-
41 proxénète
n. qo‘shmachi, dalla, sutenyor; le proxénète fait travailler des prostituées sutenyor fohishalarni ishlatadi. -
42 rapprochement
nm.1. yaqinlashish, yaqinlashuv; le rapprochement de deux objets ikki narsaning yaqinlashuvi2. yarashish, yaqinlashish; travailler au rapprochement de deux nations ikki millatning yaqinlashuvi ustida ishlamoq3. solishtirish, solishtirib ko‘rish; un rapprochement de mots so‘zlarni solishtirish. -
43 rechuter
vi. qaytadan avj olmoq (kasallikka nisbatan); elle est retournée travailler trop tôt, et elle a rechuté u ishga juda erta qaytdi, kasali qaytadan avj olib ketdi. -
44 relâche
nm. ou f.1. dam olish, nafasni rostlash, tinim, tin olish; loc. sans relâche tinim bilmay, to‘xtovsiz; travailler sans relâche tinim bilmay ishlamoq2. yopiqlik, dam olish; jour de relâche dam olish kuni; faire relâche tomosha ko‘rsatmaslik.nf.mar. portga kirish, portda to‘xtash, to‘xtab o‘tish; notre bateau a fait relâche à Madère bizning kemamiz Mader portida to‘xtadi. -
45 répit
nm. dam olish, nafasini rostlash, tinim, tin olish; je n'ai pas un instant de répit menda bir daqiqa ham tinim yo‘q; sans répit to‘xtovsiz, tinimsiz, tinim bilmay; au-dessus de nos têtes, des avions passaient sans répit bizning boshimiz uzra samolyotlar tinimsiz uchib o‘tishar edi; travailler sans répit tinim bilmay ishlamoq. -
46 retourner
I vt.1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!II vi.1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoqIII se retourner vpr.1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi. -
47 roi
nm.1. qirol, podsho; les rois et les reine qirollar va qirolichalar; les rois mages sehrgar, jodugar, afsungar; travailler pour le roi de prusse tekinga ishlamoq2. podsho, eng oldingi odam, do‘kay; l'homme a été appelé le roi de la création odam mavjudotlarning podshosi deb tayinlangan edi; les rois du pétrole neft qirollari3. shoh, podsho, zo‘r; le roi des animaux hayvonlarning podshosi; fam. c'est le roi des imbéciles bu ahmoqlarning ahmog‘i4. shoh (shahmat)5. korol (qarta o‘yinida); roi de carreau g‘ishtin korol. -
48 rythme
nm.1. ritm, vazn, marom, maqom; temp, sur'at; le rythme d'une strophe, d'une phrase bir bandning, gapning vazni; rythme et style vazn va uslub; avancer au rythme d'une musique militaire harbiy musiqa maromiga mos qadam tashlab bormoq2. sur'at, marom; le rythme cardiaque yurak urish maromi; le rythme de la production ishlab chiqarish sur'ati; travailler à son rythme bir maromda ishlamoq. -
49 sabot
nm.1. sabo (yog‘ochdan qilingan yoki poxoldan to‘qilgan oyoq kiyimi); loc. je le vois (ou je l'entends) venir avec ses gros sabots men uning niyatini aniq ko‘rib, bilib turibman2. tuyoq; garnir de fers les sabots d'un cheval otning tuyog‘iga taqa qoqmoq3. sabot (de frein) tormoz kolodkasi4. baignoire sabot kalta, o‘tirib yuvinadigan vanna5. bo‘lmag‘ur, yomon avtomobil yoki cholg‘u asbobi; travailler, jouer comme un sabot juda yomon ishlamoq, chalmoq. -
50 sauvegarde
nf.1. himoya, muhofaza, mudofaa; être sous la sauvegarde de la justice sud himoyasida bo‘lmoq; travailler à la sauvegarde de la paix tinchlikni saqlash uchun ishlamoq2. himoya ishonch qog‘ozi. -
51 sens
nm.inv.1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.nm.inv.1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi. -
52 sujétion
nf. 1 litt. bo‘ysunish, qaramlik, tobelik2. og‘ir, faoliyatni chegaralab qo‘yuvchi hol, azob; c'est une sujétion que de travailler si loin de chez moi uyimdan uzoqda ishlash bir azob. -
53 temps
nm.1. vaqt; le temps et l'espace vaqt va borliq; payt; depuis ce temps-là o‘sha paytdan beri, o‘shandan beri2. zamon; en temps de paix tinchlik zamonlarida, paytlarida; muhlat, fursat, mavrid; le temps est venu de prendre la décision qaror qabul qilish uchun muhlat, fursat yetdi, qaror qabul qilishning mavridi keldi3. davr; ce vêtement a fait son temps bu kiyim o‘z davrini, vazifasini o‘ tab bo‘ldi4. lahza; en peu de temps bir lahzada, tezda; dans peu de temps yaqinda, tezda, tez orada; emploie de temps ish, dars jadvali; travailler à plein temps to‘liq ish kunida ishlamoq; on n'a pas le temps de s'amuser o‘yin-kulguga vaqt yo‘q; bon temps davru-davron; yaxshi davrlar; loc.adv. à temps vaqtida, muddatida; en même temps bir paytda; bir yo‘la, birvarakayiga; en tout temps doim, doimo; dans le temps ilgarilari, avvallari, oldinlari, qadimda, o‘ tmishda, azaldan; de temps en temps har zamonda, ora-sira, goh-goh, ahyon-ahyonda, ondasonda.nm. havo, ob-havo; un temps chaud issiq havo; temps de saison fasl havosi. -
54 vigne
nf. uzum, tok; uzumzor, tokzor; cep de vigne tok, tok tupi; vigne vierge yovvoyi uzum; être dans les vignes (du Seigneur) mast bo‘lmoq; travailler à la vigne du Seigneur dinni qabul qilishga undamoq. -
55 zèle
nm. g‘ayrat, ishtiyoq, jahd, jon-jahd, jonbozlik, shaxt, shavq, shasht, ixlos, sa'y-harakat; travailler avec zèle g‘ayrat, shijoat bilan ishlamoq; faire du zèle zo‘r bermoq; oshiqcha xatti-harakat qilmoq.
См. также в других словарях:
travailler — [ travaje ] v. <conjug. : 1> • 1080; lat. pop. °tripaliare « torturer avec le tripalium » → 2. travail I ♦ V. tr. A ♦ 1 ♦ Vx (sauf dans quelques emplois) Faire souffrir, tourmenter, torturer. Littér. (douleur, gêne physique) « La goutte me… … Encyclopédie Universelle
travailler — Travailler, Laborare, Opus facere. Tantost travailler, tantost reposer, changer puis d un, puis d autre, Otium labore variare. Se mettre à travailler et cheminer, Dare se labori et itineribus. Themistocles se pouvoit bien passer de travailler,… … Thresor de la langue françoyse
Travailler fatigue — Auteur Cesare Pavese Genre Poésie Titre original Lavorare Stanca Pays d origine Italie Traducteur Gilles de Van Éditeur Gallimard Collection … Wikipédia en Français
Travailler comme un cheval, comme un forçat — ● Travailler comme un cheval, comme un forçat travailler beaucoup, durement … Encyclopédie Universelle
Travailler comme un nègre — ● Travailler comme un nègre travailler très dur … Encyclopédie Universelle
Travailler pour le roi de Prusse — Travailler pour le roi de Prusse, s. Pour le roi de Prusse … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Travailler au corps — ● Travailler au corps frapper son adversaire à la poitrine et au buste (à la boxe) ; entreprendre quelqu un avec persévérance pour l amener à accepter quelque chose … Encyclopédie Universelle
Travailler au rabais — ● Travailler au rabais à un prix anormalement bas … Encyclopédie Universelle
Travailler comme un forçat — ● Travailler comme un forçat très durement … Encyclopédie Universelle
Travailler dans la masse — ● Travailler dans la masse exécuter une pièce en partant d un bloc compact … Encyclopédie Universelle
Travailler du chapeau — ● Travailler du chapeau être un peu fou … Encyclopédie Universelle