-
1 sport
nm.1. sport; faire du sport sport bilan shug‘ullanmoq; terrain de sport sport maydoni; loc.fam. c'est du sport! bu qaltis ish! il va y avoir du sport ishlar chatoq!2. sport turi; sports d'hiver qishki sport turlari; sport de combat, individuel, d'équipe sportning kurash, yakka, jamoa turlari. -
2 aile
nf.1. qanot; ailes d'un oiseau qush qanoti; aile d'un avion samolyot qanoti; battre les ailes qanotlarini qoqmoq; loc. avoir des ailes tez chopmoq; avoir de plomb dans l'aile qiyin ahvolda, sharoitda bo‘lmoq; voler de ses propres ailes mustaqil bo‘lmoq; rogner les ailes à qqn. birovning popugini pasaytirib qo‘ymoq; donner des ailes qanot bag‘ishlamoq, ruhlantirmoq; prendre qqn. sous son aile birovni o‘z qanotiga, panohiga olmoq2. kurak, parrak, qanot (eshkak, suv parragi, havo vinti kabilarning qismi); ailes d'un moulin tegirmon qanoti, parragi3. mil.sport. qanot, flang, yon tomon4. qanot (g‘ildirak tepasida)5. qanot, tomon (bino); ailes d'un pont ko‘prik qanotlari, tomonlari6. anat. ailes du nez burunning solinchagi. -
3 dos
nm.1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda). -
4 gros
-grosseI adj.1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoqII nm.1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bariIII adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki. -
5 marque
nf.1. belgi, nishon, alomat, ishora2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)8. iz; marque de dents tish izlari9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir. -
6 poids
nm.inv.1. og‘irlik, vazn; d'un poids faible yengil; d'un grand poids og‘ir; poids spécifique solishtirma og‘irlik2. og‘irlik, vazminlik; le poids d'un fardeau yukning og‘irligi; peser de tout son poids bor og‘irligini solmoq; yuk, vazn; denrée qui se vend au poids ou à la pièce kilolab yoki donalab sotiladigan tovar; poids utile bir transport vositasining ko‘ tara oladigan yuk og‘ irligi; prendre, perdre du poids semirmoq, ozmoq; surcharge de poids ortiqcha ortilgan yuk3. sport. vazn; poids plume, poids moyen, lourd eng yengil vazn, yengil, o‘rta, og‘ir vazn; il ne fait pas le poids u unga to‘g‘ri kelmaydi4. qadoqtosh; faire deux poids, deux mesures ikki xil o‘lchov bilan qaramoq, ikki xil yondoshmoq5. sport. ko‘tariladigan anjomlar; shtanga, tosh; poids et haltères og‘ir atletika; le lancement du poids yadro irg‘itish6. og‘irlik, garanglik; avoir un poids sur l'estomac me'daning og‘irlashuvi7. fig. og‘ir yuk, og‘irlik, qiyinchilik; un vieillard courbé sous le poids des années yillar yuki ostida bukilib qolgan qariya; poids mort o‘lik yuk8. salmoq, ta'sir, nufuz, obro‘, e' tibor; le poids d'un argument dalilning asosliligi; un homme de poids nufuzli odam. -
7 coupe
nf.1. qadah, jom, kosa, yumaloq idish; coupe à fruits mevalar jomi, vazasi2. sport. kubok musobaqalari; remporter la coupe de vitesse yugurishdan yuqori natija ko‘rsatmoq3. fontan jomi.nf.1. kesish, qirqish, to‘g‘rash, maydalash, bo‘laklash; coupe claire kuchli kesib siyraklashtirish (o‘rmonni); coupe réglée to‘g‘ri kesish; coupe sombre kuchsiz, kam siyraklashtirish; fig. faire des coupes sombres qatorlarni qirib tashlamoq, xarobazorga aylantirmoq; fig. mettre en coupe réglée shilmoq, talamoq, aldab o‘zlashtirmoq, ishlatmoq, kuchidan, mehnatidan foydalanmoq2. o‘rmonning yog‘och kesib olinadigan joyi3. soch oldirish4. bichim, andaza; de coupe parfaite benuqson tikilgan5. kesish, kesim, qirqim, kesilgan joy, kesik, yon tomon, profil; coupe longitudinale uzunasiga kesilgan yon tomon, profil; coupe transversale ko‘ndalanggiga kesilgan yuz6. to‘xtam, dam, dam olish, nafasini rostlash, tin, tinim olish, tanaffus, sezura (she'riyatda takror lanadigan to‘xtam, nafas olishning alohida turi)7. kesish, qirqish, kesib, qirqib chiqish, butash, butoq qilish, siyraklashtirish, qarta to‘dasini bo‘lish (qarta o‘yinida); avoir qqn. sous sa coupe o‘z hukmi ostida ushlamoq, tutmoq; être sous la coupe de qqn. qaram bo‘lmoq, qo‘li ostida bo‘lmoq, tobe bo‘lmoq; mettre sous la coupe de hukmiga bo‘ysunmoq; se mettre sous la coupe de tobe qilmoq, bo‘ysundirmoq8. qirqish, kesilgan joy, kesik, qirqim, parcha9. ajratish, bir kiyimlik (kesilgan) mato, material, qirqiladigan chiziq10. quloch otib, qulochkashlab suzish. -
8 effet
nm.1. natija, oqibat; yakun, samara; l'effet naturel tabiiy natija; un effet surprenant hayratga soladigan natija; un effet inattendu kutilmagan oqibat; un effet immense katta, yuksak natija; obtenir des effets remarquables ahamiyatga ega bo‘lgan natijalarga erishmoq; Il n'y a pas d'effet sans cause sababsiz oqibat bo‘lmaydi; sans effet natijasiz, samarasiz; en effet haqiqatdan, darvoqi, darhaqiqat, chinakkam, voqean, albatta; à l'effet de maqsadida, niyatida, uchun; à cet effet buning uchun, bu maqsadda2. ta'sir; naf, foyda; l'effet d'un médicament dorining ta'siri, nafi, foydasi; faire, avoir son effet ta'sir ko‘rsatmoq; l'effet d'une force ta'sir kuchi; l'effets de radioactivité radioaktiv ta'sir; techn. un effet utile foydali ish; le médicament n'a pas eu d'effet bu dorining nafi tegmadi3. taassurot; ta'sir; effekt; bon effet yaxshi taassurot; mauvais effet yomon taassurot; un effet de lumière yorug‘lik effekti, yorug‘lik taassurotlarini tug‘diradigan manbalar (masalan sahnada); faire, produire un bon effet yaxshi taassurot qoldirmoq; faire de l'effet kuchli taassurot qoldirmoq4. sport. burab, chilpirak qilib oshirish (to‘p, shar).nm.dr.fin. qimmatbaho qog‘oz; pul bilan bog‘liq hujjat; un effet de commerce veksel (qarz hujjati, pul qarz olganlik haqidagi tilxat); chek; perevod (pochta, telefon orqali yuborilgan pul); effets publics davlatga qarashli qimmatbaho qog‘ozlar. -
9 jeu
nm.1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab2. jeu de mots so‘z o‘yini3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari5. partiya, daf'a, qur6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq. -
10 place
nf.1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq.
См. также в других словарях:
Il va y avoir du sport — ● Il va y avoir du sport les choses vont mal tourner, on risque d en venir aux mains … Encyclopédie Universelle
SPORT — DANS un monde soumis quotidiennement aux bouleversements politiques, aux fluctuations économiques et qui, de surcroît, ne peut ignorer les sources permanentes de conflits qui séparent les consciences, rares sont les langages universels perçus par … Encyclopédie Universelle
SPORT - Histoire — Entre la naissance de l’acte sportif, accompli par l’homme primitif et les épreuves que des centaines de millions de spectateurs suivent avec passion aujourd’hui, quand ils n’y participent pas, subsiste un fil conducteur que les aléas de… … Encyclopédie Universelle
Sport a Limoges — Sport à Limoges Si le nom de Limoges n est actuellement, en 2008, pas vraiment associé, notamment depuis la chute du Limoges CSP, et en l absence de clubs médiatiques, au sport de haut niveau, la qualité des infrastructures, des animations… … Wikipédia en Français
Sport à limoges — Si le nom de Limoges n est actuellement, en 2008, pas vraiment associé, notamment depuis la chute du Limoges CSP, et en l absence de clubs médiatiques, au sport de haut niveau, la qualité des infrastructures, des animations éducatives et des… … Wikipédia en Français
Sport Lisboa e Benfica — Benfica Lisbonne Généralités Nom complet … Wikipédia en Français
Sport Lisboa e Benfica (football) — Sport Lisboa e Benfica Benfica Lisbonne Généralités Nom complet … Wikipédia en Français
Sport intellectuel — Sport Pour les articles homonymes, voir Sport (homonymie). Pour l’article homophone, voir Spore. Le sport est un ensemble d exercices le plus souvent physiques se pratiquant sous forme de jeux individuels ou collectifs pouvant donner lieu à … Wikipédia en Français
SPORT - Filmer le sport — Jean Luc Godard, en parlant du cinéma à la télévision, aime à dire qu’on y voit non des films mais des reproductions de films, au même titre qu’il existe des reproductions de tableau. Du phénomène sportif télévisuel, il faudrait aussi pouvoir… … Encyclopédie Universelle
Sport et geopolitique — Sport et géopolitique Cet article a pour but de montrer toutes les implications réciproques entre le sport et la géopolitique. Car si le sport s assimile à un loisir, la géopolitique, elle, correspond à l étude des rapports de forces, des… … Wikipédia en Français
Sport et géopolitique — Cet article a pour but de montrer toutes les implications réciproques entre le sport et la géopolitique. Car si le sport s assimile à un loisir, la géopolitique, elle, correspond à l étude des rapports de forces, des rivalités, des tensions qui… … Wikipédia en Français