-
21 remarquer
I vt.1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradiII se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar. -
22 reprendre
I vt.1. qayta olmoq, qayta qo‘ lga olmoq, olmoq; reprendre sa (la) route qayta yo‘lga tushmoq; reprendre courage dadil bo‘lmoq; loc. reprendre ses esprits o‘ziga, hushiga kelmoq, es-hushini yig‘moq; reprendre son souffle nafasini rostlamoq; reprendre haleine bir dam tin olmoq2. qaytarib olmoq, qayta qo‘lga kiritmoq, qayta erishmoq; il a repris sa liberté u ozodligiga qayta erishdi; reprendre ses forces kuchga kirmoq3. qaytarib olmoq; cet article ne peut être ni échangé ni repris bu mahsulot na almashtirib, na qaytarib olinmaydi; le garagiste m'a repris ma vieille voiture usta mening eski mashinamni sotib oldi4. biror narsadan qayta, yana olmoq; reprendre d'un plat ovqatdan yana olmoq5. qayta tutib, ushlab olmoq, qayta qo‘lga tushirmoq; le prisonniet évadé a été repris qochgan mahbus qayta qo‘lga tushdi; loc. on ne m'y reprendra plus meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi, aldasholmaydi; que je ne vous y reprenne pas! ikkinchi bor qo‘ limga tushmang (po‘pisa)6. tutib, ushlab qolmoq, qaytalab qolmoq; mon rhumatisme m'a repris revmatizmim tutib qoldi7. qaytadan, yangidan boshlamoq, yana davom ettirmoq, qayta kirishmoq; reprendre un travail, la lutte ishni, kurashni yangidan boshlamoq; reprendre ses études o‘qishlarini yana davom ettirmoq8. davom etmoq, qaytarmoq; il reprit d'une voix sourde u bo‘g‘iq ovozda davom etdi; reprendre un refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytarmoq; reprenons l'histoire depuis le début voqeani boshidan qaytaraylik9. qayta ko‘rib chiqmoq, qayta tuzatib chiqmoq, qayta kirishmoq (tuzatish uchun); reprendre un article maqolani qayta ko‘rib chiqmoq10. davom ettirmoq, qayta tiklamoq, qayta qo‘lga olmoq; reprendre un programme rejani qayta tiklamoqII vi.1. tuzalmoq, sog‘aymoq, o‘ziga kelmoq, kuchga, kuch-quvvatga kirmoq; tiklanmoq, o‘nglanmoq, oyoqqa turib olmoq, qaddini rostlamoq; le petit a bien repris kichkintoy anchagina o‘ziga kelib qoldi; les affaires reprennent ishlar yurishib ketdi2. qayta, yana boshlanmoq; la pluie reprit de plus belle yomg‘ir yanayam kuchliroq yog‘a boshladiIII se reprendre vpr.1. xatoni birdan eslamoq, payqamoq, sezmoq, birdan eslab, payqab, sezib oldini olmoq; elle a dit une énormité, mais elle s'est vite reprise u bir bema'ni narsa dedi, lekin u tezda xatosining oldini olib qoldi2. qayta kirishmoq, qayta boshlamoq; s'y reprendre à deux fois, à plusieurs fois bu narsaga ikki, ko‘p bor kirishmoq.vt.litt. koyimoq, urishmoq, tanbeh bermoq, aybga buyurmoq, qoralamoq, tanqid qilmoq; il s'est souvent fait reprendre u ko‘pincha tanbehga uchraydi; reprendre qqch. biror narsani qoralamoq, ayblamoq; il n'y a rien à reprendre à sa conduite uning yurish-turishida ayblaydigan narsa yo‘q; cela mérite d'être repris bu tanqidga loyiq. -
23 ressembler
I vi.1. o‘xshamoq; un enfant qui ressemble à sa mère onasiga o‘xshaydigan bola; fam. dis-moi à quoi il ressemble aytchi, uning aft-basharasi qanaqa; elle resemble plus à son père qu'à sa mère u onasidan ko‘ra ko‘proq otasiga o‘xshaydi; prov. qui se ressemble s'assemble o‘xshatmasdan uchratmas, ko‘r ko‘rni qorong‘ida topibdi2. o‘xshamoq, o‘xshab ketmoq, bir xil bo‘lmoq; une roche blanche qui ressemble à du marbre marmarga o‘xshab ketadigan oq xarsang; votre question ressemble étrangement à un défi sizning savolingiz g‘alati, u chaqiriqqa o‘xshab ketadi; loc. cela ne ressemble à rien buning o‘xshashi yo‘qII se ressembler vpr. bir biriga o‘xshamoq; ils se ressemblent ular bir biriga o‘xshashadi; loc. se ressembler comme deux gouttes d'eau bir biriga ikki tomchi suvday o‘xshamoq; ce portrait lui ressemble bu portret unga o‘xshaydi; cela lui ressemble tout à fait bu unga quyib qo‘yganday o‘xshaydi; cela ne lui ressemble pas bu unga o‘xshamaydi. -
24 semblant
nm.litt. faux semblant ikkiyuzlamachilik, shunchaki, nomiga; un semblant de shunchaki, nomiga; manifester un semblant d'intérêt nomigagina qiziqish bildirmoq; loc. faire semblant de o‘zini biror kuyga, holga solmoq, mug‘ombirlik qilmoq; j'ai fait semblant d'avoir oublié men o‘zimni unutib qo‘yganga soldim; ne faire semblant de rien sir boy bermaslik, bilintirmaslik; bilmaganga, ko‘rmaganga solmoq. -
25 sentir
I vt.1. sezmoq, his qilmoq; je sens un courant d'air men shabadani sezyapman; il ne sentait pas la fatigue u charchoqni his qilmas edi; fam. ne plus sentir ses jambes charchoqdan oyog‘ini sezmay qolmoq; faire sentir sezdirib, bildirib qo‘ymoq; il m'a fait sentir que j'étais de trop u menga juda orttirib yuborganligimni sezdirib qo‘ydi; se faire sentir sezilmoq, ko‘rinmoq; les effets se feront bientôt sentir natijalari yaqinda ko‘rinib qoladi2. hidlamoq, iskamoq, hidlab ko‘rmoq; sens ce parfum! bu atirni hidla! loc.fam. ne pas pouvoir sentir qqn. biror kishini ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘lmoq3. oldindan sezmoq, oldindan bilmoq; his qilmoq, sezmoq; il sentait le danger u xavfni sezar edi4. zavqlanmoq; il sentait la beauté de cette musique u bu musiqaning go‘zalligidan zavqlanardi5. ta'sirlanmoq; il ne sent jamais rien unga hech narsa ta'sir qilmaydi6. hid taratmoq, hidi kelmoq, hidlanmoq, sasimoq; cette pièce sent le renfermé xona dimiqib ketibdi; ces fleurs sentent bon bu gullar anvoyi hid taratishyapti; tu sens mauvais sendan yomon hid kelyapti; il sent des pieds uning oyog‘i sasiydiII se sentir vpr.1. ne pas se sentir de o‘zida yo‘q bo‘lmoq; ils ne se sentent plus de joie ular o‘zida yo‘q xursand2. o‘zini his qilmoq; il se sentait mieux u o‘zini yaxshi his qilar edi. -
26 sûr
-sûreadj.1. ishongan; il est sûr de réussir u muvaffaqiyat qozonishiga ishonadi; être sûr de qqn. biror kishiga ishonmoq; sûr de soi o‘ziga ishonmoq2. ishonchi komil bo‘lgan; j'en suis sûr bunga mening ishonchim komil; elle est sûre que vous vous trompez sizning adashayotganingizga uning ishonchi komil; sûr de son fait o‘z so‘zida qat'iy3. xavfsiz, ishonarli; le quartier n'est pas très sûr, la nuit kvartal kechqurunlari unchalik xavfsiz emas; ce sera plus sûr bu ishonchliroq bo‘ladi; loc. en lieu sûr ishonchli joyda; le plus sûr est de eng yaxshisi4. ishonchli, ishonsa bo‘ladigan; un ami sûr ishonchli do‘st; c'est le plus sûr moyen de réussir erishishning eng ishonchli yo‘li; loc. à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar5. aniq; un goût très sûr juda ham aniq did; ce qui est sûr, c'est que je n'irai pas anig‘i shuki, men bormayman; rien n'est moins sûr bu dargumon; loc.adv. bien sûr! albatta! -
27 valoir
I vi.1. arzimoq, lozim bo‘lmoq, munosib bo‘lmoq, sazovor bo‘lmoq, ahamiyatga molik bo‘lmoq; cela vaut de l'argent bu qimmatbaho narsa, bu ko‘p pul turadi; je n'ai fait rien qui vaille biror arziydigan narsa qilmadim; valoir la peine de -ga arzimoq; fam. cela ne vaut pas un zeste, un pet de lapin, un clou bu sariq chaqaga ham arzimaydi, hech narsaga arzimaydi; faire valoir son bien o‘z mol-mulkidan foyda olmoq, chiqarmoq; faire valoir ses droits o‘z huquqlarini himoya qilmoq2. to‘g‘ri, mos, loyiq kelmoq, yaramoq; il vaut mieux, ça vaut mieux yaxshiroq, maqsadga muvofiqroq; prov. mieux vaut tard que jamais hechdan ko‘ra kech yaxshi; vaille que vaille tavakkal, nima bo‘lsa bo‘ldi, bo‘lganicha bo‘larII vt. teng bo‘lmoq; duchor, giriftor bo‘lmoq; bermoq, yo‘liqtirmoq, duchor qilmoq; qu'est-ce qui nous vaut cet honneur? bu dabdabalar evaziga nima qilishimiz kerak bo‘ladi?III se valoir vpr. bir-biriga arzimoq; bir xil ahamiyatga ega bo‘lmoq, teng bo‘lmoq; fam. ça se vaut yaxshi ham emas, yomon ham emas, u ham emas, bu ham emas.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Il est faux que l’égalité soit une loi de la nature. La nature n’a rien fait d’égal. La loi souverai… — Il est faux que l’égalité soit une loi de la nature. La nature n’a rien fait d’égal. La loi souveraine est la subordination et la dépendance. См. Равенство одна мечта … Большой толково-фразеологический словарь Михельсона (оригинальная орфография)
rien — [ rjɛ̃ ] pron. indéf., n. m. et adv. • 1050 n. f. « chose » encore au XVIe; 980 ren non « nulle chose »; du lat. rem, accus. de res « chose » → réel REM. Rien (objet direct) se place normalement devant le p. p. des v. aux temps comp. et devant l… … Encyclopédie Universelle
rien — RIEN. s. m. Nulle chose. Dieu a créé le monde de rien. rien ne se fait de rien. rien n est plus glorieux, plus commode, plus avantageux, plus necessaire. rien ne me plaist davantage. il n y a rien de si fascheux que de ... il ne fait rien. il ne… … Dictionnaire de l'Académie française
rien — (riin) s. m. indéterminé 1° Quelque chose. 2° Avec la négation ne, nulle chose. 3° N être rien. N être de rien. 4° De rien, avec ne, nullement. 5° Ne rien faire. N avoir rien. Ne rien dire. 6° Cela ne fait rien. 7° Ne faire semblant … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
RIEN — s. m. Néant, nulle chose. Dieu a créé le monde de rien. Dans l ordre de la nature, rien ne se fait de rien. Rien n est plus glorieux, plus commode, plus avantageux, plus nécessaire. Rien ne me plaît davantage. Il n y a rien de si fâcheux. Il ne… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
RIEN — pron. m. ind. Il se disait pour Quelque chose; il s’emploie encore en ce sens dans un certain nombre de locutions. Est il rien de plus beau? Qui vous dit rien? Si rien pouvait l’affliger, c’était cette nouvelle. Sans qu’il en sache rien. Etc. Il… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
rien — nm. / adv. (négation) ; peu de chose. nm., rien, pas grand chose : ran( n) dc./dv. (Alex, Annemasse, Bogève, Bonneville, Cordon 083, Douvaine, Gets, Giettaz 215, Juvigny, Magland, Megève, Morzine 081, Praz Arly, St Jean Sixt, Samoëns 010, Saxel… … Dictionnaire Français-Savoyard
Rien — Pour les articles homonymes, voir Rien (homonymie). Étymologiquement le mot rien est issu du latin rem, accusatif du nom féminin res, la « chose ». Dans une phrase, il peut avoir un rôle de pronom, de nom ou d adverbe. Sommaire 1… … Wikipédia en Français
fait — fait, aite 1. (fè, fè t ) part. passé de faire. 1° Formé, exécuté. L homme fait à l image de Dieu. Un tertre fait de main d homme. Ce tailleur vend des habits tout faits. Familièrement. Ce n est ni fait ni à faire, se dit d un travail mal… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Rien de 9 — Titre original Nothing New Genre Comédie/Romance Créateur(s) Maykel Stone Production Maykel Stone Sidney Soriano Acteurs principaux Alban Greiner Maykel Stone Dorian Martin Megane Lizier Steven Claire Anaïs Rahm Esther List Musique … Wikipédia en Français
rien — Rien, monosyll. Semble estre le mot propre François de ce mot Latin, Res, S il y a rien qui te nuise, dy le moy, Si res est aliqua quae tibi noceat, etc. S il est rien en quoy je te puisse servir, Si vlla in re possum tibi esse vsui, Selon… … Thresor de la langue françoyse