Перевод: со всех языков на немецкий

с немецкого на все языки

kannä

  • 21 Vergellus

    Vergellus, ī, m., ein Fluß in Apulien, in der Nähe des Schlachtfeldes von Kannä, jetzt Vergello, Val. Max. 8, 4. ext. 2. Flor. 1, 22, 18.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > Vergellus

  • 22 volo

    1. volo, āvī, ātum, āre, fliegen, I) eig., von Vögeln, Bienen usw., Plaut., Cic. u. Verg. – Partiz. subst., volantēs, ium, f. (sc. bestiae), Vögel, Lucr., Verg. u. Apul. – II) übtr.: a) v. Dingen, die durch die Luft oder in die Höhe sich schnell bewegen, fliegen, wie Geschosse, Rauch, Blitze usw., fulmina volant, Lucr.: volat vapor ad auras, Verg.: volat ventus, Verg.: hasta, Verg.: tela volantia, Liv. – b) von jeder schnellen Bewegung, fliegen, von Pers.u. Sachen, Plaut.: currere ad me et volare (von Pers.), Fronto: volat currus, Verg.: navis, Ov.: litterae (Briefe) Capuam ad Pompeium volare dicebantur, Cic.: volat aetas, Cic.: fama volat mit folg. Acc. u. Infin., das Gerücht dringt zu uns, Verg.: hora, fliegt dahin, vergeht, Sen. poët.: horae volant, Augustin.
    ————————
    2. volo, voluī, velle (altind. vrnāti, er wählt, wünscht, váraṇam, das Wählen, Wünschen, griech. ελδομαι, verlangen, ελδωρ, Wunsch, ahd. wëllan, nhd. wollen), willens sein, begehren, wünschen, I) im allg.: a) übh.: α) mit folg. Infin.: exire ex urbe volo, Plaut.: vilicus ne quid emisse velit insciente domino, Cato: ut armis ac virtute velint patriam defendere terram, Lucr.: voluimus capere animum eorum, Lucil. fr.: volui id quidem efficere certe, Cic.: tollere seu ponere vult freta, Hor.: u. zsgz. sis amanti subvenire, Plaut.: u. fragend, vin tu curtis Iudaeis oppedere? du willst doch nicht etwa? Hor. (vgl. unten no. b). – u. die Formel volo scire, velim scire, ich wünsche zu wissen, möchte wohl wissen, m. folg. Relativ- od. Fragesatz, oft bei Plaut.: u. so volo audire, ich möchte gern hören, ich bin neugierig, zu hören, mit folg. Fragesatz, Liv. 34, 2, 6. – β) m. folg. Acc. u. Infin.: an te ibi vis inter istas vorsarier prosedas, Plaut.: Persium non curo legere, Laelium Decumum volo, Lucil. fr.: pater illum alterum (filium), qui mortuus est, secum omni tempore volebat esse, Cic.: iudicem me esse, non doctorem volo, Cic.: (cum Ulixes) affabilem et iucundum se esse vellet, Cic.: si vis me flere, Hor.: quem tamen unum ex multis fortuna reliquum esse voluisset, übrig gelassen hätte, Cic.: lumen exstinctum esse volo, ich will das L. ausgelöscht wissen,
    ————
    Cic.: quod vestigari volunt, ausgespürt wissen wollen, Liv. – γ) m. Nom. u. Infin.: ut tantum fida sorori esse velis, Ov. met. 2, 746. – δ) mit Acc. u. Partic.: qui volunt te conventum, Plaut.: quā re omnes vos oratos volo, ne etc., Ter.: quam vellem Menedemum invitatum, ut etc., Ter. – ε) mit Acc.: animo malest, aquam velim, Plaut. Amph. 1058; vgl. Curc. 312 G.: eloquere, quid velis nostram operam, Plaut. cist. 57: gloriam ingentem, divitias honestas volebant, Sall. Iug. 7, 6: oft mit allg. Acc., faciam, quod vultis, Cic.: nihil est mali, quod illa non ab initio filio voluerit, optaverit, Cic.: si plura velim, Hor.: quid amplius vis? Hor.: num quid vis? Komik. u. Hor. (s. Fritzsche Hor. sat. 1, 9, 6): u. so num quid vellet, Liv. – v. Lebl., neque chorda sonum reddit, quem vult manus et mens, Hor. de art. poët. 348. – ζ) m. ut od. uti u. Konj.: ut ille te videat, volo, Plaut.: volo, uti mihi respondeas, num etc., Cic. – und m. ne u. Konj.: hoc volebam nescius ne esses, Pacuv. b. Gell. 1, 24, 4. – η) m. bl. Coniunctiv: visne hoc primum videamus? Cic.: volo hoc oratori contingat, ut etc., Cic.: tu velim, ut consuesti, nos absentes diligas et defendas, Cic.: quam velim Bruto persuadeas, Cic.: quam vellem Panaetium nostrum nobiscum haberemus, Cic.: vin vocem huc ad te? soll ich ihn herrufen? Plaut.: vellem abesset, Ov. – θ) absol.: quom velis, wenn es dir beliebt, Ter.: velit nolit, scire difficile est, ob er
    ————
    wolle od. nicht, Cic.: velit nolit necesse est illi omnia videre, Sen.: quisquis inspiciat, velit nolit, nomen meum legat, Petron.: seu velint seu nolint, sie mögen wollen oder nicht, Liv.: u. so volens seu invitus, er mochte wollen od. nicht, Liv. 7, 40, 13 (vgl. rem publicam, si a, volentibus nequeat, ab invitis ius expetituram, Liv. 3, 40, 4): volo in Graeciam (sc. proficisci), Cic. – si vis u. zsgz. sis, sultis, parenthet., audi si vis nunc iam, Ter.: ne, sis, plora, Plaut.: cave sis, Ter.: refer animum sis ad veritatem, Cic.: adeste sultis, Plaut. – cadentque quae nunc sunt in honore vocabula, si volet usus, Hor. de art. poët. 70 sq. – mihi volenti est alqd, es ist etw. für mich, den Wollenden, vorhanden = es ist od. kommt mir etw. erwünscht, es ist etw. nach meinem Sinne, quia neque plebi militia volenti putabatur, Sall.: quibusdam volentibus novas res fore, Liv. Vgl. Kritz u. Dietsch Sall. Iug. 84, 3. Fabri Liv. 21, 50, 10. Otto Tac. ann. 1, 59, 1. p. 216. – b) vis od. vis tu mit folg. Infin., als Aufforderung od. Befehl, hast du nicht Lust, willst du nicht, willst du wohl, vis unum vel alterum, immo plurima eius audire facta? Apul.: vis tu homines urbemque feris praeponere silvis? Hor.: vis tu pudorem habere? Sen. rhet.: vis tu reviviscere? Petron.: vis tu fortius loqui? Sen.: vis tu aequo animo pati? Sen. Vgl. Bentley Hor. sat. 2, 6, 92. Hand Tursell. 4, 82. – c) v. alqm, α) elliptisch, jmd. sprechen wollen, te volo,
    ————
    Komik. (s. Brix Plaut. trin. 516): pater adest, quem volui, Ter.: centuriones trium cohortium me velle postridie, Cic.: si quid ille se velit, Caes.: si quid me vis, Plaut.: num quid me vis? Plaut.: quin tu uno verbo dic, quid est, quod me velis, Ter.: est quod te volo secreto, Plaut.: te tribus verbis volo, Plaut.: paucis verbis od. bl. paucis te volo, Komik. (s. Brix Plaut. mil. 1020. Spengel Ter. Andr. 29). – β) alqm od. alqam, jmd. begehren, mögen, gern sehen, Plaut. asin. 542; aul. 286; mil. 1071. Prop. 1, 13, 36. Ov. am. 1, 10, 60: u. so wohl absol., at ille, filium velle (sc. Iuliam), sein Sohn habe Absichten (auf sie), Cic. ad Att. 15, 29, 2. – d) v. bene, male alci, jmdm. wohl-, übel wollen, iam diu ego huic et hic mihi volumus bene, Plaut.: utinam male qui mihi volunt, sic rideant, Ter.: non vult sibi male, er hat von sich keine geringe Meinung, Petron. – e) v. alcis causā, im Interesse jmds. etw. wünschen, quod ut illi proprium ac perpetuum sit... ipsius hominis causā velle et optare debetis, Cic. – bes. (mit u. ohne omnia) im Interesse jmds. günstig sein, geneigt sein, für jmd. etwas od. alles zu tun, jmdm. alles Gute wünschen, Varro magnopere eius causā vult omnia, Cic.: valde eius causā volo, Cic.: etsi omnium causā, quos commendo, velle debeo, tamen cum omnibus non eadem mihi cansa est, Cic. Vgl. Halm Cic. div. in Caecil. 21. – f) quid tibi vis? was fällt dir
    ————
    ein? Ter. u. Cic.: u. so quid sibi vult pater? Ter.: quid iste sibi vult? Cic. – quid sibi vult (res), was will sagen, was bedeutet, quid vult sibi haec oratio? Ter.: nec satis intellexi, quid sibi lex aut quid verba ista vellent, Cic.: quid ergo illae sibi statuae equestres inauratae volunt? Cic.
    II) prägn.: 1) als publiz. t.t., wollen, bestimmen, festsetzen, maiores de singulis magistratibus bis vos sententiam ferre voluerunt, Cic.: qui (maiores nostri)... supplicium in parricidas singulare; insui voluerunt in culleum etc., Cic. – dah. der Anfang der Gesetzvorschläge velitis iubeatis, als Anfrage an das Volk, ob es dieselben gutheiße und annehme, Cic. Pis. 72 u.a.
    2) etw. wollen = der und der Meinung sein, etw. behaupten, annehmen, quod cum volunt, declarant quaedam esse vera, Cic.: quod minime illi volunt, Cic.: me vult fuisse Rhodi, Cic.: (Plato) sine corpore esse vult deum, Cic.: is, quem voluerunt esse eloquentem, Cic.: idem Aelius Stoicus esse voluit, Cic.: illi regi tolerabili aut, si vultis, etiam amabili Cyro etc., wenn ihr wollt, Cic.: ita volebant, Tac.
    3) (weil in jedem Wollen ein Vorziehen des einen od. des anderen liegt) lieber wollen, für wünschenswerter halten, mit folg. quam, wie βούλομαι ἤ, malae rei se quam nullius turbarum ac seditionum duces esse volunt, Liv. 3, 68, 11: so auch Liv. 25,
    ————
    29, 6 u.a. – Zsgz. vin = visne (Beisp. s. oben): ebenso sis = si vis, sultis = si vultis (Beisp. s. oben). – Konj. Präs. volit, Corp. inscr. Lat. 6, 29989. – Genet. Gerund. volendi, Augustin. epist. 186, 1, Abl. volendo, Augustin. serm. 127, 1 Mai. – Vulg. bolo, wov. boluerint = voluerint, Corp. inscr. Lat. 14, 2934, 23 (Praeneste a. 385 p. Christ.). Vgl. Georges Lexik. der lat. Wortf. S. 738 u. 739. – volens PAdi., s. bes.
    ————————
    3. volo, ōnis, m. (velle), der Freiwillige, Plur. volones, von den im zweiten punischen Kriege nach der Schlacht bei Kannä wegen Mangels an freigeborener waffenfähiger Mannschaft zum Kriegsdienste genommenen Sklaven (nach Liv. 22, 57, 11 aus dem Staatsschatz gekauft, wobei jeder einzelne vorher gefragt wurde, velletne militare [vgl. Varro LL. 6, 47], nach Macr. sat. 1, 11, 30 u. Paul. ex Fest. p. 370, 8 freiwillig eingetreten), Liv. 23, 32, 1: vetus miles tironi, liber voloni sese exaequari sineret, Liv. 23, 35, 7: servos ad militiam paravit, quos voluntarios exemplo volonum appellavit, Capit. Anton. phil. 21, 6.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > volo

  • 23 canna

    canna
    canna ['kanna]
      sostantivo Feminin
     1  botanica Rohr neutro; canna da zucchero Zuckerrohr neutro; essere povero in canna figurato arm wie eine Kirchenmaus sein
     2 (bastone) (Rohr)stock Maskulin; (da pesca) Angelrute Feminin
     3 (dell'organo) Pfeife Feminin
     4 (del fucile) Lauf Maskulin; (della bicicletta) Stange Feminin
     5 (slang, gergo: di marijuana, haschisc) Joint Maskulin; farsi una canna (fumare marijuana) einen Joint rauchen
     6 (parte del camino) canna fumaria Rauchfang Maskulin

    Dizionario italiano-tedesco > canna

  • 24 monocanna

    monocanna
    monocanna [mono'kanna]
     <-> sostantivo Maskulin
    (fucile) einläufiges Gewehr
     II < inv> aggettivo
  • 25 behaglig

    behaglig behaglich, angenehm, gefällig;
    en behaglig känsla ein angenehmes ( oder wohliges) Gefühl;
    känna sig behaglig till mods sich behaglich fühlen

    Svensk-tysk ordbok > behaglig

  • 26 ensam

    ensam [˅ensam] allein, alleinig; einsam, vereinsamt;
    ensam i sitt slag einzig in seiner Art;
    känna sig ensam sich einsam fühlen;
    komma ensam allein kommen;
    rå ensam om huset alleiniger ( oder der alleinige) Besitzer des Hauses sein;
    vara ensam om ngt etwas allein haben

    Svensk-tysk ordbok > ensam

  • 27 hemma

    hemma [˅hema] zu Hause, daheim;
    hemma hos oss bei uns zu Hause;
    känna sig hemma sich heimisch fühlen;
    höra hemma i H. in H. zu Hause ( oder beheimatet) sein;
    vara hemma i ngt fig in etwas (Dat) beschlagen ( oder gut bewandert bzw. zu Hause) sein

    Svensk-tysk ordbok > hemma

  • 28 hörsägen

    hörsägen [˅hœːʂɛːɡən] unv Hörensagen n;
    känna genom hörsägen vom Hörensagen kennen

    Svensk-tysk ordbok > hörsägen

  • 29 kalla

    kalla [˅kala] nennen, heißen; (be)rufen; JUR vorladen;
    kalla 'fram hervorrufen;
    kalla ngn för ngt jdn etwas nennen;
    kalla på ngn jdn (an)rufen;
    kalla ngn till sig jdn zu sich rufen;
    bli kallad som vittne als Zeuge geladen werden;
    känna sig kallad sich berufen fühlen;
    så kallad so genannt

    Svensk-tysk ordbok > kalla

  • 30 knep

    knep [kneːp] (-et; -) Kniff m, Schlich m; umg Dreh m;
    känna 'till knepet den Dreh (he)raushaben;
    komma 'på knepet auf den Dreh kommen

    Svensk-tysk ordbok > knep

  • 31 lära

    lära [˅læːra]
    1. (-n; -or) Lehre f (om von);
    gå i lära hos ngn bei jdm in die Lehre gehen (auch fig), bei jdm in der Lehre sein
    2. (-de) lehren, unterrichten, beibringen
    3. lära sig (er)lernen;
    lära sig tyska Deutsch lernen;
    lära sig köra bil Auto fahren lernen;
    lära känna kennen lernen;
    jag ska lära dig! ich werd’ dir helfen!;
    lära 'ut ngt andere etwas lehren, umg anderen etwas beibringen;
    lära 'in einlernen;
    lära 'upp ngn jdn anlernen;
    lära (sig) ngt av ngn etwas von jdm lernen

    Svensk-tysk ordbok > lära

  • 32 mana

    mana [˅mɑːna] mahnen;
    känna sig manad sich bewogen ( oder verpflichtet) fühlen;
    mana till efterföljd zur Nachahmung anregen;
    mana 'fram heraufbeschwören;
    mana 'på antreiben, anspornen

    Svensk-tysk ordbok > mana

  • 33 olustig

    olustig unlustig;
    känna sig olustig auch sich in seiner Haut nicht wohl fühlen

    Svensk-tysk ordbok > olustig

  • 34 puls

    puls [pөls] (-en; -ar) Puls m;
    känna ngn på pulsen jdm den Puls fühlen; fig jdm auf den Zahn fühlen

    Svensk-tysk ordbok > puls

  • 35 risig

    risig struppig, gestrüppartig;
    känna sig risig umg sich mies fühlen;
    ligga risigt till schlecht dastehen

    Svensk-tysk ordbok > risig

  • 36 ruggig

    ruggig struppig, rau, flauschig; ungemütlich, scheußlich;
    känna sig ruggig sich nicht wohl fühlen, frösteln

    Svensk-tysk ordbok > ruggig

  • 37 saknad

    saknad (-en) Mangel m (av an Dat); Fehlen n (av Gen); Vermissen n;
    i saknad av in Ermangelung (Gen);
    känna saknad efter ngn jdn vermissen, sich nach jdm sehnen

    Svensk-tysk ordbok > saknad

  • 38 sugen

    sugen [˅sʉː-] Adj umg hungrig;
    vara ( oder känna sig) sugen umg auch Kohldampf haben;
    vara sugen på ngt auf etwas (Akk) Appetit haben; Lust zu etwas haben;

    Svensk-tysk ordbok > sugen

  • 39 sårad

    sårad verwundet, verletzt ( i armen am Arm);
    svårt sårad schwer verwundet;
    djupt sårad tief beleidigt;
    känna sig sårad sich verletzt fühlen

    Svensk-tysk ordbok > sårad

  • 40 till

    till [til]
    1. Präp zu; nach; an; in; bis (an, auf, in, zu);
    från … till von … bis;
    till dess bis dahin;
    till dess (att) bis (dass);
    till kl. (klockan) 10 bis 10 Uhr;
    till i dag (morgon) bis heute (morgen);
    till våra dagar bis auf unsere Tage;
    till och med torsdag bis einschließlich Donnerstag;
    till ett pris av zum Preise von;
    till att skriva zum Schreiben;
    till sängs zu Bett;
    till bords zu Tisch;
    till fots zu Fuß;
    till häst zu Pferde;
    till lands zu Lande;
    till sjöss zur See;
    till väders nach oben;
    son till en … Sohn eines …;
    en vän till mig ein (guter) Freund von mir;
    författare till boken Verfasser m des Buches;
    gå till kontoret zum ( oder ins) Büro gehen;
    till sista man bis auf den letzten Mann;
    betala till sista öret bis auf den letzten Heller ( oder auf Heller und Pfennig) bezahlen;
    till antalet an der Zahl, der Zahl nach;
    ung till åren jung an Jahren;
    till namnet dem Namen nach;
    till utseendet dem Aussehen nach;
    känna ngn till utseendet jdn vom Sehen kennen;
    liten till växten klein von Wuchs;
    till yrket von Beruf;
    en tusan till karl ein Teufelskerl
    2. Adv noch;
    ett glas till noch ein Glas;
    en gång till noch einmal;
    en sak till noch etwas;
    till och från ab und zu;
    till och med sogar, selbst;
    åt staden till nach der Stadt zu ( oder hin), auf die Stadt zu

    Svensk-tysk ordbok > till

См. также в других словарях:

  • Kanna — (Sceletium tortuosum) Systematik Kerneudikotyledonen Ordnung: Nelken …   Deutsch Wikipedia

  • Kånna — Hilfe zu Wappen …   Deutsch Wikipedia

  • Kanna — can refer to: *Sceletium tortuosum, a Southern African succulent used by indigenous people of the area and currently world wide for its psychoactive qualities. *a kid in Telugu,malayalam the south Indian language (also some times referred… …   Wikipedia

  • Kanna — puede referise a: ● Una ciudad en la Prefectura de Gunma, Japón. Ver Kanna, Gunma. ● La era Kanna, era japonesa ocurrida entre 985 y 987. ● Un personaje de Confidential Confessions. ● Un personaje de Inuyasha. Ver Kanna (Inuyasha). ● El nombre en …   Enciclopedia Universal

  • Kanna — (Mehrz. Kannor), früheres Hohlmaß für trockne und flüssige Waren in Schweden u. Finnland (finnisch Kannu) zu 2 Stop von 4 Qvarter = 0,1 Kubikfot oder 2,617 Lit. Kannland hieß bis Ende 1862 in Schweden eine Fläche von 1000 QFot = 88,15 qm.… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Kånna — is a village in Ljungby Municipality in Kronoberg County, southern Sweden. It has a population of 365 (2005) …   Wikipedia

  • Kanna — Kanna, so v.w. Elennantilope, s.u. Antilope g) …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Kannä — Kannä, s. Cannä …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Kannä — Kannä,das:⇨Niederlage(1) …   Das Wörterbuch der Synonyme

  • Kanna — Una ciudad en la Prefectura de Gunma, Japón. Ver Kanna, Gunma. La era Kanna, era japonesa ocurrida entre 985 y 987. Un personaje de Confidential Confessions. Un personaje de InuYasha. Ver Kanna (personaje de InuYasha). El nombre en japonés de… …   Wikipedia Español

  • Kanna — Kạn|na 〈f. 10〉 = Blumenrohr * * * Kạnna   die, / (s), altes skandinavisches Flüssigkeitsmaß, 1 Kanna = 2 Stop = 2,62 l. * * * Cạn|na, Kanna, die; , s [lat. canna < griech. kánna, vgl. ↑Kanal]: in tropischen Gebieten wachsende, hohe Staude… …   Universal-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»