-
21 descendant
-anteI adj. kamayib, pasayib boradigan, pasayuvchi, tushuvchi, pastga tushadigan; ligne descendante pasayuvchi chiziq; marée descendante suvning pasayib ketishi; garde descendante almashtirib bo‘ladigan soqchi, qorovulII n. avlod, nasl, urug‘, zot, qarindosh, qavmqarindosh, xesh-aqrabo, jigar (uzoqlashib boruvchi). -
22 descendre
I vi.1. tushmoq, pastga tushmoq, chiqmoq, qaramoq, borib kelmoq, chiqib kelmoq; descendre de cheval otdan tushmoq; descendre dans la rue ko‘chaga chiqmoq (namoyish); descendre au tombeau, descendre dans la tombe go‘rga, qabrga, mozorga kirmoq2. tushmoq, pasaymoq, o‘ tirmoq, qo‘nmoq, cho‘kmoq, yiqilib tushmoq; descendre à plat qulab tushmoq (samolyot haqida)3. qo‘nmoq, o‘ tirmoq, qirg‘oqqa chiqmoq4. birovnikiga tushmoq, tunab qolmoq; descendre à l'hôtel mehmonxonaga tushmoq, qo‘nmoq5. (de) kelib chiqmoqII vt. (à)1. tushirmoq, pastlatmoq, pasaytirmoq; il faut descendre cela plus bas buni pastroq tushirish kerak; descendre le vin à la cave yerto‘laga vinoni olib borib qo‘ymoq, tushirmoq; descendre la garde soqchilik, qorovulchilikdan almashmoq; fam. jonini jabbor, egasiga bermoq, topshirmoq2. qirg‘oqqa tushmoq, chiqmoq, qo‘nmoq3. bo‘ylab tushmoq, tushib, chiqib kelmoq, borib kelmoq; descendre un escalier zinapoyadan tushmoq; descendre une rivière daryo oqimi bo‘ylab suzib ketmoq4. fam. o‘ldirmoq, otib o‘ldirmoq, narigi dunyoga jo‘natmoq; descendre un avion samolyotni urib tushirmoq. -
23 dieu
nm. xudo, tangri, olloh, parvardigor; homme de Dieu ibodat qiluvchi, dindor, ruhoniy, taqvodor, xudojo‘y odam; le bon Dieu fam. iloh, xudoyim, muqaddas in'om; manger le bon Dieu muqaddas suv bilan yuvish marosimida qatnashmoq; Dieu le veuille! Plaise à Dieu, plût à Dieu xudo bersin, xudo yarlaqasin, xudo xohlasa; Dieu sait! Xudo biladi! Dieu (en) soit loué, grâce à Dieu, Dieu merci xudoga shukur, yaxshi joyida; Dieu m'en préserve, Dieu m'en garde o‘zing saqlagin, xudo; xudo o‘z panohida asrasin, xudo ko‘rsatmasin; bon Dieu, juste Dieu voy xudoimey, tavba, astog‘ furullo! ce que femme veut, Dieu le veut xotin nimani xohlasa xudo ham shuni xohlaydi!2. jonona, nozanin, sanam, ma'buda; ko‘ngil orzusi; jurer ses grands dieux xudo nomi bilan qasam, ont ichmoq. -
24 garder
I vt.1. ehtiyot qilmoq, asramoq, saqlamoq; tutmoq, qo‘riqlamoq, saqlab qolmoq; himoya, muhofaza qilmoq, qo‘rimoq, poylamoq, ko‘z quloq bo‘lib saqlamoq, kuzatmoq, kuzatib, qarab turmoq, nazorat qilib turmoq; garder un malade kasal qaramoq; garder la porte hech kimni kirishga qo‘ymaslik; être gardé à vue nazorat ostida bo‘lmoq; garder le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotmoq (bemor)2. rioya qilmoq, amal qilmoq, bajarmoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq, saqlab qolmoq, qo‘ llab-quvvatlamoq; garder ses habitudes o‘z urf-odatlarini saqlab qolmoq; garder son sang-froid o‘zini bosmoq, o‘zini og‘ir tutmoq; garder un secret sir saqlamoq; garder la mesure me'yoriga amal qilmoq; garder le silence sukut saqlamoq; garder rancune à qqn. birovga kek saqlamoq3. (de qqch) ehtiyot qilmoq, saqlamoq4. ushlab qolmoq, tutib qolmoq, qoldirmoq, olib qo‘ymoq, atab qoldirmoqII se garder vpr. saqlanmoq, ehtiyot bo‘ lmoq; gardez-vous bien de le faire aslo, hech, zinhor buni qila ko‘rmang. -
25 honneur
nm.1. shon, sharaf, or-nomus, iftixor, izzat, obro‘, izzat-nafs; une question d'honneur shon-sharaf, or-nomus masalasi, yakkama-yakka olishuv, duel; une parole d'honneur chin so‘z; sur l'honneur, en (tout) honneur vijdonan ont ichaman2. obro‘-e'tibor, nomus, yaxshi nom, hurmat, izzat, ehtirom, izzat-ikrom; pl. obro‘, izzat, hurmat; les honneurs funèbres so‘nggi izzat ikrom, ta'ziya; la garde d'honneur faxriy qorovul; une place d'honneur faxrli o‘rin; la Légion d'honneur Faxriy legion ordeni; faire honneur à hurmat bildirmoq; faire honneur à ses engagements bo‘yniga olgan majburiyatini bajarmoq; se piquer d'honneur bor kuchi, imkoniyati bilan tirishmoq, urinmoq; remettre en honneur yana muomalaga chiqarmoq; en l'honneur de qqn. birovning sha'niga yarasha; un garçon d'honneur kuyov jo‘ra; prov. à tout seigneur tout honneur ko‘rpangga qarab oyoq uzat3. pl. suratlar, belgilar (qarta o‘yinida). -
26 mobile
I adj.1. qo‘zg‘aladigan, siljiydigan, harakatlanadigan; les pièces mobiles d'une machine dastgohning harakatlanadigan qismi; calendrier à feuillets mobiles almashinuvchi kalendar2. o‘zgaruvchan, o‘zgarib turadigan; fêtes mobiles surilib turadigan bayram3. ko‘chib yuradigan, ko‘chmanchi; garde mobile harakatdagi gvardiya; population mobile ko‘chmanchi xalq4. tez harakatlanuvchi, tez o‘zgarib turuvchi, serharakat, serg‘ayrat, pitrak; reflets mobiles tez o‘zgarib turuvchi akslar; visage, regard mobile serg‘ayrat yuz, qarashII nm.1. harakatlanuvchi jism; calculer la vitesse d'un mobile harakatlanuvchi jismning tezligini o‘lchamoq2. yuzaga keltiruvchi kuch, sabab; les mobiles d'une action biron ishning yuzaga keltiruvchi kuchlar; chercher le mobile d'un crime jinoyatning keltirib chiqaruvchi sababini axtaring3. o‘zgaruvchan, jiladigan, siljiydigan. -
27 niche
nf.1. taxmon, tokcha2. itning uychasi, katalagi; chien de garde à la niche katalakdagi qo‘riqchi it. -
28 poste
nf.1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.nm.1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq. -
29 profondeur
nf.1. chuqurlik; le bassin n'a pas une grande profondeur hovuz unchalik chuqur emas; le lac a une profondeur de trois mètres ko‘lning chuqurligi uch metr; on voit le fond de l'eau à cinq mètres de profondeur suvning tubi besh metr chuqurlikdan ko‘rinadi; mesurer la longueur, la largeur et la profondeur d'une boite à chaussures poyabzal qutisining uzunligini, kengligini va chuqurligini o‘lchamoq2. chuqurlik, kuch; la profondeur de son regard est troublante qarashining chuqurligi kishini to‘lqinlantiradi3. chuqurlik, teranlik, daraja; un homme qui a une grande profondeur d'esprit teran fikrli odam; c'est un film sans profondeur bu sayoz film4. chuqurlik, kuch, daraja; il éprouve pour elle un sentiment d'une grande profondeur uning unga ehtirosi kuchli; il faut travailler en profondeur chin dildan ishlamoq kerak5. (pl) chuqur joy, qa'r, ichkari, tub; les poissons des grandes profondeurs ont des formes étranges chuqur joylarda bo‘ladigan baliqlarning ko‘rinishi g‘alati; ils se sont perdus dans les profondeurs de la forêt ular o‘rmonning qa'rida adashib qoldilar; elle garde son secret dans les profondeurs de son coeur u sirini yuragining tubida saqlaydi. -
30 provocation
nf.1. ig‘vogarlik, hoinona harakat, provokatsiya; ne réponds pas, c'est de la provocation! javob berma, bu provakatsiya!2. g‘alamislik, ig‘vo qilib fitna chiqarish, fitna; les manifestants ont été mis en garde contre toute provocation namoyishchilar har qanday fitnalardan ehtiyot qilingan edi. -
31 remonter
vt.1. qayta yig‘moq, termoq, tiklamoq; j'ai eu du mal à remonter le carburateur karburatorni qayta yig‘ishda juda qiynaldim2. ta'minlamoq, to‘latmoq; il faut que je remonte ma garde-robe men ustbosh jovonimni to‘ latishim kerak3. burab qo‘ymoq; buramoq (biror mexanizmni); remonter une montre soatni buramoq4. ruhlantirmoq, ko‘tarmoq; kuch bermoq, quvvatlantirmoq; remonter le moral à qqn. biror kishining ruhini ko‘tarmoq; ce petit café va vous remonter bu ozgina qahva sizga kuch beradi.I vi.1. qayta ko‘tarilmoq, qayta chiqmoq; chiqmoq, ko‘ tarilmoq; il est remoné au grenier u cherdakka qayta chiqdi; remonter au premièr étage ikkinchi qavatga ko‘tarilmoq; tu remontes par l'ascenseur ou à pied? sen liftda yoki piyoda chiqasanmi?2. ko‘ tarilmoq, yuqoriga o‘ralamoq (narsa); remonter à la surface yuzaga ko‘ tarilmoq; le baromètre remonte barometr ko‘ tarilib boryapti; la route decend, puis remonte yo‘l pastlaydi, so‘ng yuqoriga o‘ralaydi3. bo‘ylab ko‘tarilmoq (daryo yoki shu kabilar); fig. asosiga, boshiga qarab bormoq; remonter de l'effet à la cause oqibatdan sababga qarab bormoq4. remonter à borib taqalmoq, yetib bormoq, kelib chiqmoq; souvenirs qui remontent à l'enfance bolalikka borib taqaladigan esdaliklar; cette légende remonte aux croisades bu rivoyat salib yurishlariga borib taqaladi; remonter au déluge uzoqdan boshlamoqII vt.1. -dan qayta ko‘ tarilmoq; remonter l'escalier zinapoyadan qayta ko‘tarilmoq; remonter le peloton peshqadamlarga yetib olmoq2. yuqoriga ko‘tarilmoq (suv yo‘li bo‘ylab); loc. remonter le courant mavqeini tiklab olmoq3. qayta olib chiqib qo‘ymoq; remonter une malle au grenier sandiqni cherdakka olib chiqib qo‘ymoq4. ko‘tarmoq, ko‘tarib olmoq; shimarmoq; remonter son pantalon, son col shimining pochasini shimarib olmoq, yoqasini ko‘ tarib olmoq. -
32 repos
nm.inv.1. dam olish, istirohat qilish, orom, hordiq; prendre du repos dam olmoq; un jour de repos dam olish kuni; maison de repos dam olish uyi2. mil. erkin! garde à vous!… repos! rostlan!… erkin!3. loc. en repos tinchlik, osoyishtalik, orom; ne pas pouvoir rester en repos tinch o‘tirolmaslik; au repos dam olayotgan, orom olayotgan; animal au repos orom olayotgan hayvon4. orom, tinim, tinchlik; ne pas pouvoir trouver le repos tinim bilmaslik; laisez-moi en repos meni tinch qo‘ying; de tout repos aniq, ishonchli, tayinli; c'est une situation, un affaire de tout repos bu ishonchli sharoit, ish; ce n'est pas de tout repos bu tayinli narsa emas5. tinchlik, osoyishtalik, tanaffus, tin olish6. litt. orom; le repos de la mort o‘lim oromi; le repos éternel abadiy orom. -
33 ressentiment
nm. kek, adovat, gina saqlash, xusumat; il garde un profond ressentiment des torts qu'on lui a faits unga qilingan adolatsizlikka u chuqur adovat saqlab yuribdi. -
34 sein
nm.1. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir, to‘sh; serrer, presser qqn.qqch. sur, contre son sein biror kimsani, biror narsani ko‘ksiga bosmoq2. siyna, ko‘krak, emchak (ayollarda); donner le sein à un enfant bolani emizmoq, bolaga ko‘krak tutmoq3. litt. ona qorni; dans le sein de sa mère onasining qornida4. litt. bag‘ir, ich; le sein de la terre yerning bag‘rida; loc. au sein de ichida, bag‘rida; chaque État garde son autonomie au sein de la fédération har bir davlat ittifoq ichida o‘z mustaqilligini saqlaydi. -
35 sonner
I vi.1. jiringlamoq, jaranglamoq; les cloches sonnent qo‘ng‘iroqlar jaranglayapti; le téléphone a sonné telefon jiringladi; trois heures sonnent soat uchga bong uryapti; loc. sa dernière heure a sonné uning paymonasi to‘ldi2. jaranglamoq, eshitilmoq, talaffuz qilinmoq; une phrase qui sonne mal yaxshi tuzilmagan gap3. qo‘ng‘iroq chalmoq; entrer sans sonner qo‘ng‘iroqni chalmay kirmoq4. (de) chalmoq (puflab chalinadigan asboblar haqida); sonner de la trompette truba chalmoqII vt.1. chalmoq; sonner les cloches qo‘ng‘iroqlarni chalmoq2. bildirmoq, urmoq; on a sonné le tocsin bong urishdi; l'horloge a sonné onze heures soat o‘n birga bong urdi3. chaqirmoq (qo‘ng‘iroq chalib); sonner l'infirmière de garde navbatchi hamshirani chaqirmoq. -
36 souvenir
I se souvenir vpr.1. eslamoq, esga olmoq, yodiga keltirmoq; xotirlamoq; je m'en souviens bu mening esimda bor; faites m'en souvenir buni menga eslating; je m'en souviendrai! bu esimdan chiqmaydi, hali ko‘rasan, senga ko‘rsatib qo‘yaman! (qo‘rqitish, tahdid); se souvenir de qqn. biror kishini esdan chiqarmaslik, eslamoq2. esdan chiqarmaslik, eslab yurmoq; souvenez-vous de nos conventions, que vous me l'avez promis kelishganimizni, bu haqda menga bergan va'dangizni eslangII v.impers.litt. il me souvient esimda, xotirimda bor.nm.1. esdalik, xotira, yodgorlik; conserver, perdre le souvenir d'un événement biror voqeani esda saqlamoq, esdan chiqarmoq; cette maison éveille en moi bien des souvenirs bu uy menda yaxshi xotiralarni uyg‘otadi; j'en garde un mauvais souvenir bu haqda menda yomon xotira qoldi; affectueux, meilleurs souvenirs ajoyib, eng yaxshi xotiralar; écrire ses souvenirs esdaliklar yozmoq; il y avait là quelques souvenirs d'un temps meilleur u yerda eng yaxshi davrlardan ba'zi xotiralar bor edi2. esdalik, sovg'a; une boutique de souvenirs sovg‘alar do‘koni. -
37 terrier
nm. in, uya, kovak.nm. teryer, it turi; les terriers sont de bons chiens de garde teryerlar ajoyib qo‘riqchi itlardir.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
garde — 1. (gar d ) s. f. 1° Action de garder, de conserver, de défendre quelqu un ou quelque chose, de surveiller quelqu un ou quelque chose. Avoir la garde d une bibliothèque, d un magasin. Il faut une garnison de trois mille hommes pour la garde de… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
garde- — ⇒GARDE , élém. de compos. Premier élém. de compos.; issu du subst. garde, il forme des subst. gén. masc. désignant des pers. dont la fonction est de garder quelqu un ou quelque chose; issu d une forme du verbe garder, il forme des subst. masc.… … Encyclopédie Universelle
garde — Garde, f. penac. C est ores reservation de quelque chose pour en user en temps propre, Asseruatio. Selon ce on dit ce fruit n est pas de garde: ores protection, comme cela m est baillé en garde, c est à dire, pour le conserver et defendre contre… … Thresor de la langue françoyse
Gardé — Garde steht für: einen besonderer militärischer Verband, der als Leibwache oder Haustruppe für den Ehrenwachdienst eingesetzt wird siehe Garde die Tänzerinnen im Karneval siehe Gardetanz ein Coupé von Škoda, siehe Škoda Garde eine… … Deutsch Wikipedia
gardé — gardé, ée (gar dé, dée) part. passé de garder. 1° Qu on surveille, dont on prend soin. Un enfant gardé par la bonne. 2° Surveillé et soigné durant une maladie. Gardé dans sa petite vérole par une mère dévouée. Dont la sûreté est protégée.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Garde — may refer to:;places: *Garde, Spain, town and municipality in Navarre, Spain *Garde, Tibet, village in Tibet *Garde, Shetland;persons: *Adele De Garde, American actress *Betty Garde (1905 1989), American actress *Giedo van der Garde (born 1985),… … Wikipedia
Garde — Bandera … Wikipedia Español
garde-bœuf — plur. garde bœufs [ gardəbɶf, gardəbø ] n. m. • 1845; de garder et bœuf ♦ Échassier (ardéidés), qui se pose sur les bœufs, les buffles, les éléphants, pour manger les larves parasites logées dans la peau de ces animaux. ⇒ pique bœuf. ● garde bœu … Encyclopédie Universelle
Garde — Sf std. stil. (15. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. garde m. Leibwache . Dies ist seinerseits mit Übergang von w zu g aus awfrk. * warda, einer Entsprechung zu unserem Warte, entlehnt. Täterbezeichnung: Gardist (deutsche Bildung). Ebenso… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
garde — garde·bras; garde·robe; passe·garde; sauve·garde; … English syllables
Garde — (fr.), 1) eigentlich Wache; dann 2) die Leibwache des Regenten eines Staates. Eine solche findet sich schon sehr früh bei den assyrischen u. persischen Monarchen unter verschiedenen Benennungen. Alexander der Große nahm dazu die Söhne der… … Pierer's Universal-Lexikon