Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

il+est+malade+du+cœur

  • 1 même

    I adj.
    1. ayni, xuddi, ham, bir; relire les mêmes livres ayni o‘sha kitoblarni qayta o‘qish; il est dans la même classe que moi u ham men o‘qiydigan sinfda; en même temps bir paytda, xuddi bir, o‘sha vaqtda; vous êtes tous du même avis sizlarning hammalaringiz xuddi shu fikrdasizlar; de même valeur xuddi shu qimmatda
    2. o‘zi, xuddi o‘zi, o‘zginasi; ce sont les paroles mêmes qu'il a prononcées bu uning xuddi o‘zi aytgan gaplari; il est la bonté, l'exactitude même u ezgulik, batartiblikning o‘zginasi; elle(s)- même(s) uning, ularning o‘zi, o‘zlari; eux-mêmes ularning o‘zlari
    II pron. (le, la, les dan so‘ng) ce n'est pas le même bu xuddi o‘sha emas; loc. cela revient au même bu o‘shaning o‘zginasi
    III adv.
    1. hatto, hattoki, hatto… ham; tout le monde s'est trompé, même le professeur hamma adashdi, hatto o‘qituvchi ham
    2. xuddi, aynan; je l'ai rencontré ici même men uni aynan shu yerda uchratdim; aujourd'hui même aynan bugun, shu bugunoq; à même to‘g‘ridan-to‘g‘ri, bevosita, naq, qoq; il dort à même le sol u to‘g‘ridan-to‘g‘ri yerda, qoq yerda uxlaydi
    3. adv.loc. de même ham, shuningdek; vous y allez? moi de même o‘sha yerga ketayapsizmi? men ham; tout de même har holda, shunday bo‘lsa ham; quand même hech narsaga qaramasdan; il est malade, mais travaille quand même u kasal, lekin shunga qaramay ishlayapti; il aurait pu le dire quand même! yoki tout de même! u har holda buni aytsa bo‘laverar edi!
    4. loc.prép. de même que xuddi …-day; de même qu'il n'a pas voulu y aller hier, (de même) il n'ira pas demain u xuddi kecha u yerga borishni xohlamaganiday, u ertaga ham bormaydi; même si agar …-sa ham; même si je lui dis, cela ne changera rien agar men unga aytsam ham, bu hech narsani o‘zgartirmaydi; à même de loc.prép. holatda, qodir; il est à même de répondre u javob berishga qodir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > même

  • 2 mieux

    I adv.
    1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq
    2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq
    4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti
    4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib
    5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti
    6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardi
    II adj.
    1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi
    2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman
    3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroq
    III nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mieux

  • 3 perdu

    -ue
    adj.
    1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi
    2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy
    3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi
    4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida
    5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush
    6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz
    7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz
    8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan
    9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq
    10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdu

  • 4 état

    nm.
    1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik
    2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar
    3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)
    4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat
    5. shtat (xodimlar haqida)
    6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > état

  • 5 pendant

    -ante
    adj.
    1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi
    2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.
    nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.
    prép.
    1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi
    2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendant

  • 6 retomber

    vi.
    1. qayta yiqilmoq; elle se releva, mais retomba aussitôt u qayta turdi, lekin shu zohotiyoq qayta yiqildi; le chat est retombé sur ses pattes mushuk oyog‘i bilan tushdi
    2. qayta tushib qolmoq; elle est retombée malade u qayta kasal bo‘lib qoldi; retomber dans l'erreur noto‘g‘ri yo‘lga kirib qolmoq
    3. qaytib tushmoq, tushmoq; la fusée est retombée raketa qaytib tushdi; laisser tomber les bras qo‘llarini tushirmoq
    4. osilib tushmoq, osilib turmoq; ses cheveux retombent sur les épaules sochlari yelkasiga tushadi
    5. biror holatga tushib qolmoq; renomber dans l'oubli unutilmoq; l'intérêt ne doit pas retomber qiziqish tushib ketmasligi kerak
    6. (sur qqn) yuklatilmoq, tushmoq; c'est sur lui que retombent toutes les responsabilités butun javobgarlik aynan uning zimmasiga yuklatiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retomber

  • 7 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 8 remettre

    I vt.
    1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq
    2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!
    3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq
    4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq
    5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq
    6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq
    7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak
    8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq
    9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman
    10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi
    11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildi
    II se remettre vpr.
    1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal
    2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman
    3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remettre

  • 9 malheur

    nm.
    1. baxtsizlik, musibat, falokat, ofat, balo, fojia, kulfat; un malheur est si vite arrivé! falokat oyoq ostida à quelque chose malheur est bon oyning o‘n beshi qorong‘u bo‘lsa, o‘n beshi yorug‘
    2. ko‘ngilsizlik, ko‘ngilsiz voqea, noqulaylik; fam. retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlanglar, aks holda men bir balo qilib qo‘yaman; malheur! kulfat, falokat! falokat bosib; le malheur a voulu qu'il tombe malade falokat bosib, u kasal bo‘lib qoldi; jouer de malheur kulfat keltirmoq; porter malheur baxtsizlik keltirmoq malheur à ga la'nat, baxti qora bo‘lsin; malheur aux vaincus! yengilganlarning baxti qora bo‘lsin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > malheur

  • 10 peine

    nf.
    1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo
    2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi
    3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.
    nf.
    1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi
    2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish
    3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peine

  • 11 rendre

    I vt.
    1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq
    1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman
    2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq
    3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq
    4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar
    5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi
    6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi
    7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq
    8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob
    9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi
    10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin
    11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z
    12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoq
    II vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadi
    III se rendre vpr.
    1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq
    2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.
    I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindi
    II se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.
    vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rendre

  • 12 rôle

    nm.
    1. rol; rôle tragique, comique tragik, komik rol; jouer, interpréter un rôle rol o‘ynamoq, ijro etmoq; avoir le premier rôle bosh rolni o‘ynamoq; loc.adv. à tour de rôle navbat bilan, navbatma-navbat; vous entrez à tour de rôle sizlar navbat bilan kirasizlar; ils veillaient le malade à tour de rôle ular kasalga navbatma-navbat qarashardi
    2. rol o‘ynamoq, ahamiyatga ega bo‘lmoq; tenir son rôle o‘z rolini yaxshi bajarmoq
    3. tutgan o‘rin, ahamiyat, xizmat, vazifa, rol; avoir, jouer un rôle important dans une affaire biror ishda muhim o‘rinni egallamoq, muhim rolni bajarmoq; un rôle de premier plan birinchi darajali vazifa; le rôle du médecin de famille oila vrachi vazifasi; c'est, ce n'est pas mon rôle de qilish mening vazifam emas; le rôle du verbe dans la phrase fe'lning gapdagi vazifasi
    4. dr. ko‘rilishi kerak bo‘lgan ishlar ro‘yxati; ro‘yxat; être inscrit au rôle de la conscription harbiyga chaqiruv ro‘yxatiga kiritilgan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rôle

  • 13 voir

    I vt.
    1. ko‘rmoq, qaramoq, razm solmoq; voir de loin uzoqdan ko‘rmoq; fig. oldindan ko‘ra bilmoq; voir du pays sayohat qilmoq, dunyo kezmoq; faire voir ko‘rsatmoq; se faire voir ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; paydo bo‘lmoq; voir la mort de près o‘lim bilan yuzma-yuz kelmoq, ajal bilan olishmoq; en voir trente-six chandelles ko‘zlaridan o‘t chiqib, chaqnab ketmoq, ko‘zining olovi chiqib ketmoq; cela n'a rien à voir avec notre affaire bu narsaning ishimizga hech qanday aloqasi yo‘q; il faut voir venir kutib turish kerak; loc.fam. je voudrais vous y voir mening o‘rnimda bo‘lib qolsangiz ko‘rardim, shunday ahvolga tushib qolsangiz ko‘rardim; y voir clair tushunib, fahmlab, anglab olmoq; voyez-moi ça kerak emasmi, istamaysizmi; voyons ko‘ramiz, qani; mais voyons nimalar deyapsiz, nahotki, yo‘g‘-ey; attends voir! fam. shoshmay tur!
    2. ko‘rmoq, tasavvur qilmoq, faraz qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; je vois ça tasavvur qilayapman; je vous vois venir nima demoqchi ekanligingizni fahmlayapman; loc.fam. tu vois ça d'ici bir tasavvur qilib ko‘r
    3. boshdan kechirmoq, boshga tushmoq, ko‘rmoq; j'en ai vu d'autres bundan ham battarini ko‘rganman; en faire voir à qqn. de toutes les couleurs kunini ko‘rsatmoq, adabini berib qo‘ymoq, onasini Uchqo‘rg‘ondan ko‘rsatmoq
    4. uchratmoq, tashrif buyurmoq, borib ko‘rmoq, ko‘rgani bormoq; voir un malade kasal ko‘rgani bormoq; kasalni tekshirmoq; venez nous voir biznikiga keling; loc.fam. je l'ai assez vu u jonimga tegdi, uning bilan ko‘ishishni boshqa istamayman
    5. ko‘rmoq, ko‘rib, o‘rganib chiqmoq, tekshirmoq; ceci est à voir buni hali ko‘rib chiqish kerak, bu haqda hali o‘ylab ko‘rish kerak
    6. voir à o‘ylamoq, qaramoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; fam. il faudrait voir à voir hatto xayolingga ham keltirma, bu haqda o‘ylab ham o‘ tirma
    II se voir vpr.
    1. o‘ziga qaramoq, o‘zini ko‘rmoq, o‘zini oynaga solib qaramoq
    2. ko‘rishmoq, bir-biri bilan uchrashib turmoq; loc.fig. ils ne peuvent pas se voir ular bir-birini ko‘risholmaydi, ular bir-biridan nafratlanishadi
    3. ko‘rinmoq, ko‘rilmoq
    4. uchramoq, uchrab turmoq, topilmoq; bo‘ lib turmoq, sodir bo‘lmoq; cela ne s'est jamais vu bunday bo‘lishi mumkin emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > voir

  • 14 affaiblir

    I vt.
    1. bo‘shashtirmoq, kuchsizlantirmoq, holdan toydirmoq; une longue maladie a affaibli le malade uzoq davom etgan kasallik bemorni holdan toydirdi
    2. fig. yumshatmoq, pasaytirmoq, kamaytirmoq (tovush, yorug‘lik, rang kabilar)
    II s'affaiblir vpr. kuch-quvvatdan qolmoq, zaiflashmoq, darmonsizlanmoq; pasaymoq, xiralashmoq, susaymoq; il s'affaiblit de jour en jour u kun sayin zaiflashmoqda; sa vue s'est affaiblie uning ko‘zi xiralashib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affaiblir

  • 15 aller

    I vi.
    1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi
    2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi
    3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq
    4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi
    5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman
    6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti
    7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi
    8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi
    9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi
    10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim
    11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!
    12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti
    13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritma
    II s'en aller vpr.
    1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti
    2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.
    nm.
    1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim
    2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aller

  • 16 auprès

    I adv. yaqinida, oldida, yaqin orada; se tenir auprès yaqin orada turmoq; shu o‘rtada turmoq
    II loc.prép.
    1. oldida, yonida, yaqinida; rester auprès du malade kasal yonida qolmoq
    2. qoshida; huzurida, -dagi
    3. nazarida, fikricha; ko‘z o‘ngida, ko‘z oldida; je ne veux pas passer pour un impoli auprès d'elle uning nazarida beodob bo‘lib ko‘rinishni istayman
    4. qaraganda, nisbatan; ce service n'est rien auprès de ce qu'il a fait pour moi bu xizmat uning menga qilganlari oldida hech narsa emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > auprès

  • 17 milieu

    nm.
    1. o‘rtasi, yarmi; scier une planche par le milieu taxtani o‘rtasidan arralamoq; le milieu d'une pièce xonaning o‘rtasi
    2. o‘rtalik, oraliq; o‘rta, ora; le doigt du milieu o‘rta barmoq
    3. yarmi (vaqt haqida); le milieu du jour kunning yarmi, tush vaqti
    4. au milieu o‘rtasida, yarmida; installez ceci au milieu buni o‘rtasiga o‘rnating; au milieu de orasida, o‘rtasida, oralig‘ida, mobaynida; au milieu de la route yo‘lning o‘rtasida; au milieu du repas ovqat paytining o‘rtasida; il est arrivé en plein milieu, au beau milieu de la séance u majlisning qoq o‘rtasida, avji qizigan paytida keldi; fig. au milieu de orasida, o‘rtasida, ichida; il vit au milieu des siens u o‘zinikilar orasida yashaydi; au milieu du danger xavf-xatar ichida
    5. o‘rta, oraliq; il y a un milieu, il n'y a pas de milieu entre o‘rtasi bor, o‘rtasida oraliq yo‘q; le juste milieu qoq, ayni o‘rtasi.
    nm.
    1. muhit, sharoit, ora; placer un malade en milieu stérile kasalni sterillangan muhitga joylamoq
    2. o‘rab olgan muhit, sharoit; adaptation au milieu muhit, sharoitga moslashish
    3. muhit, sharoit, vaziyat; sortir du milieu familial oila muhitidan chiqmoq
    4. pl. doira, ora, davra; les milieux militaires, littéraires, scientifiques harbiy, adabiy, ilmiy doira
    5. jinoyatchilar davrasi, doirasi, orasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > milieu

  • 18 notre

    pl. nos adj.poss.pl.
    1. bizning, bizga qarashli; o‘zimizning; nous devrions donner chacun notre avis, nos avis biz har birimiz o‘z fikrimiz, fikrlarimizni aytishimiz kerak; notre ville bizning shahrimiz; notre civilisation bizning tamaddun
    3. bizning (hurmat, ehtirom ma'nosida); comment va notre malade? bizning kasalning ahvollari qalay? notre héros arriva à s'échapper bizning qahramon qochib qolishga muyassar bo‘libdi
    4. bizning, o‘zimizning (mening, o‘zimning ma'nosida); tel est notre bon plaisir bizning ajoyib ermagimiz shunday.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > notre

  • 19 outre

    nf. mesh, sanoch; outre de vin vino meshi; loc. être gonflé, plein comme une outre meshday shishgan, qorni meshday shishgan.
    I adv.
    1. narigi tomonida, ortida; outre-Atnlantique Atlantikaning narigi tomonida (Amerikada); outre-Manche Lamanshning narigi tomonida; n. les peuples d'outre-mer dengiz orti xalqlari
    2. passer outre chegarasidan o‘tib ketmoq; chegeradan chiqib ketmoq, iltifotsizlik ko‘rsatmoq; je passai outre à son interdiction men uning taqiqlash chegarasidan chiqib ketdim
    II prép. -dan tashqari, shu bilan birgalikda; outre le fait que bu dalildan tashqari; loc.adv. outre mesure o‘ ta, haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq darajada; ce travail ne l'a pas fatigué outre mesure bu ish uni haddan tashqari charchatgani yo‘q; loc.adv. en outre -dan tashqari, shu bilan birgalikda, buning ustiga, ustiga ustak, shuningday; il est tombé malade (et) en outre, il a perdu sa place u kasal bo‘lib qoldi, ustiga ustak ish joyini ham yo‘qotdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > outre

  • 20 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

См. также в других словарях:

  • Parle à mon cul, ma tête est malade — ● Parle à mon cul, ma tête est malade tu m ennuies, je refuse de t écouter …   Encyclopédie Universelle

  • malade — [ malad ] adj. et n. • 1126 n.; malabde 980; lat. male habitus « qui se trouve en mauvais état » I ♦ Adj. (1155) 1 ♦ Dont la santé est altérée; qui souffre de troubles organiques ou fonctionnels. Il est bien malade; gravement, sérieusement malade …   Encyclopédie Universelle

  • malade — Malade. adj. de tout genre. Qui sent, qui souffre quelque déreglement, quelque alteration dans sa santé. Bien malade, fort malade. legerement malade. grievement malade, dangereusement malade, à l extremité, à la mort. malade à mourir. il est… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • malade — Malade, AEger, Morbidus, Inualidus, AEgrotus, forte a Malacia {{t=g}}malakia,{{/t}} c in d mutato, idque propter mollitiem seu debilitatem et infirmitatem, vel forte propter malaciam appetitus, quae omnibus pene aegrotis est familiaris,… …   Thresor de la langue françoyse

  • malade — (ma la d ) adj. 1°   Qui a quelque altération dans sa santé. Il était déjà malade de la maladie dont il est mort. •   Qui ne sent point son mal est d autant plus malade, CORN. Rodog. III, 6. •   Flavie, au lit malade, en meurt de jalousie, CORN.… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • MALADE — adj.des deux genres Qui éprouve, qui souffre quelque altération dans sa santé. Bien malade. Fort malade. Légèrement, gravement, dangereusement malade. Malade à la mort, à mourir. Il est malade d un mal incurable. Il s est chagriné, il en est… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • MALADE — adj. des deux genres Qui éprouve, qui souffre quelque altération dans sa santé. Légèrement, gravement, dangereusement malade. Malade à mourir. Il s’est fait tant de souci qu’il en est malade. Il est malade de la poitrine, de l’estomac. Il est… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Malade — Maladie The Sick Girl (en français : La Fille Malade) de Michael Ancher La maladie est une altération des fonctions ou de la santé d un organisme vivant, animal ou végétal. On parle aussi bien de la maladie, se référant à l ensemble des… …   Wikipédia en Français

  • Malade mental — Maladie mentale Psychologie Approches et courants Psychodynamique • Humanisme • …   Wikipédia en Français

  • Augustin ou le Maître est là — Auteur Joseph Malègue Genre Roman Version originale Titre original Augustin ou le Maître est là Éditeur original Spes Langue originale français …   Wikipédia en Français

  • Ma Baby-sitter est un vampire (film) — Ma Baby sitter est un vampire Données clés Titre québécois Ma gardienne est un vampire Titre original My Babysitter s a vampire Réalisation Bruce McDonald Acteurs principaux Matthew Knight Vanessa Morgan Atticus D …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»