-
101 réactionnaire
I adj.péj. reaksion; aksilinqlobiy, jaholatparast; opinions réactionnaires reaksion fikrlar; écrivain réactionnaire reaksion yozuvchiII n. reaksioner, aksilinqilobchi, jaholatparast; un vieux réactionnaire qari aksilinqilobchi. -
102 reculade
nf.péj.litt. chekinish, qaytish, orqaga qaytish; honteuse, lâche reculade sharmandalarcha, qo‘rqoqlarcha chekinish. -
103 remarquer
I vt.1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradiII se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar. -
104 remplissage
nm.1. to‘ldirish, to‘latish, to‘lg‘azish; le remplissage d'une cuve yog‘och bochkani to‘ldirish2. péj. ortiqcha tafsilotlarga berilib ketgan yerlar, cho‘zib yuborilgan yerlar (asar, pyesa va boshqalarda); faire du remplissage ortiqcha cho‘zib yubormoq, mayda-chuyda tafsilotlarga berilib ketmoq. -
105 rhéteur
nm. notiq; péj. gapdon, mahmadona. -
106 rhétorique
nf.1. ritorika; qadimgi ritorika risolalari2. péj. dabdabali nutq. -
107 richard
-arden.fam.péj. puldor, serpul, hamyoni katta; un gros richard katta puldor. -
108 riche
I adj.1. boy, badavlat, davlatmand, farovon; ce sont des gens très riches bular juda davlatmand odamlar; faire un riche mariage boy odam bilan turmush qurmoq; les pays riches, industrialisés et les pays pauvres, en voie de développement boy, industirlashtirilgan va kambag‘al, rivojlanayotgan mamlakatlar2. boy, hashamdor, hashamatli; to‘kis; de riches tapis hashamdor gilam3. riche en -ga boy, ko‘p; un aliment riche en vitamines darmondoriga boy oziq-ovqat; riche de ko‘p, to‘ la; un livre riche d'enseignements o‘gitlarga boy kitob4. mo‘l, mo‘l-ko‘l, serob; boy; un sol, une terre riche serhosil yer; langue riche boy til; une riche idée ma'noga to‘la fikrII nm. boy, badavlat, davlatmand; péj. gosse de riche(s) boyvachcha, boyning bolasi. -
109 romanichel
-ellen.péj. ko‘chmanchi lo‘li. -
110 rond-de-cuir
nm.péj. byurokrat, qog‘ozboz. -
111 rustique
adj.1. litt. qishloqqa oid, qishloq; la vie rustique qishloq hayoti; péj. qishloqi2. (plante) chidamli. -
112 sauvage
I adj.1. yovvoyi; on peut apprivoiser certains animaux sauvages ayrim yovvoyi hayvonlarni qo‘lga o‘rgatish mumkin; canard sauvage yovvoyi o‘rdak; fleurs sauvage yovvoyi gullar2. vx. pej yovvoyi (odam); les sauvages Kanada indeyslari4. odam yashamaydigan, yovvoyi, odam qadami yetmagan (joy); île sauvage kimsasiz orol5. yovvoyi, odamovi, odamlarga qo‘shilmaydigan; cet enfant est très sauvage bu bola juda odamovi6. boshqarilmagan, nazoratsiz; une grève sauvage boshqarilmagan ish tashlash; camping sauvage nazoratsiz kemping; des cris sauvages vahshiyona qichqiriqlarII n. vahshiy, yovvoyi odam; faites attention, bande de sauvages! ehtiyot bo‘ling, vahshiylar to‘dasi! -
113 scolaire
adj.1. maktabga, o‘quvga oid; maktab; établissement scolaire ta'lim muassasasi; programmes scolaires maktab programmalari; année scolaire o‘quv yili; obligation scolaire majburiy ta'lim; âge scolaire maktab yoshi2. pej ko‘r-ko‘rona yo‘l tutadigan, nomustaqil, bachkana, yuzaki; cet exposé est trop scolaire bu bayon o‘ ta yuzaki. -
114 sermon
nm.1. relig. va'z, xutba2. péj. va'z, pand, nasihat, o‘git; faire un sermon à qqn. birovning qulog‘iga va'z aytmoq. -
115 servir
I vt.1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim5. ibodat qilmoqII se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.I vi.1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsinII se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun). -
116 sieur
nm. janob (rasmiy hujjatlarda); pej à en croire le sieur Un Tel falonchi janobning gapiga qaraganda. -
117 simple
I adj.1. ochiq ko‘ngil, oq ko‘ngil, sofdil, sodda; un homme simple et rude sodda va dag‘al odam; un coeur simple ochiq ko‘ngil odam2. pej sodda, go‘l; il est un peu simple u biroz go‘lroq; simple d'esprit esi past, aqli zaif, kaltabin, uzoqni ko‘rmaydigan3. oddiy, sodda; corps chimiques simples oddiy kimyoviy moddalar; les temps simples d'un verbe fe'lning sodda zamonlari4. oddiy, shunchaki, jo‘n; une simple formalité oddiy rasmiyatchilik; un simple soldat oddiy askar5. sodda, murakkab emas; l'intrigue de se roman est simple bu romandagi ishqiy sarguzashtlar murakkab emas6. oddiy, sodda, oson, yengil; il y a un moyen bien simple buning juda oson yo‘li bor; c'est simple comme bonjour bundan osoni yo‘q; ce n'est pas si simple bu unchalik ham oson emas; fam. c'est bien simple buning murakkab joyi yo‘q; c'est bien simple, il suffit d'aller tout droit bu juda oson, to‘g‘ri borilsa bo‘ldi7. sodda, oddiy, odmi; dans le plus simple appareil qip-yalang‘och; une robe toute simple odmigina ko‘ylak; le mariage a été très simple to‘y soddagina bo‘ ldiII nm. dorivor o‘simlik. -
118 soldatesque
I adj. askarlarga, soldatlarga oid, xos, soldatchaII nf. pej soldatlar; violences commises par la soldatesque soldatlar tomonidan qilingan zo‘ravonlik. -
119 solde
nf. maosh, oylik (harbiylarniki); loc. pej à la solde de qqn. yollangan bo‘lmoq; on l'accusait d'être à la solde de l'étranger uni chet elga yollanganlikda ayblashardi.nm. saldo, qoldiq; solde créditeur, débiteur kredirorlik, debitorlik qoldig‘i; en solde narxi tushilgan, arzonlashtirilgan narxda; acheter des bottes en solde etiklarni arzonlashtirilgan narxda sotib olmoq pl. narxi arzonlashtirilgan mollar. -
120 sorbonnard
-arden. vieilli pej Sarbonna talabasi, o‘qituvchisi.
См. также в других словарях:
pej — pej·er·rey; pej·i·ba·ye; … English syllables
Pej — Parlement européen des jeunes Le Parlement européen des jeunes (PEJ, aussi appelé EYP, de l anglais European Youth Parliament) est une association apartisane à but non lucratif, qui encourage les jeunes européens à participer à la politique… … Wikipédia en Français
PEJ — Liegende PEG Sonde, ohne Verband Liegende PEG Sonde, mit Verband Die perkutane endoskopische Gastrostomie (abgek.: PEG; gr. gaster = „Magen, Bauch und gr … Deutsch Wikipedia
PEJ — Project for Excellence in Journalism (Community » Media) * Percutaneous Endoscopic Jejunostomy (Medical » Physiology) * Plan de Empleo Juvenil (International » Spanish) … Abbreviations dictionary
PEJ — percutaneous endoscopic jejunostomy … Medical dictionary
pej — ISO 639 3 Code of Language ISO 639 2/B Code : ISO 639 2/T Code : ISO 639 1 Code : Scope : Individual Language Type : Extinct Language Name : Northern Pomo … Names of Languages ISO 639-3
PEJ — abr. Plan de Empleo Juvenil … Diccionario de Abreviaturas de la Lengua Española
PEJ — abbr. Project for Excellence in Journalism … Dictionary of abbreviations
PEJ — • percutaneous endoscopic jejunostomy … Dictionary of medical acronyms & abbreviations
šar-pej — šȃr pȅj m DEFINICIJA kinol. pas iz Kine, karakteristična nabita izgleda i izborane (»suvišne«) kože ETIMOLOGIJA kin … Hrvatski jezični portal
pejorate — ˈpejəˌrāt, ˈpēj , usu ād.+V transitive verb ( ed/ ing/ s) Etymology: Late Latin pejoratus, past participle of pejorare to become worse, make worse : to make worse : depreciate … Useful english dictionary