Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

en+montagne

  • 1 montagne

    nf.
    1. tog‘; flanc, pente, versant d'une montagne tog‘ning yonbag‘iri, qiyaligi, nishabi; chaîne de montagnes tog‘ tizmasi; loc. (se) faire une montagne de qqch. zig‘irday narsani tog‘day qilib bo‘rttirmoq; soulever les montagnes tog‘day yukni ham nazar-pisand qilmaslik
    2. tog‘liklar, balandliklar; pays de montagne tog‘li o‘lkalar; passer ses vacances à la montagne ta'tilni tog‘da o‘ tkazmoq
    3. tog‘, uyum, to‘da; une montagne de livres bir tog‘ kitob, tog‘day kitob uyumi
    4. montagnes russes yarmarkani transportda naridan-beri kezib chiqish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montagne

  • 2 passe-montagne

    nm. yuzining bir qismi ochiq issiq qalpoq; pl. des passe-montagnes.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passe-montagne

  • 3 abri

    nm.
    1. pana joy; boshpana, turar joy, manzil, makon; chercher abri sous un arbre daraxt tagidan boshpana qidirmoq
    2. chayla, kapa, chodir
    3. bostirma, ayvon, shiypon, soyabon; un abri de montagne tog‘dagi boshpana
    4. mil. yerto‘la, blindaj (dala istehkomi); abri antiatomique atom bombasidan saqlanadigan joy; abri antiaérien bombapanoh, bombapanogoh
    5. fig. himoya; abri contre le malheur baxtsizlik, musibatdan himoya; à l'abri xavfsiz joyda; loc.prép. à l'abri de himoyasi ostida, panohi ostida, panohida; être assis à l'abri d'un arbre daraxt panasida o‘ tirmoq; se mettre à l'abri du danger xavf-xatardan himoyalanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abri

  • 4 apparaître

    vi.
    1. ko‘rinmoq, ko‘rinish bermoq, paydo bo‘lmoq; chiqmoq; un vieillard apparut sur le seuil ostonada qariya ko‘rindi, paydo bo‘ldi; tout à coup la montagne apparut à l'horizon birdaniga ufqda tog‘ ko‘rindi
    2. fig. namoyon bo‘lmoq, yuzaga kelmoq, kelib chiqmoq, tug‘ilmoq; les difficultés de l'entreprise apparaissent maintenant korxonaning qiyinchiliklari endi namoyon bo‘ldi
    3. nazarida tuyulmoq; tasavvur, xayol etilmoq
    4. apparaître comme -day bo‘lib ko‘rinmoq, -ga o‘xshab ko‘rinmoq, -dek tuyulmoq
    5. il apparaît que menimcha, nazarimda, shekilli; ma'lum bo‘lyaptiki, bundan kelib chiqadiki; il apparaît de là que c'est une erreur bundan kelib chiqadiki, bu xato.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apparaître

  • 5 ascension

    nf.
    1. toqqa chiqish; faire l'ascension d'une montagne toqqa chiqmoq
    2. havoda ko‘ tarilish, yuqoriga chiqish; ascension d'un ballon aerostatning havoda yuqoriga ko‘ tarilishi
    3. relig. me'roj (Isoning arshi a'loga ko‘tarilishi va nasroniylarning shunga bag‘ishlangan bayrami)
    4. fig. yuksalish, o‘sish, rivojlanish, taraqqiy etish, avj olish, kuchayish; être en pleine ascension avjida bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ascension

  • 6 chaîne

    nf.
    1. zanjir
    2. qator, tizma; chaîne de montagne tog‘ tizmasi
    3. kishan, tushov; briser ses chaînes kishanlarini parchalamoq
    4. konveyer; chaîne de montage yig‘uv konveyeri, sexi
    5. uzatish zanjiri
    6. ketma-ketlik, izchillik
    7. teleradio kanallari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chaîne

  • 7 cime

    nf. tepa, uch, cho‘qqi, nish; la cime d'un arbre daraxt uchi, tepasi; grimper jusqu'à la cime d'un sapin archa uchigacha chiqmoq; cimes neigeuses d'une chaîne de montagne tog‘ tizmasining qorli cho‘qqilari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cime

  • 8 cristal

    nm.
    1. billur; cristal de roche, cristal de montagne; tog‘ billur, shaffof kvars; poét. le cristal des eaux suv oynasi
    2. billur
    3. pl.fam. kristal so‘da.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cristal

  • 9 escalader

    vt.
    1. ustidan oshib o‘ tmoq; tirmashib oshib o‘ tmoq; escalader une grille panjaradan oshib o‘ tmoq
    2. o‘rmalab, tirmashib, chirmashib chiqmoq; escalader une montagne, un pic toqqa, cho‘qqiga tirmashib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > escalader

  • 10 excursion

    nf. ekskursiya, sayohat; une excursion en montagne toqqa sayohat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > excursion

  • 11 gravir

    vt.vi. chirmashib, tirmashib chiqmoq, chiqib olmoq, o‘rmalamoq, tirmashmoq; gravir l'escalier zinapoyadan ko‘tarilmoq; gravir une montagne toqqa chiqmoq; gravir un roc qoyaga tirmashib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gravir

  • 12 lacet

    nm.
    1. bog‘ich, ip; serrer, nouer un lacet de soulier tuflining bog‘ichini tortmoq, bog‘lamoq
    2. ilang-bilang, egri-bugri, ilon izi joy; les lacets d'un chemin de montagne tog‘ yo‘lining ilon izi joylari
    3. tuzoq, sirtmoq, ko‘zanak; prendre des lièvres au lacet quyonlarni sirtmoq qo‘yib tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lacet

  • 13 mirer

    I vt. yoriqqa solib ko‘rmoq (tuxumni)
    II se mirer vpr.litt. qarashmoq, bir-biriga qaramoq; la montagne se mire dans le lac tog‘ ko‘lga qaraydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mirer

  • 14 multipropriété

    nf. ko‘p egalik (ko‘pchilik bo‘lib bir narsaga navbatma navbat egalik qilish); il a acheté un appartement à la montagne en multipropriété u tog‘da ko‘p egalik asosida xonadon sotib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > multipropriété

  • 15 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 16 pic

    nm. ko‘k qizilishton.
    nm. cho‘kich (konchilarda).
    nm. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi; l'ascension d'un pic cho‘qqiga chiqish, cho‘qqini zabt etish; des pics enneigés qorli cho‘qqilir; à pic loc.adv.
    1. vertikal, tik; rochers qui s'élèvent à pic au-dessus de la mer dengiz uzra tik ko‘ tarilib turgan qoya; adj. montagne à pic tik tog‘; un bateau qui coule à pic tikkasiga cho‘kib borayotgan kema
    2. loc.fam. o‘z vaqtida, ayni vaqtida, ayni paytida; vous arrivez à pic siz ayni vaqtida keldingiz; ça tombe à pic bu ayni paytida bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pic

  • 17 quoique

    prép.
    1. qaramay, garchi, -sa ham; je lui confierai ce travail quoiqu'il soit bien jeune garchi u yosh bo‘lsa ham, men unga bu ishni ishonib topshiraman
    2. shu qadar, -sa ham, xoh, yoki; nous passons nos vacances à la montagne, quoiqu'aimant bien la mer dengizni shu qadar yaxshi ko‘raturib, biz ta' tilimizni tog‘da o‘ tkazamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quoique

  • 18 rayer

    vt.
    1. chizmoq, chiziq tortmoq; le diamant raye le verre olmos oynani chizadi
    2. o‘chirib, chizib tashlamoq; ro‘yxatdan chiqarib tashlamoq; rayer qqn. d'un liste biror kishini ro‘yxatdan o‘chirib tashlamoq; loc. rayer (un lieu) de la carte (biror joyni) xaritadan o‘chirib yubormoq, yo‘q qilib yubormoq; l'avalanche a failli rayer de la carte ce village de montagne ko‘chki bu tog‘ qishlog‘ini xaritadan o‘chirib yuboray dedi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rayer

См. также в других словарях:

  • MONTAGNE — Les montagnes sont un élément important du relief terrestre. Il serait faux d’identifier la notion de montagne à la seule notion d’altitude. Personne ne contestera qu’à moins de 1 000 m d’altitude les vigoureux reliefs du Pays basque soient des… …   Encyclopédie Universelle

  • Montagne Sainte Victoire — Pour les articles homonymes, voir Victoire. 43° 32′ 21″ N 5° 38′ 43″ E …   Wikipédia en Français

  • Montagne sainte-victoire — Pour les articles homonymes, voir Victoire. 43° 32′ 21″ N 5° 38′ 43″ E …   Wikipédia en Français

  • Montagne De Lure — Pour les articles homonymes, voir Lure (homonymie). Montagne de Lure Sommet de la montagne de Lure …   Wikipédia en Français

  • Montagne de lure — Pour les articles homonymes, voir Lure (homonymie). Montagne de Lure Sommet de la montagne de Lure …   Wikipédia en Français

  • Montagne Bourbonnaise — Région Auvergne Département(s) Allier, Puy de Dôme Loire Superficie approximative …   Wikipédia en Français

  • Montagne noire —  Pour l’article homonyme, voir Montagne Noire (Australie).   Ne doit pas être confondu avec Montagnes Noires. Montagne Noire …   Wikipédia en Français

  • Montagne bourbonnaise — La montagne bourbonnaise depuis le Rocher Saint Vincent Pays France Subdivision administrative …   Wikipédia en Français

  • Montagne de Reims — Montagne de Reims …   Wikipédia en Français

  • Montagne Saint-Pierre — Traversée de la montagne Saint Pierre par le canal Albert. Géographie Altitude 120 m Coordonn …   Wikipédia en Français

  • Montagne saint-pierre — Traversée de la montagne Saint Pierre par le canal Albert. Géographie Altitude …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»