Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

j'ai+à+travailler

  • 41 proxénète

    n. qo‘shmachi, dalla, sutenyor; le proxénète fait travailler des prostituées sutenyor fohishalarni ishlatadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > proxénète

  • 42 rapprochement

    nm.
    1. yaqinlashish, yaqinlashuv; le rapprochement de deux objets ikki narsaning yaqinlashuvi
    2. yarashish, yaqinlashish; travailler au rapprochement de deux nations ikki millatning yaqinlashuvi ustida ishlamoq
    3. solishtirish, solishtirib ko‘rish; un rapprochement de mots so‘zlarni solishtirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rapprochement

  • 43 rechuter

    vi. qaytadan avj olmoq (kasallikka nisbatan); elle est retournée travailler trop tôt, et elle a rechuté u ishga juda erta qaytdi, kasali qaytadan avj olib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rechuter

  • 44 relâche

    nm. ou f.
    1. dam olish, nafasni rostlash, tinim, tin olish; loc. sans relâche tinim bilmay, to‘xtovsiz; travailler sans relâche tinim bilmay ishlamoq
    2. yopiqlik, dam olish; jour de relâche dam olish kuni; faire relâche tomosha ko‘rsatmaslik.
    nf.mar. portga kirish, portda to‘xtash, to‘xtab o‘tish; notre bateau a fait relâche à Madère bizning kemamiz Mader portida to‘xtadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relâche

  • 45 répit

    nm. dam olish, nafasini rostlash, tinim, tin olish; je n'ai pas un instant de répit menda bir daqiqa ham tinim yo‘q; sans répit to‘xtovsiz, tinimsiz, tinim bilmay; au-dessus de nos têtes, des avions passaient sans répit bizning boshimiz uzra samolyotlar tinimsiz uchib o‘tishar edi; travailler sans répit tinim bilmay ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répit

  • 46 retourner

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi
    2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin
    3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin
    4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq
    5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq
    6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!
    II vi.
    1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman
    2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman
    3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq
    4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoq
    III se retourner vpr.
    1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq
    2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering
    3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq
    4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retourner

  • 47 roi

    nm.
    1. qirol, podsho; les rois et les reine qirollar va qirolichalar; les rois mages sehrgar, jodugar, afsungar; travailler pour le roi de prusse tekinga ishlamoq
    2. podsho, eng oldingi odam, do‘kay; l'homme a été appelé le roi de la création odam mavjudotlarning podshosi deb tayinlangan edi; les rois du pétrole neft qirollari
    3. shoh, podsho, zo‘r; le roi des animaux hayvonlarning podshosi; fam. c'est le roi des imbéciles bu ahmoqlarning ahmog‘i
    4. shoh (shahmat)
    5. korol (qarta o‘yinida); roi de carreau g‘ishtin korol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > roi

  • 48 rythme

    nm.
    1. ritm, vazn, marom, maqom; temp, sur'at; le rythme d'une strophe, d'une phrase bir bandning, gapning vazni; rythme et style vazn va uslub; avancer au rythme d'une musique militaire harbiy musiqa maromiga mos qadam tashlab bormoq
    2. sur'at, marom; le rythme cardiaque yurak urish maromi; le rythme de la production ishlab chiqarish sur'ati; travailler à son rythme bir maromda ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rythme

  • 49 sabot

    nm.
    1. sabo (yog‘ochdan qilingan yoki poxoldan to‘qilgan oyoq kiyimi); loc. je le vois (ou je l'entends) venir avec ses gros sabots men uning niyatini aniq ko‘rib, bilib turibman
    2. tuyoq; garnir de fers les sabots d'un cheval otning tuyog‘iga taqa qoqmoq
    3. sabot (de frein) tormoz kolodkasi
    4. baignoire sabot kalta, o‘tirib yuvinadigan vanna
    5. bo‘lmag‘ur, yomon avtomobil yoki cholg‘u asbobi; travailler, jouer comme un sabot juda yomon ishlamoq, chalmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sabot

  • 50 sauvegarde

    nf.
    1. himoya, muhofaza, mudofaa; être sous la sauvegarde de la justice sud himoyasida bo‘lmoq; travailler à la sauvegarde de la paix tinchlikni saqlash uchun ishlamoq
    2. himoya ishonch qog‘ozi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sauvegarde

  • 51 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

  • 52 sujétion

    nf. 1 litt. bo‘ysunish, qaramlik, tobelik
    2. og‘ir, faoliyatni chegaralab qo‘yuvchi hol, azob; c'est une sujétion que de travailler si loin de chez moi uyimdan uzoqda ishlash bir azob.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sujétion

  • 53 temps

    nm.
    1. vaqt; le temps et l'espace vaqt va borliq; payt; depuis ce temps-là o‘sha paytdan beri, o‘shandan beri
    2. zamon; en temps de paix tinchlik zamonlarida, paytlarida; muhlat, fursat, mavrid; le temps est venu de prendre la décision qaror qabul qilish uchun muhlat, fursat yetdi, qaror qabul qilishning mavridi keldi
    3. davr; ce vêtement a fait son temps bu kiyim o‘z davrini, vazifasini o‘ tab bo‘ldi
    4. lahza; en peu de temps bir lahzada, tezda; dans peu de temps yaqinda, tezda, tez orada; emploie de temps ish, dars jadvali; travailler à plein temps to‘liq ish kunida ishlamoq; on n'a pas le temps de s'amuser o‘yin-kulguga vaqt yo‘q; bon temps davru-davron; yaxshi davrlar; loc.adv. à temps vaqtida, muddatida; en même temps bir paytda; bir yo‘la, birvarakayiga; en tout temps doim, doimo; dans le temps ilgarilari, avvallari, oldinlari, qadimda, o‘ tmishda, azaldan; de temps en temps har zamonda, ora-sira, goh-goh, ahyon-ahyonda, ondasonda.
    nm. havo, ob-havo; un temps chaud issiq havo; temps de saison fasl havosi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > temps

  • 54 vigne

    nf. uzum, tok; uzumzor, tokzor; cep de vigne tok, tok tupi; vigne vierge yovvoyi uzum; être dans les vignes (du Seigneur) mast bo‘lmoq; travailler à la vigne du Seigneur dinni qabul qilishga undamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vigne

  • 55 zèle

    nm. g‘ayrat, ishtiyoq, jahd, jon-jahd, jonbozlik, shaxt, shavq, shasht, ixlos, sa'y-harakat; travailler avec zèle g‘ayrat, shijoat bilan ishlamoq; faire du zèle zo‘r bermoq; oshiqcha xatti-harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > zèle

См. также в других словарях:

  • travailler — [ travaje ] v. <conjug. : 1> • 1080; lat. pop. °tripaliare « torturer avec le tripalium » → 2. travail I ♦ V. tr. A ♦ 1 ♦ Vx (sauf dans quelques emplois) Faire souffrir, tourmenter, torturer. Littér. (douleur, gêne physique) « La goutte me… …   Encyclopédie Universelle

  • travailler — Travailler, Laborare, Opus facere. Tantost travailler, tantost reposer, changer puis d un, puis d autre, Otium labore variare. Se mettre à travailler et cheminer, Dare se labori et itineribus. Themistocles se pouvoit bien passer de travailler,… …   Thresor de la langue françoyse

  • Travailler fatigue — Auteur Cesare Pavese Genre Poésie Titre original Lavorare Stanca Pays d origine Italie Traducteur Gilles de Van Éditeur Gallimard Collection …   Wikipédia en Français

  • Travailler comme un cheval, comme un forçat — ● Travailler comme un cheval, comme un forçat travailler beaucoup, durement …   Encyclopédie Universelle

  • Travailler comme un nègre — ● Travailler comme un nègre travailler très dur …   Encyclopédie Universelle

  • Travailler pour le roi de Prusse — Travailler pour le roi de Prusse, s. Pour le roi de Prusse …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Travailler au corps — ● Travailler au corps frapper son adversaire à la poitrine et au buste (à la boxe) ; entreprendre quelqu un avec persévérance pour l amener à accepter quelque chose …   Encyclopédie Universelle

  • Travailler au rabais — ● Travailler au rabais à un prix anormalement bas …   Encyclopédie Universelle

  • Travailler comme un forçat — ● Travailler comme un forçat très durement …   Encyclopédie Universelle

  • Travailler dans la masse — ● Travailler dans la masse exécuter une pièce en partant d un bloc compact …   Encyclopédie Universelle

  • Travailler du chapeau — ● Travailler du chapeau être un peu fou …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»