ruines gallo-romaines gallo-roman xarobalari; pays qui se relève de ses ruines o‘z vayronalaridan tiklanayotgan yurt2. munkillab qolgan odam, sharti ketib parti qolgan odam3. xarobaga, vayronaga aylanish; vayron, xarob bo‘ lish; château en ruine vayronaga aylanayotgan qasr; la maison tombe en ruine uy xarobaga aylanyapti; loc. menacer ruine qulab tushish xavfi bo‘lmoq; ce mur menace ruine bu devorning qulab tushish xavfi bor4. buzilib ketish, inqiroz, yo‘q bo‘lish, chippakka chiqish; c'est la ruine de ses espérances bu uning niyatlarining chippakka chiqishi5. xonavayron bo‘lish, sinish, xarob bo‘lish; être au bord de la ruine xonavayron bo‘ lish arafasida bo‘lmoq. -
11 souterrain
-aineI adj.1. yer osti; un passage souterrain yer osti o‘ tish yo‘li; essai nucléaire souterrain yer osti yadro sinovlari2. yashirin, mavhum; une évolution souterraine yashirin rivojlanishII nm. yer osti yo‘li, lahm; les souterrains du château qalaning yer osti yo‘llari. -
12 transformer
I vt.1. bir shakldan ikkinchisiga o‘tkazmoq, o‘zgartirmoq2. aylantirmoq; transformer un château en hôpital qasrni shifoxonaga aylantirmoqII se transformer vpr.1. o‘zgarmoq, boshqa shaklga o‘ tmoq2. mazmunan o‘zgarmoq; leur amitié s'est transformée en amour ularning do‘stligi sevgiga aylandi.
См. также в других словарях:
Château de Fontainebleau — L escalier du Fer à cheval Période ou style médiéval, Renaissance, classique Type palais royal Début co … Wikipédia en Français
Chateau Margaux — Château Margaux Das Château Margaux ist ein Weingut im Gebiet Médoc bei Bordeaux. Es erzeugt einen der berühmtesten Weine der Welt. Seit 1855 trägt Château Margaux den Titel Premier Grand Cru, eines „Ersten Großen Gewächses“, den es sich im Médoc … Deutsch Wikipedia
Château Mouton — Rothschild, Garten Das Château Mouton Rothschild in Pauillac bei Bordeaux ist eines der berühmtesten Weingüter der Erde. Es liegt im Norden der Gemeinde Pauillac, die Teil der übergeordneten Appellation Haut Médoc ist. Das Gut ist im Besitz des… … Deutsch Wikipedia
Chateau-Thierry — Château Thierry Château Thierry Mairie de Château Thierry et les remparts Détail … Wikipédia en Français
Chateau-fort — Château fort Le château de Bonaguil est considéré comme le dernier des châteaux forts du Moyen Âge … Wikipédia en Français
Chateau-thierry — Château Thierry Château Thierry Mairie de Château Thierry et les remparts Détail … Wikipédia en Français
Chateau de Blois — Château de Blois Château de Blois Vue générale de l édifice Présentation Période ou style Gothique Gothique flamboyant Renaissance Classique Type … Wikipédia en Français
Chateau de Brest — Château de Brest 48° 22′ 53″ N 4° 29′ 41″ W / 48.381256, 4.494708 … Wikipédia en Français
Chateau de Caen — Château de Caen 49° 11′ 11″ N 0° 21′ 46″ W / 49.1863, 0.3628 … Wikipédia en Français
Chateau de Fontainebleau — Château de Fontainebleau 48° 24′ 08″ N 2° 42′ 02″ E / 48.4022, 2.7006 … Wikipédia en Français
Chateau de Versailles — Château de Versailles Parc et château de Versailles 1 Patrimoine mondial de l’UNESCO … Wikipédia en Français