-
1 juste
I adj.1. adolatli, odil, haqqoniy, to‘g‘ri; un homme juste et généreux adolatli va olijanob kishi; une cause juste to‘g‘ri ish; à juste titre haqqoniy ravishda, odilona, haqqoniylik, odillik, adolat bilan, to‘g‘ri2. aniq, to‘g‘ri, rost, bexato, to‘g‘ri ko‘rsatadigan; ma montre indique l'heure juste mening soatim to‘g‘ri yuradi3. tor, siqib, yopishib turadigan, siqiq, siqadigan; ce vêtement est trop juste bu kiyim tor4. kam, yetarli emas, yetar-yetmas; un kilo de viande, c'est un peu juste pour toute la famille bir kilo go‘sht butun oila uchun arang yetadiII adv.1. aniqlik bilan, aniq, to‘g‘ri, durust, rost, chin, haq, bexato; il a vu juste u xato qilmadi2. aniq, aynan, to‘g‘ri, rosa, naq, loyiq, loppa-loyiq; à 2 heures juste rosa, naq soat ikkida; je suis arrivé juste pour le début du spectacle spektaklning rosa boshlanish vaqtida keldim; cette robe me va juste bu ko‘ylak menga loppa-loyiq3. faqat, atiga, yolg‘iz; il restera juste quelques minutes u faqat bir necha minutgina bo‘ladi; il y avait juste trois personnes u yerda faqat 3 kishigina bor edi4. loc.adv. au juste aslida, haqiqatda, aslini olganda, ochig‘i, to‘g‘risi, ochig‘ ini, to‘g‘risini aytgandaIII nm.1. adolatli, haqiqatgo‘y, haqgo‘y, odil kishi2. relig. taqvodor; le royaume des justes adolat saltanati. -
2 dieu
nm. xudo, tangri, olloh, parvardigor; homme de Dieu ibodat qiluvchi, dindor, ruhoniy, taqvodor, xudojo‘y odam; le bon Dieu fam. iloh, xudoyim, muqaddas in'om; manger le bon Dieu muqaddas suv bilan yuvish marosimida qatnashmoq; Dieu le veuille! Plaise à Dieu, plût à Dieu xudo bersin, xudo yarlaqasin, xudo xohlasa; Dieu sait! Xudo biladi! Dieu (en) soit loué, grâce à Dieu, Dieu merci xudoga shukur, yaxshi joyida; Dieu m'en préserve, Dieu m'en garde o‘zing saqlagin, xudo; xudo o‘z panohida asrasin, xudo ko‘rsatmasin; bon Dieu, juste Dieu voy xudoimey, tavba, astog‘ furullo! ce que femme veut, Dieu le veut xotin nimani xohlasa xudo ham shuni xohlaydi!2. jonona, nozanin, sanam, ma'buda; ko‘ngil orzusi; jurer ses grands dieux xudo nomi bilan qasam, ont ichmoq. -
3 estimer
I vt.1. baholamoq, baho bermoq, bahosini chamalamoq, narxini belgilamoq, aniqlamoq, belgilamoq, deb bilmoq, topmoq, les dommages sont estimés à un million de franc zarar bir million frank deb belgilandi; il faut l'estimer à sa juste valeur uni qadr-qimmatiga yarasha baholamoq, uni munosib taqdirlamoq; j'estime à 100 mètres la distance qui nous sépare bizning oramizdagi masofani 100 metr deb belgilayapman2. hurmat qilmoq, hurmatlamoq, izzatlamoq, izzat-ikrom ko‘rsatmoq, e'zozlamoq, j'estime beaucoup ce professeur men bu o‘qituvchini juda hurmat qilaman; il est estimé de tous uni hamma hurmat qiladi; u hammaning izzat-ikromiga sazovor3. hisoblamoq, deb o‘ylamoq, bilmoq; sanamoq, topmoq, faraz qilmoq; j'estime que vous avez tort men sizni nohaq deb o‘ylayman; j'estime nécessaire de lui parler men u bilan gaplashish zarur deb hisoblaymanII s'estimer vpr.1. bir-birini hurmat qilmoq; ils s'estiment beaucoup l'un l'autre ular bir-birini juda hurmat qiladilar2. deb o‘ylamoq, deb hisoblamoq (o‘zi); je m'estime satisfait du résultat men natijadan qoniqishim kerak deb o‘ylayman. -
4 frapper
I vt.1. urmoq, tepmoq, zarba bermoq, yarador qilmoq; frapper juste aniq zarba bermoq; frapper un grand coup hal qiluvchi zarbani bermoq, nishonga aniq olmoq; frapper sur l'épaule yelkasiga zarba bermoq2. taqillatmoq3. chekanka qilmoq (tangalarni)4. jazo bermoq, hayron qoldirmoq; frapper d'étonnement haron qoldirmoq; frapper de terreur qo‘rqinchli narsaga duchor qilmoq; frapper par la répression qatag‘on qilmoq5. sovutmoq (shampan va boshqa ichimliklarni)II vi.1. taqillatmoq; frapper à la porte eshik taqillatmoq2. soatning chiqqilab yurishiIII se frapper vpr.1. (à qqch) nima bilandir urishib ketmoq2. fam. hayron qolmoq3. fam. hayajonlanmoq; ne te frappe pas xavotir olma. -
5 il,
pl. ils pron.1. u; ular; il rit u kulayapti2. impers. il faut kerak, il pleut yomg‘ir yog‘ayotir; il est trois heures soat uch; il y a bor; il est vrai, il est juste que to‘g‘ri; il se dit deyiladi. -
6 jugé
nm. voir jugerII jugement nm.1. sud majlisi, sudda ishning ko‘rilishi, sud hukmi; le jugement du tribunal sud hukmi; le jugement de Dieu qilingan gunohlar uchun xudo tomonidan berilgan jazo; prononcer un jugement sud hukmini e'lon qilmoq; rendre un jugement hukm qilmoq; confirmer, casser un jugement hukmni tasdiqlamoq, bekor qilmoq; faire appel d'un jugement hukmdan norozi bo‘lib shikoyat arizasi bermoq; mettre en jugement sudga bermoq2. fikr, mulohaza; un jugement juste to‘g‘ri, haq fikr; jugement favorable ma'qul, ijobiy fikr; exprimer un jugement o‘z fikrini aytmoq; je soumets cela à votre jugement buni sizning ixtiyoringizga havola qilaman3. to‘g‘ri, sog‘lom fikr; un homme de jugement sog‘ lom fikrli odam; manquer de jugement sog‘lom fikrlashdan mahrum bo‘lmoq. -
7 lisible
adj.1. aniq, ravshan, tushunarli; sa signature est tout juste lisible uning qo‘li juda aniq-ravshan2. o‘qisa bo‘ladigan, o‘qishga arziydigan. -
8 midi
nm.1. tush, choshgoh, qiyom, tush, qiyom vaqti; le repas de midi tushlik2. tushgi soat o‘n ikki; on mangera à midi juste rappa-rosa soat o‘n ikkida ovqatlanamiz; il est midi soat o‘n ikki; midi un quart, et demi, midi dix soat o‘n ikkidan chorakta o‘ tdi, o‘n ikki yarim, o‘n minut o‘ tdi; loc. chercher midi à quatorze heures ishni bekordan-bekorga qiyinlashtirmoq, chigallashtirmoq3. janub; coteau exposé au midi janubga qaragan tepalik4. janubiy viloyatlar; avoir l'accent du midi janub lahjasida gapirmoq. -
9 milieu
nm.1. o‘rtasi, yarmi; scier une planche par le milieu taxtani o‘rtasidan arralamoq; le milieu d'une pièce xonaning o‘rtasi2. o‘rtalik, oraliq; o‘rta, ora; le doigt du milieu o‘rta barmoq3. yarmi (vaqt haqida); le milieu du jour kunning yarmi, tush vaqti4. au milieu o‘rtasida, yarmida; installez ceci au milieu buni o‘rtasiga o‘rnating; au milieu de orasida, o‘rtasida, oralig‘ida, mobaynida; au milieu de la route yo‘lning o‘rtasida; au milieu du repas ovqat paytining o‘rtasida; il est arrivé en plein milieu, au beau milieu de la séance u majlisning qoq o‘rtasida, avji qizigan paytida keldi; fig. au milieu de orasida, o‘rtasida, ichida; il vit au milieu des siens u o‘zinikilar orasida yashaydi; au milieu du danger xavf-xatar ichida5. o‘rta, oraliq; il y a un milieu, il n'y a pas de milieu entre o‘rtasi bor, o‘rtasida oraliq yo‘q; le juste milieu qoq, ayni o‘rtasi.nm.1. muhit, sharoit, ora; placer un malade en milieu stérile kasalni sterillangan muhitga joylamoq2. o‘rab olgan muhit, sharoit; adaptation au milieu muhit, sharoitga moslashish3. muhit, sharoit, vaziyat; sortir du milieu familial oila muhitidan chiqmoq4. pl. doira, ora, davra; les milieux militaires, littéraires, scientifiques harbiy, adabiy, ilmiy doira5. jinoyatchilar davrasi, doirasi, orasi. -
10 note
nm.1. nota2. ohang; fausse note buzuq ohang; qalbaki, yasama, mos kelmaydigan narsa; note cristalline jarangdor ohang3. klavish; taper sur deux notes à la fois baravariga ikkita klavishni bosmoq4. loc. note juste haqiqiy tafsilot; forcer la note bo‘rttirmoq, orttirib yubormoq; les rideaux blancs mettaient une note gaie dans la chambre oq pardalar xonaga sururli tus berar edilar; donner la note ibrat ko‘rsatib ergashtirmoq; être dans la note uslubida, mos tushgan, xonasida bo‘lmoq; cet objet, cette remarque étaient bien dans la note bu narsa, bu izoh juda mos tushgan edi.nf.1. belgi, ishora; note marginale hoshiyadagi belgi; commentaire en note qisqacha belgilar bilan berilgan sharh2. qisqa yozma xabar, axborot, ma'lumot; faire passer une note qisqa xabar bosib chiqarmoq; note officielle rasmiy xabar3. qayd, yozma xotira, mulohaza; cahier de notes yon daftarcha; prendre note d'une adresse adresni yozib olmoq; astu pris des notes pendant le cours? leksiyani yozib bordingmi? prête-moi tes notes konspektingni berib tur4. hisob-kitob, schyot; note d'électricité elektr hisob-kitobi; note d'hôtel mehmonxona hisob-kitobi; demander, payer sa note hisob-kitobni so‘ramoq, hisob-kitob qilmoq5. baho; une mauvaise note yomon baho; carnet de notes d'un écolier o‘quvchining kundalik daftari. -
11 observation
nf.1. amal qilish, rioya qilish; observation d'un règlement qoidaga amal qilish2. kuzatish, o‘rganish, tekshirish; avoir l'esprit d'observation kuzatuvchan bo‘lmoq3. kuzatishlar, mulohazalar, fikrlar; une observation très juste juda to‘g‘ri kuzatishlar4. e'tiroz; ta'na, tanbeh, yuziga solish; son père lui fait sans cesse des observations otasi unga doim tanbeh beradi5. ilmiy kuzatish; observations météorologiques, astronomiques astronomik, metereologik kuzatishlar; induire qqch. de ses observations o‘z kuzatishlaridan xulosa chiqarmoq6. kuzatish, nazorat; il est à l'hôpital, en observation u kasalxonada, nazoratda7. kuzatish, nazorat (shubhali odamni, dushmanni va hokazo). -
12 peine
nf.1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.nf.1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi. -
13 penser
I vi.1. o‘ylamoq, fikr yuritmoq, mulohaza qilmoq; tu ne peux donc pas penser par toi-même? bunga axir o‘zingning aqling yetmaydimi? la faculté de penser fikr, o‘y; penser sur un sujet biror mavzu haqida fikr yuritmoq; penser juste to‘g‘ri fikr yuritmoq; la façon de penser de qqn. birovning fikri; loc. je vais lui dire ma façon de penser men uning haqida qanday fikrda ekanligimni o‘ziga aytaman; une chose qui donne, qui laisse à penser o‘ylantiradigan, o‘ylashga majbur qiladigan narsa2. fikrga ega bo‘lmoq, fikrlamoq, o‘ylamoq; tu penses ou tu rêves? sen o‘ylayapsanmi yoki xayol suryapsanmi? penser tout haut fikrini, kallasida borini aytmoq; les animaux pensent-ils? hayvonlar fikrlaydimi, o‘ylaydimi?3. (à) haqida o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, fikr yuritmoq; o‘z fikrini, e' tiborini qaratmoq; pensez à ce que vous dites aytayotgan narsangizni o‘ylab ko‘ring; n'y pensons plus bu haqda boshqa o‘ylamaylik, shuni unutaylik; faire une chose sans y penser biror narsani o‘ylamasdan, bexosdan qilib qo‘ymoq4. o‘ylamoq, eslamoq, xotirlamoq; il s'efforçait de ne plus penser à elle u u haqida butunlay o‘ylamaslikka harakat qilar edi; faire penser à xotirasiga solmoq, keltirmoq; xotirasida namoyon qilmoq, esiga solmoq5. o‘ylamoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; penser aux autres boshqalar haqida o‘ylamoq; il faut penser à l'avenir kelajak haqida o‘ylamoq kerak; elle ne pense qu'à s'amuser u faqat o‘ynab-kulib qolishning tashvishini qiladi6. o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, xotirlamoq, eslamoq, o‘ylab qo‘ymoq, xayolida bo‘lmoq; j'essaierai d'y penser men buni eslashga harakat qilaman; j'ai pensé à tout men hamma narsani o‘ylab qo‘ydim; je n'avais pas pensé à cela, je n'y avais pas pensé men bu haqda o‘ylamagan ekanman; sans penser à mal beg‘araz, beixtiyor, o‘ylamasdan, yomonlikni ko‘ngliga keltirmayII vt.1. o‘ylamoq, fikrda bo‘ lmoq, hisoblamoq; penser du bien, du mal, beaucoup de bien, de mal de qqn. de qqch. biror kishi, narsa haqida yaxshi, yomon, juda yaxshi, juda yomon fikrda bo‘lmoq; penser qqch. de, à propos de, sur qqch. biror narsani o‘ylamoq, biror narsa haqida, yuzasidan o‘ylamoq; qu'en pensez-vous? bu haqda siz qanday fikrdasiz? loc. il ne dit rien mais il n'en pense pas moins u hech narsa demayapti, lekin u bilgan narsasini aytmayapti2. o‘ylamoq, deb o‘ylamoq, hisoblamoq, ishonmoq, faraz qilmoq; jamais je n'aurais pu penser cela! hech qachon men buni xayolimga ham keltirolmagan bo‘lardim! il n'est pas si désintéressé qu'on le pense u odamlar o‘ylaganchalik xolis emas; intj. tu penses! albatta, turgan gap, shubhasiz, tabiiy! penses-tu! pensez-vous! yo‘g‘-e, unday emas, qo‘ysang-chi, qo‘ysangizchi! penser que deb o‘ylamoq, degan fikrda bo‘lmoq, deb ishonmoq; vous pensez bien que je n'aurais jamais accepté! albatta siz meni hech qachon rozi bo‘lmaydi deb o‘ylayapsiz! je pense qu'il peut; je ne pense pas qu'il puisse men o‘ylaymanki, u qiloladi; men uni qiloladi deb o‘ylamayman; nous pensons avoir résolu ces problèmes biz bu masalalarni hal qildik deb hisoblaymiz3. o‘ylamoq, degan fikrga ega bo‘lmoq; dire ce que l'on pense o‘z fikrini aytmoq; euphém. il lui a flanqué un coup de pied où je pense, où vous pensez u uning men o‘ylagan, siz o‘ylagan joyiga (o‘sha joyiga) boplab tepti (orqasiga); penser que o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilmoq; pensez qu'elle n'a que seize ans! tasavvur qilinga, u endigina o‘n oltiga kirdi!4. o‘ylamoq, niyat qilmoq, qilmoqchi bo‘lmoq; que pensez-vous faire à présent? hozir nima qilmoqchisiz? je pense m'en aller, renoncer, recommencer men ketmoqchiman, voz kechmoqchiman, qaytadan boshlamoqchiman5. litt. o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilib ko‘rmoq; penser l'histoire, penser un problème hodisani, masalani tasavvur qilib ko‘rmoq; l'affaire est bien pensée ish yaxshilab o‘ylab ko‘rilgan.nm.litt. xayol, fikr, o‘y; des pensers chagrins le minaient qayg‘uli xayollar uni yemirardi. -
14 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
15 raison
nf.1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada. -
16 raisonnement
nm.1. aql, idrok, idrok qilish qobiliyati; opinion fondée sur le raisonnement aqlga asoslangan fikr2. fikr, mulohaza, muhokama; o‘y; un raisonnement juste, faux to‘g‘ri, noto‘g‘ri fikr. -
17 raisonner
I vi.1. fikr, mushohada yuritmoq; mushohada qilmoq, o‘y surmoq; raisonner sur des questions générales umumiy masalalar ustida mushohada yuritmoq; raisonner sur des détails mayda-chuyda tafsilotlari haqida mushohada qilmoq2. fikrlamoq, o‘ylamoq; raisonner faux, juste noto‘g‘ri, to‘g‘ri fikrlamoqII vt. tushuntirib ravshan, aniq qilmoq; anglatib qo‘ymoq; sharhlamoq, izohlamoq; ishontirmoq, inontirmoq; to‘la isbot qilmoqIII se raisonner vpr. o‘z o‘zini ishontirmoq; tâche de te raisonner o‘z o‘zingni ishontirib ko‘r; aqlga bo‘ysunmoq. -
18 requis
-iseI adj. so‘ralgan, talab qilingan; satisfaire conditions requises so‘ralgan shartlarni qondirmoq; avoir tout juste l'âge requis aynan talab qilingan yoshda bo‘lmoqII nm. majburiy mehnatga tortilgan odam. -
19 retour
nm.1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi. -
20 tendre
vt.1. taranglamoq, tortmoq2. yoymoq, yozmoq; tendre un filet to‘r yoymoq, yozmoq (ov to‘ri)3. qoplamoq; tendre un mur de papier peint devorga gulqog‘oz qoplamoq4. taranglashmoq (vaziyat); 5 uzatmoq; il lui tend un paquet de cigarettes u unga bir quti sigaret uzatdi; tendre le bras qo‘l uzatmoq, cho‘zmoq; tendre l'oreille quloq solmoq, yashirincha tinglamoq.vt.1. tendre à, vers; mo‘ljallamoq, ko‘zlamoq2. tendre à + inf. olib bormoq, eltmoq, moyil bo‘ lmoq; ceci tendrait à prouver que notre hypothèse était juste bunisi bizning gipotezamizni to‘g‘riligini isbotlashga olib keladi.adj.nm. mayin, nozik, nazokatli, muloyim, barra, lahm, yumshoq, mehrli, qaltis; âge tendre qaltis yosh; un coeur tendre mehribon, yumshoq qalb.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
juste — [ ʒyst ] adj., n. m. et adv. • v. 1120; lat. justus I ♦ Adj. 1 ♦ Qui se comporte, agit conformément à la justice, à l équité. ⇒ équitable. Un professeur sévère mais juste. « Il faut être juste avant d être généreux » (Chamfort). Être juste pour,… … Encyclopédie Universelle
juste — 1. (ju st ) adj. 1° Qui est conforme à la justice. Une action juste. • Leur trahison est juste, et le ciel l autorise, CORN. Cinna, IV, 3. • On ne voit presque rien de juste ou d injuste qui ne change de qualité en changeant de climat, PASC … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Juste — (homonymie) Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Qualité de ce qui est fait en quantité ni insuffisante ni excessive, de manière équilibrée. Qualité de ce qui est conforme à la justice Un… … Wikipédia en Français
Juste — • The name conventionally applied to a family of Italian sculptors, whose real name was Betti, originally from San Martino a Mensola, near Florence Catholic Encyclopedia. Kevin Knight. 2006. Juste Juste … Catholic encyclopedia
juste — Juste, Iustus. Juste, et selon la loy, Legitimus. Il nie qu il soit juste et raisonnable, etc. Negat verum esse. Plus juste et raisonnable, Verius … Thresor de la langue françoyse
juste — justè prv. Justè jùtome jį̇̃ neri̇̀mstant … Bendrinės lietuvių kalbos žodyno antraštynas
Juste — Juste, S. Geronimo de J., Kloster bei Plasencia (s.d.), s. Geronimo 1) … Pierer's Universal-Lexikon
Juste — (spr. schüst ), Théodore, belg. Historiker, geb. 11. Jan. 1818 in Brüssel, gest. daselbst 10. Aug. 1888, Direktor des dortigen Museums für Altertümer und Professor an der Kriegsschule, seit 1856 auch Mitglied der belgischen Akademie,… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Juste — Juste, San, ehemal. span. Kloster, s.v.w. Geronimo de San Yuste … Kleines Konversations-Lexikon
Juste [2] — Juste (spr. schüst), Theod., belg. Geschichtschreiber, geb. 11. Jan. 1818 zu Brüssel, seit 1870 Prof. an der Kriegsschule das., gest. 10. Aug. 1888; schrieb: »Histoire de Belgique« (3 Bde., 5. Aufl. 1894), »Les fondateurs de la monarchie belge«… … Kleines Konversations-Lexikon
Juste — [ʒyst], Antoine, eigentlich Antonio di Giusto Bẹtti [ dʒusto ], französischer Bildhauer italienischer Herkunft, * Settignano (heute zu Florenz) 1479, ✝ Tours 1. 9. 1519; vermittelte mit seinem Bruder Jean (eigentlich Giovanni di Giusto Betti,… … Universal-Lexikon