-
1 accroire
vt. faqat infinitiv formasida ishlatiladi: faire (laisser) accroire ishonishga majbur qilmoq, ishontirmoq. -
2 aller
I vi.1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritmaII s'en aller vpr.1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.nm.1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir.
См. также в других словарях:
Infinitiv — (lat. infinitum, „das Unbestimmte“, „das Unvollendete“) ist der Name für eine Verbform, in der Numerus und (normalerweise) Person nicht ausgedrückt werden. Infinitivformen gibt es gleichwohl in verschiedenen Tempora („gesehen haben“) und… … Deutsch Wikipedia
infinitiv — INFINITÍV, infinitive, s.n. (gram.; adesea adjectival) Mod nepersonal, considerat drept forma tip a verbului şi care denumeşte acţiunea exprimată de verb fără referire la nuanţele ei modale, temporale sau personale. – Din fr. infinitif, lat.… … Dicționar Român
Infinitiv — Sm die unflektierte Zitierform des Verbs erw. fach. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus l. (modus) īnfīnītīvus, eigentlich der nicht Festgelegte (d.h. bezüglich Person und Numerus nicht Spezifizierte) , zu l. fīnīre begrenzen und l. in , weiter zu … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Infinitīv — (lat.), diejenige Form des Zeitworts, welche dessen Begriff rein und unvermischt, ohne Rücksicht auf die Nebenbeziehungen der Person oder der Personen und der Modalität, die sonst im Zeitwort (z. B. in »ich schreibe«) gegenüber dem I.… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Infinitiv — Infinitīv (lat.), Form des Verbums, die die Handlung oder den Zustand abstrakt ohne Beziehung auf eine Person ausdrückt. – Vgl. Jolly (1873) … Kleines Konversations-Lexikon
Infinitiv — Infinitiv, in der Grammatik die Form des Zeitworts, welche dessen reinen Begriff ausdrückt, ohne Beziehung auf Person, Wirklichkeit und Zahl … Herders Conversations-Lexikon
infinitiv — ȉnfinitīv m DEFINICIJA gram. neodređeni glagolski oblik, tvori se nastavkom ti [nosi + ti → nositi; strig + ti → strići] ETIMOLOGIJA lat. (modus) infinitivus: neodređen (oblik) … Hrvatski jezični portal
Infinitiv — »Grund , Nennform (des Zeitwortes)«: Der grammatische Fachausdruck ist lat. (modus) infinitivus »nicht näher bestimmte Zeitwortform« (zu 2↑ in..., ↑ In... und lat. finire »begrenzen« ‹vgl. ↑ Finale›) entlehnt … Das Herkunftswörterbuch
Infinitiv — [Network (Rating 5600 9600)] … Deutsch Wörterbuch
Infinitiv — Grundform; Nennform * * * Ịn|fi|ni|tiv 〈m. 1; Gramm.〉 Ausgangsform des Verbs, aus der sich dann weitere ableiten lassen; Sy Grundform (3), 〈veraltet〉 Nennform; → Lexikon der Sprachlehre [<lat. (modus) infinitivus „nicht näher bestimmte… … Universal-Lexikon
Infinitiv — Navnemåde. Syn. navneform. 1. Ren (nul) infinitiv (uden at ): hovedverbum i sammensatte tider: vil se 2. at infinitiv: er et substantivisk led: a. subjekt: at ville er at kunne b. subjektprædik.: at ville er at kunne c. objekt: jeg ønsker at… … Danske encyklopædi