-
1 sortir
I vi.1. chiqmoq; sortez! chiqing!2. tashqariga, sayrga shiqmoq; ce n'est pas un temps pour sortir bu sayrga chiqish payti emas; il est sorti faire un tour u aylanib kelgani chiqdi; nous sortons beaucoup biz tomoshalarga ko‘p boramiz3. chiqib ketmoq; la rivière est sortie de son lit daryo o‘z o‘zanidan chiqib ketdi; la voiture est sortie de la route avtomobil yo‘ldan chiqib ketdi; cela m'est sorti de la tête bu mening esimdan chiqib qoldi4. chiqmoq, paydo bo‘lmoq; les bourgeons sortent kurtaklar chiqyapti; ce film sort la semaine prochaine bu film keyingi haftaga chiqadi5. chiqmoq (o‘yinda); un numéro qui n'est pas encore sorti hali chiqmagan son6. chiqmoq, biror joyni tark etmoq; sortir, être sorti de table dasturxondan turmoq; sortir de prison qamoqdan chiqmoq7. chiqmoq, tugatmoq; j'ai trop à faire, je n'en sors pas qiladigan ishim juda ko‘p, undan boshimni ko‘ tarolmayapman8. qutulmoq, ozod bo‘lmoq; je sors à peine de maladie men endigina kasaldan turdim; nous ne sommes pas encore sortis d'affaire biz hali ishdan qutulganimiz yo‘q; il n'est pas sorti de sa froideur coutumière u o‘zining odatiy sovuqligidan qutilgani yo‘q9. chetlashmoq, chetga chiqmoq; tu sors du sujet sen mavzudan chetga chiqib ketyapsan; c'est une chose qui sort de l'ordinaire bu g‘ayri oddiy narsa10. -dan chiqmoq; des mots qui sortent du coeur yurakdan chiqayotgan so‘zlar; je ne sais pas ce qui sortira de nos recherches bilmadim, bizning tadqiqotimizdan nima chiqarkin11. kelib chiqmoq, bo‘lmoq; il sort d'une bonne famille u yaxshi oiladan chiqqan d'où sort-il? u qayerdan kelgan? les ingénieurs sortent d'une grande école muhandislar oliy maktabdan chiqishadi12. tayyorlanmoq, chiqmoq; des robes qui sortent de chez les grands couturiers katta chevarlardan chiqadigan ko‘ylaklarII vt.1. olib chiqmoq, tashqariga olib chiqmoq; je vais sortir les enfants men bolalarni olib chiqaman; il a sorti le chien u itni tashqariga olib chiqdi; as-tu sorti la voiture du garage? avtomobilni garajdan olib chiqdingmi?3. fam. chiqarib tashlamoq; à la porte! sortez-le! ko‘chaga! uni chiqarib tashlanglar!4. tortib chiqarmoq, qutqarmoq; il faut le sortir de là uni bundan chiqarib olish kerak5. bosib chiqarmoq; éditeur qui sort un livre kitob bosib chiqargan noshir; 6 fam. hunar ko‘rsatmoq; qu'estce qu'il va encore nous sortir u bizga yana qanday hunar ko‘rsatar ekan?III s'en sortir vpr. qutulmoq, chiqib olmoq; docteur, ai-je des chances de m'en sortir? doktor, mening bundan qutulish imkoniyatim bormi?nm.litt. au sortir de chiqishda; au sortir du théâtre teatrdan chiqishda. -
2 pas
nm.inv.1. qadam, odim; loc. revenir sur ses pas orqasiga qaytmoq2. faux pas toyish, toyib ketish, qoqilish, qoqilib ketish; fig. xato, xato ish, xatolik3. iz; des pas dans la neige qordagi izlar4. qadam; c'est à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam5. qadam; qadam qo‘yish, qadamlash, yurish; allonger, ralentir le pas qadamini tezlatmoq, sekinlatmoq; loc. j'y vais de ce pas men ketdim (kutgani vaqtim yo‘q); au pas qadamlab, qadam tashlab; aller, avancer au pas qadam tashlab yurmoq, qadam tashlab bormoq; au pas de gymnastique, au pas de course yugurib, chopib; mil. marcher au pas baravar qadam tashlamoq; loc. mettre qqn. au pas birovni bo‘ysundirmoq, jilovlamoq6. pa (raqsda); esquisser un pas de tango tango pasini qilmoq; pas de deux pa-de-de7. yurish, qadam tashlash (hayvon)8. o‘ tish; loc. prendre le pas sur qqn. biron kishidan o‘tib ketmoq; céder le pas à qqn. biror kishini oldinga o‘tkazib yubormoq9. tor o‘tish joyi; géog. bo‘g‘oz; franchir le pas bo‘g‘ izdan o‘ tmoq; le pas de Calais Pa de Kale bo‘g‘ozi10. loc. se tirer, sortir d'un mauvais pas og‘ir, mushkul sharoitdan qutulmoq, chiqmoq11. le pas de la porte ostona; loc. pas de porte savdo fondiga kirish uchun arendatorga to‘lanadigan badal12. techn. qadam (biror mexanizm yoki detalning muayyan yo‘nalishda siljish masofasi); un pas de vis burama mixning bir aylanishdagi harakati.adv.1. fe'lning inkori: je ne parle pas men gapirmayapman; je ne vous ai pas vu men sizni ko‘rmadim; il espère ne pas le rencontrer u uni uchratmaslikka umid qiladi; il n'est pas encore arrivé u hali kelmadi; ce n'est pas tellement difficile bu shunchalik qiyin emas; loc. ce n'est pas que ce n'est pas qu'il ait peur, mais bu uning qo‘rqqanidan emas, balki2. qisqartma (javob, undov); non pas yo‘q; pas de chance! omad kelmadi! pourquoi pas? nima uchun yo‘q, nega shunday bo‘lmasin? ils viennent ou pas? ular kelishadimi yoki yo‘q? pas un hech biri; il est paresseux comme pas un u hammasidan ham dangasaroq3. une femme pas sérieuse jiddiy bo‘lmagan xotin4. fam. pleure pas! yig‘ lama! on sait pas bilmayman; on ose pas jur'at qilolmayman; je veux pas xohlamayman. -
3 pouvoir
vt.1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.nm.1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari. -
4 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi? -
5 assiette
nf. tarelka, likop; une assiette creuse, plate chuqur, sayoz tarelka; une assiette à soupe sho‘rva ichiladigan tarelka; une assiette de soupe bir tarelka sho‘rva; une assiette anglaise yaxna go‘shtli assorti; l'assiette au beurre fam. serdaromad, yog‘li joy.nf.1. avoir une bonne assiette egarda yaxshi muvozanat saqlab o‘ tirmoq2. fig. aqlning yo‘nalishi, manfaatlar, qiziqishlar yo‘nalishi; doimiy kayfiyat, hafsala; faire sortir de son assiette haddan oshirmoq, chegaradan chiqarmoq; ne pas être dans son assiette o‘zini yomon his qilmoq3. o‘rin, joylashgan o‘rin; asos, poy, poydevor; assiette d'un bâtiment binoning poydevori4. dr. boj, soliq va shu kabilar olish uchun asos, dalil; déterminer l'assiette de l'impôt soliq olish uchun asos bo‘lgan daromadni aniqlamoq. -
6 milieu
nm.1. o‘rtasi, yarmi; scier une planche par le milieu taxtani o‘rtasidan arralamoq; le milieu d'une pièce xonaning o‘rtasi2. o‘rtalik, oraliq; o‘rta, ora; le doigt du milieu o‘rta barmoq3. yarmi (vaqt haqida); le milieu du jour kunning yarmi, tush vaqti4. au milieu o‘rtasida, yarmida; installez ceci au milieu buni o‘rtasiga o‘rnating; au milieu de orasida, o‘rtasida, oralig‘ida, mobaynida; au milieu de la route yo‘lning o‘rtasida; au milieu du repas ovqat paytining o‘rtasida; il est arrivé en plein milieu, au beau milieu de la séance u majlisning qoq o‘rtasida, avji qizigan paytida keldi; fig. au milieu de orasida, o‘rtasida, ichida; il vit au milieu des siens u o‘zinikilar orasida yashaydi; au milieu du danger xavf-xatar ichida5. o‘rta, oraliq; il y a un milieu, il n'y a pas de milieu entre o‘rtasi bor, o‘rtasida oraliq yo‘q; le juste milieu qoq, ayni o‘rtasi.nm.1. muhit, sharoit, ora; placer un malade en milieu stérile kasalni sterillangan muhitga joylamoq2. o‘rab olgan muhit, sharoit; adaptation au milieu muhit, sharoitga moslashish3. muhit, sharoit, vaziyat; sortir du milieu familial oila muhitidan chiqmoq4. pl. doira, ora, davra; les milieux militaires, littéraires, scientifiques harbiy, adabiy, ilmiy doira5. jinoyatchilar davrasi, doirasi, orasi. -
7 ombre
nf.1. soya, ko‘lanka, qorong‘u; faire de l'ombre soya qilmoq; il fait 30 à l'ombre soya joyda harorat 30 daraja; fam. mettre qqn. à l'ombre birovni qamab qo‘ymoq, qamoqqa tashlamoq; à l'ombre de soyasida, panohida, himoyasida; il grandit à l'ombre de sa mère u onasining panohida katta bo‘ldi; dans l'ombre soyasida, ko‘lankasida; vivre dans l'ombre de qqn. birovning ko‘lankasida yashamoq; vivre dans l'ombre soyada qolmoq, panada, ko‘zga tashlanmay yashamoq; sortir de l'ombre namoyon bo‘lmoq, ko‘zga tashlanmoq; laisser une chose dans l'ombre biror narsani mavhum, noaniq, mujmal qoldirmoq2. rasmdagi soya, to‘q rangli joylar; les ombres et les clairs soya va yorug‘ joylar3. qora dog‘; un duvet faisait une ombre sur sa lèvre uning labining ustidagi mo‘ylar qorayib turar edi; il y a une ombre au tableau xavotirli vaziyat4. soya, shakl; les ombres bleues des peupliers teraklarning havo rang shakllari; avoir peur de son ombre o‘z soyasidan hurkmoq; suivre qqn. comme son ombre birovning orqasidan soyaday ergashib yurmoq; être l'ombre de qqn. birovning soyasi bo‘lmoq5. pl. théâtre d'ombres soyalar teatri; ombres chinoises xitoy soyalari6. qora, soya, sharpa; entrevoir deux ombres qui s'avancent kelayotgan ikkita qorani ko‘rib qolmoq7. soya, nishon, alomat; asar, iz; l'ombre de soyasi, izi; il n'y a pas l'ombre d'un doute ikkilanishning soyasi ham yo‘q8. arvoh; le royaume des ombres arvohlar olami9. soya, quruq suyak; un vieillard qui n'est plus que l'ombre de luimême soyasigina qolgan qariya. -
8 rentrer
I vi.1. qaytib kirmoq, kirmoq; je l'ai vu sortir, puis rentrer précipitemment dans la maison men uni chiqib ketganini, so‘ng shoshib qaytib uyga kirganini ko‘rdim; rentrer dans un magasin magazinga kirmoq2. uyiga qaytib kelmoq; il vient de rentrer de voyage u sayohatdan yaqinda qaytdi; nous rentrerons tard biz kech qaytamiz3. o‘z faoliyatini qayta boshlamoq, ishga qaytmoq; les tribunaux, les lycées rentrent à telle date sudlar, litseylar ushbu kuni ishga qaytadilar4. loc. rentrer dans ses droits o‘z huquqiga kirmoq; tout est rentré dans l'ordre hamma narsa tartibga tushdi5. loc. rentrer en soi-même diqqat-e' tiborini, xayolini bir yerga to‘plamoq, fikrni to‘plab olmoq, cho‘mmoq6. kirib ketmoq, borib urilmoq; sa voiture est rentrée dans un arbre avtomobili daraxtga borib urildi; rentrer dedants qattiq urilib ketmoq; faire rentrer qqch. dans la tête (de qqn) biror kishining boshiga biror narsani urib kiritmoq7. kirmoq, botib ketmoq, kirib ketmoq; le cou lui rentre dans les épaules uning bo‘yni yelkasiga kirib ketdi; fig. les jambes lui rentraient dans le corps uning oyoqlari bukilib ketar edi (charchoqdan)8. kirmoq, tashkil qilmoq; cela ne rentre pas dans mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi9. kelib tushmoq (pul); faire rentrer l'impôt soliqning pullarini tushirmoqII vt.1. ichiga kiritmoq, yig‘ishtirib olmoq; rentrer les foins pichanni yig‘ishtirib olmoq; il a rentré sa voiture u avtomobilini kiritib qo‘ydi; rentrer le ventre qornini ichiga tortmoq2. kiritmoq, yashirmoq; rentrer sa chemise dans son pantalon ko‘ylagini shimining ichiga kiritmoq; le chat rentre ses griffes mushuk tirnoqlarini ichiga kiritdi; rentrer ses larmes, sa rage ko‘z yoshlarini, g‘azabini ichiga yutmoq.
См. также в других словарях:
Par ou t'es rentre ? On t'a pas vu sortir — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par où t'es rentré, on t'a pas vu sortir — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par où t'es rentré, on t'a pas vu sortir ? — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par où t'es rentré? On t'a pas vu sortir — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par où t'es rentré ? on t'a pas vu sortir — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par où t’es rentré… on t’a pas vu sortir — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par où t'es rentré ? On t'a pas vu sortir — Par où t es rentré ? On t a pas vu sortir est un film français réalisé par Philippe Clair, sorti en 1984. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Par Où T'es Rentré? On T'a Pas Vu Sortir — Infobox Film name = Par Où T es Rentré? On T a Pas Vu Sortir caption = Film Poster director = Philippe Clair writer = Phiilippe Clair starring = Jerry Lewis Philipp Clair Marthe Villalonga producer = Tarak Ben Ammar distributor = Société des… … Wikipedia
Ne pas en sortir — ● Ne pas en sortir être perdu dans une situation complexe, ne pas trouver d issue … Encyclopédie Universelle
sortir — 1. (sor tir), je sors, tu sors, il sort, nous sortons, vous sortez, ils sortent ; je sortais ; je sortis, nous sortîmes ; je sortirai ; je sortirais ; sors, qu il sorte, sortons, sortez, qu ils sortent ; que je sorte, que nous sortions, que vous… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
pas — 1. (pâ ; l s se lie : un pâ z allongé) s. m. 1° Action de mettre un pied devant l autre pour marcher. 2° Pas, en termes d escrime. 3° Les premiers pas. 4° Faux pas. 5° Pas, en termes de danse. 6° Pas, en termes militaires. 7° Pas,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré