-
21 doux
-douceI adj.1. shirin, totli, mazali, lazzatli; amande douce mazali bodom2. nozik, yumshoq, muloyim; xushmuomala, mehribon, mushfiq; billet doux muhabbat xati; faire les yeux doux ko‘z qismoq, ko‘z suzmoq, muloyim, yoqimli qaramoq3. yumshoq, bo‘sh, mayin, mo‘ tadil4. rahmdil, mehribon, munis; regard doux munis qarash5. chuchuk, tuzsiz, sho‘rmas; eau douce chuchuk suv; vin doux shirin vino6. yoqimli, yoqadigan7. iliq, issiq; temps doux iliq havo8. uncha tik bo‘lmagan, biroz nishab, yotiq; pente douce nishab yonbag‘ir, qiyalik9. yuvosh, beozor, mo‘min-qobil, muloyim; osoyishta, xotirjam, vazmin; royish, ko‘ngli bo‘sh, ko‘ngilchan; caractère doux ko‘ngli bo‘shlik, ko‘ngilchanlik10. bog‘lanuvchan (oson), egiluvchan, bukiluvchan, qayishqoq, yopishqoq; fer doux yumshoq (oson ulanuvchan) temir; en douce fam. asta-sekin, ohista, shoshmay, sezdirmasdan, yashirin, yashirinib; bilintirmasdan; partir en douce bilintirmasdan, sezdirmasdan ketib qolmoqII adv. filer doux tiyilmoq, yuvosh bo‘lib qolmoq, bo‘ysunmoq, bo‘yin egmoq; tout doux loc.adv. sekinroq, jim, shovqinsizIII nm. shirinlik, shirin taom, narsa. -
22 électrification
nf. elektrifikatsiya; elektrlashtirish, elektr energiyasi bilan ta'minlash; l'électrification des chemins de fer temir yo‘llarni elektrlashtirish. -
23 enclume
nf.1. sandon; dupoya; forger le fer sur l'enclume temirni sandon ustida bolg‘alamoq; être entre l'enclume et le marteau ikki o‘rtada qolmoq, o‘ t bilan suv o‘rtasida qolmoq2. anat. sandon, ichki tog‘ay (quloqda). -
24 exploiter
vt.1. ishlatmoq, foydalanmoq; ishga solmoq, ekspluatatsiya qilmoq; qazib olmoq (yer osti boyliklari haqida); ishlov bermoq; exploiter un gisement yer osti boyliklarini qazib olmoq; exploiter du charbon ko‘mir qazib chiqarmoq; exploiter une terre yerga ishlov bermoq; exploiter un réseau de chemin de fer temir yo‘l tarmog‘ini ekspluatatsiya qilmoq2. biror imkoniyatdan foydalanmoq, bahramand bo‘lmoq, uni o‘z talab va ehtiyoji uchun ishlatmoq; exploiter son avantage ustunlik, imtiyozdan foydalanmoq; exploiter ses connaissances o‘z bilimidan foydalanmoq3. ekspluatatsiya qilmoq. -
25 lance
nf.1. nayza; coup de lance nayza zarbasi; loc. rompre une lance, des lances avec ou contre qqn. tortishib, bahslashib qolmoq; loc. en fer de lance nayzabargli2. lance à eau suv purkagich (o‘t o‘chirish, sug‘orish ishlarida ishlatiladigan); lance d'incendie brandspoyt (ichak uchiga o‘rnatilgan purkagich). -
26 ligne
nf.1. chiziq; ligne horizontale gorizontal chiziq2. chiziq, chegara, ligne de démarcation demarkatsion chiziq; ligne de flottaison vaterliniya (kemaning suvga botish chizig‘i); passage de la ligne ekvator chizig‘ i; ligne blanche yo‘l chizig‘i3. kaft chizig‘i; ligne de vie, de coeur hayot, qalb chizig‘i4. chiziq, ko‘rinish5. shakl, narsalarning ko‘rinishi, qiyofasi; loc. garder la ligne figura saqlamoq6. yo‘nalish, nuqtai nazar, qarash7. yo‘nalish, tomon, taraf; en ligne droite to‘g‘ri yo‘nalishda; ligne de conduite tutilgan yo‘l; être dans la ligne du parti partiya yo‘lidan bormoq8. chiziq, mo‘ljal; ligne de tire o‘tish chizig‘i9. yo‘l, yo‘nalish; lignes de chemin de fer, de métro, d'autobus temir yo‘li, metro, avtobus yo‘nalishlari; ligne maritime, aérienne dengiz, havo yo‘li; pilote de ligne fuqaro aviatsiyasi uchuvchisi10. qarmoq; pêcher à la ligne qarmoq bilan baliq tutmoq11. tarmoq; ligne électrique elektr tarmog‘i; ligne téléphonique telefon tarmog‘i; parlez, vous êtes en ligne gapiring, siz tarmoqqa ulandingiz13. qator; être placé en ligne, sur une ligne qatorga, bir qatorga tizilgan bo‘lmoq; en ligne pour le départ! jo‘nash uchun qatorga tiziling! hors ligne alohida, boshqalardan farqli, o‘ziga xos; il est d'une intelligence hors ligne u o‘ziga xos aqlga ega14. marra, chegara, chiziq; lignes de fortification mudofaa chizig‘i; avoir raison, être battu sur toute la ligne har tomonlama haq bo‘lmoq, hamma tomonlama yengilmoq15. satr, yo‘l, xat; à la ligne satrdan; aller, revenir à la ligne yangi satrdan boshlamoq; de la première à la dernière ligne birinchi satrdan oxirgi satrgacha16. loc. entrer en ligne de compte hisoblanmoq, hisobga olinmoq17. shajara, nasl-nasab; descendre en droite ligne d'un homme célèbre to‘g‘ridan-to‘g‘ri mashhur odam nasl-nasabidan bo‘lmoq. -
27 limaille
nf. metall qirindisi; limaille de fer temir qirindisi. -
28 métallurgie
nf. metallurgiya; la métallurgie du fer qora metallurgiya. -
29 mine
nf.1. tashqi qiyofa, ko‘rinish, yuz, chehra, avzo, turq, aft, bashara, avzo; d'après sa mine, il va mieux rangidan, uning sog‘ligi yaxshi; avoir bonne, mauvaise mine ko‘rinishi yaxshi, yomon bo‘lmoq; mine renfrognée, soucieuse xo‘mraygan, bezovta yuz; faire grise mine à qqn. birovni aftini burishtirib kutib olmoq; c'est un passionné, sous sa mine tranquille u tashqi bosiqlik ostidagi ehtirosli odam; juger des gens sur (d'après) la mine odamlarning tashqi qiyofasiga qarab baho bermoq; ça ne paie pas de mine buning avzoyi buzuq; faire mine de o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; -ga solmoq; elle a fait mine de partir, mais elle est finalement restée u o‘zini jo‘nab ketyotganday qilib ko‘rsatdi, lekin oxir-oqibatda qoldi; mine de rien hech narsa bilmaganday, hech narsadan xabari yo‘qday; tâche de le faire parler, mine de rien hech narsadan xabari yo‘qday, uni gapirtirishga harakat qil2. pl. qosh-ko‘zini suzish; aft-basharasini tirishtirish, burishtirish; faire des mines qosh-ko‘zini suzmoq.nf. qalam o‘zagi; mine de plomb grafit; crayon à mine dure, tendre qattiq, yumshoq qalam.nf.1. kon; mine de fer, mine de houille temir, toshko‘mir koni; mine à ciel ouvert ochiq kon2. fig. kon, bitmas-tuganmas boylik3. les mines kon qidiruv muassasasi; l'École des Mines Kon qidiruv instituti; il est ingénieur des mines u tog‘ muhandisi.nf. mina; tankka qarshi mina; champ de mines mina maydoni; détecteur de mines mina qidiruvchi; poser une mine mina qo‘ymoq; le camion a sauté sur une mine yuk mashinasi minada portlab ketdi. -
30 onduler
I vi.1. chayqalmoq, to‘lqinlanmoq, jilvalanmoq2. to‘lqinsimon bo‘lmoq, jingalak bo‘lmoq; ses cheveux ondulent naturellement uning sochi tabiiy jingalakII vt. onduler des cheveux au fer sochni shchipsi bilan jingalaklamoq. -
31 oxyder
vt. oksidlamoq; l'air oxyde certains métaux havo ayrim metallarni oksidlaydi; le fer s'oxyde rapidement temir tez oksidlanadi, zanglaydi. -
32 périmer
vpr. muddati o‘tgan bo‘lmoq; (se tushirib qoldiriladi) laisser périmer un billet de chemin de fer temir yo‘l biletining muddatini o‘tkazib yubormoq. -
33 pilier
nm.1. ustun, poya, tirgak; les tambours de pierre d'un pilier ustunning temir tamburlari; les piliers d'un temple ibodatxonaning ustunlari; piliers de fer temir ustunlar2. fig. ustun, suyanchiq, himoyachi; les piliers du régime tuzimning ustunlari3. péj. ou plais. kanda qilmay, hech qolmay kelib turadigan odam, hamisha hozir, hoziru nozir, kunda shunda; un pilier de bistrot qovoqxonaning kunda shundasi. -
34 pointe
nf.1. o‘tkir uch, uch; la pointe d'un aiguille ignaning uchi2. uchliroq yoki yupqaroq chet, uch; la pointe d'un paratonnerre yashin qaytargichning uchi; les pointes d'un col de chemise ko‘ylak yoqasining burchaklari; en pointe uchli, uchi o‘ tkir3. oldingi qator, ilg‘or; la pointe d'une armée armiyaning oldingi qatori; loc. être à la pointe du combat kurashning oldingi qatorlarida bo‘ lmoq4. la pointe des pieds oyoqning uchi; marcher sans bruit, sur la pointe des pieds shovqin qilmay oyog‘ining uchida yurmoq5. puant (raqs); faire des pointes puantda yurmoq (oyoq uchida)6. uchli narsa; casque à pointe uchli dubulg‘a; les pointes de fer d'une grille temir panjaraning uchi7. mix8. pointe sèche ou pointe gravyura qalami9. méd. pointe de feu kuydirilgan joy (davolash uslubi)10. sanchib, chaqib oladigan so‘z, gap11. bir chimdim, ozgina, qittay, jinday miqdor; une pointe d'ail bir chimdim sarmsoq; une pointe d'ironie qittay kesatish12. maksimal tezlik, biror narsaning avjiga chiqqan payti, tig‘iz payt; la vitesse de pointe d'une automobile avtomobilning eng katta tezligi; heures de pointe transportda tig‘izlik payti; le métro est insupportable aux heures de pointe tig‘izlik paytida metroda yurish juda qiyin bo‘lib ketadi. -
35 porte-bonheur
nm.inv. tumor, baxt keltiruvchi narsa; le trèfle à quatre feuilles, le fer à cheval sont des porte-bonheur chillik, taqa baxt keltiruvchi narsa hisoblanadi. -
36 pot
nm.1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda6. qimor dov, ganak, tikilgan pul7. vulg. ket, orqa8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi. -
37 propriété
nf.1. egalik, egalik huquqi; propriété littéraire adabiy egalik huquqi2. mulk; c'est la propriété de l'état bu davlat mulki3. mulk, yersuv, uy-joy, bog‘-rog‘; il habite une superbe propriété dans les environs de Paris u Parij yaqinidagi ajoyib uy-joyida yashaydi4. xususiyat, xossa; l'eau a la propriété de bouillir à cent degrés suv yuz gradusda qaynash xususiyatiga ega; les propriétés de fer temirning xossalari5. moslik, to‘g‘ri, mos kelishlik. -
38 repasser
I vi. qayta o‘ tmoq, qaytib o‘ tmoq, yana o‘tmoq; je repasserai à cet endroit demain men ertaga bu yerdan yana o‘ taman; je repasserai vous voir men sizni ko‘rgani kelaman; il repasse devant la boutique, hésite, mais ne peut se décider à entrer u do‘konning oldidan u yoqdan bu yoqqa o‘ tadi, ikkilanadi, lekin kirishga jur'at qilolmaydi; le film repasse film qayta ko‘rsatilyapti, qayta qo‘yilyapti, qayta ketyapti; fig. des souvenirs repassaient dans sa mémoire xotiralar uning xayolidan birin-ketin o‘ tardiII vt.1. qayta kesib o‘ tmoq; repasser les monts, les mers tog‘larni, dengizlarni qayta kesib o‘ tmoq; repasser un examen imtihonni qayta topshirmoq2. o‘tkazmoq, o‘tkazib yubormoq; uzatmoq, uzatib yubormoq; repasse-moi le plat, le pain ovqatni, nonni menga uzatib yubor; repasser les événements de sa vie hayotidagi voqealarni xayolidan o‘ tkazmoq.vt.1. qayramoq, o‘ tkirlamoq; repasser des ciseaux qaychini qayramoq2. dazmollamoq; repasser une chemise ko‘ylakni dazmollamoq; fer à repasser dazmol.vt. qaytarmoq, takrorlamoq, qayta-qayta takrorlamoq; repasser ses leçons darslarini takrorlamoq; repasser son rôle o‘z rolini takrorlamoq. -
39 rideau
nm.1. parda; rideau de fenêtre deraza pardasi; fermer, ouvrir, écarter, tirer les rideaux pardalarni yopmoq, ochmoq, tortib qo‘ymoq; rideau de fer temir parda; loc. tirer le rideau sur qqch. biror narsa bilan shug‘ullanmay, u haqda gapirmay qo‘ymoq; bosdi-bosdi qilib yubormoq2. teatr pardasi; lever, baisser le rideau pardani ko‘ tarmoq, tushirmoq. -
40 ronger
vt.1. g‘ajimoq, mujimoq, kemirmoq; souris qui ronge du pain nonni kemirayotgan sichqon; le chien rongeait un os it suyakni g‘ajir edi; se ronger les ongles tirnoqlarini kemirmoq; vers qui rongent le bois yog‘ochni kemirayotgan qurtlar; être rongé par, de tomonidan g‘ajilgan, kemirilgan bo‘lmoq; le chevale rongeait son frein, son mors ot sulug‘ini chaynar edi; loc. ronger son frein sabrsizlik qilmoq, depsinib turmoq2. yemirmoq, kemirmoq, sekin asta buzmoq; la rouille ronge le fer zang temirni yemiradi; cette pensée me ronge bu fikr meni kemiryapti (menga azob beryapti); le chagrin, le remord le ronge g‘am, tashvish uni azoblayapti; fam. se ronger (les sangs) ich-etini yemoq.
См. также в других словарях:
FER — Le fer est l’élément chimique métallique de numéro atomique 26, de symbole Fe. Dans la classification périodique, il se place dans la première série de transition entre le manganèse et le cobalt. Ses propriétés chimiques sont voisines de celles… … Encyclopédie Universelle
fer — 1. (fêr) s. m. 1° Métal ductile, malléable, d un emploi considérable dans les arts, et dont la pesanteur spécifique est de 7788. Le fer s appelait mars dans l ancienne chimie. • Les veilles cesseront au sommet de nos tours ; Le fer mieux… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
fer — FER. s. m. Metal fort dur, & dont on fait la plus grande partie des instruments qui servent aux artisans. Fer de mine. fer en mine. fer fondu. mine de fer. miniere de fer. fer battu, fer forgé. fer doux. fer aigre. fer dur. fer cassant. escume de … Dictionnaire de l'Académie française
fer — fer·a·ghan; fer·bam; fer·ber·ite; fer·e·to·ry; fer·gha·nite; fer·gu·son·ite; fer·i·ty; fer·mail; fer·man·agh; fer·ma·ta; fer·mat s; fer·ment·abil·i·ty; fer·ment·able; fer·men·tal; fer·men·ta·tion; fer·ment·ative; fer·ment·er; fer·men·tes·ci·ble;… … English syllables
fer — Fer, m. Ferrum, et au plur. Fers se prend pour les fers qu on met aux pieds des prisonniers, Compedes, Qui sont appelez Entraves és chevaux, Selon ce on dit, Il a les fers, On luy a mis ou baillé les fers, Il a les fers aux pieds. On luy a osté… … Thresor de la langue françoyse
Fer — steht für: Fer Servadou, Rebsorte Barrière de fer, Festungsbauwerk die Heuschreckengattung Fer (Gattung) Fer ist der Familienname von Donat Fer (1836–1912), schweizerischer Politiker (liberal/radikal) und Uhrenfabrikant Leroy Fer (* 1990),… … Deutsch Wikipedia
fer — fȇr [b] (I)[/b] prid. <indekl.> DEFINICIJA razg. 1. koji je častan u postupcima i poslovima [fer čovjek]; pošten 2. koji je ispravan [fer odluka]; pravedan 3. koji je umjereno povoljan; ni dobar ni loš [fer ugovor] SINTAGMA fer igra poštena … Hrvatski jezični portal
FER — is : *FER, a human gene. Fer protein is a member of the FPS/FES family of nontransmembrane receptor tyrosine kinases. It regulates cell cell adhesion and mediates signaling from the cell surface to the cytoskeleton via growth factor receptors.… … Wikipedia
fer — (ant.) tr. Hacer. * * * fer. tr. desus. hacer. * * * (as used in expressions) chemin de fer Fer Díad fer de lance … Enciclopedia Universal
fer — fȇr [b] (II)[/b] pril. DEFINICIJA na fer način [postupiti fer]; časno, ispravno, pošteno ETIMOLOGIJA vidi fer [b] (I)[/b] … Hrvatski jezični portal
FER — Saltar a navegación, búsqueda FER es el acrónimo de: Fracción del Ejército Rojo Frente Estudiantil Revolucionario, agrupamiento estudiantil de México. Obtenido de FER Categoría: Wikipedia:Desambiguación … Wikipedia Español