Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

en+mettre

  • 61 colère

    I nf. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, zarda, jaholat; accès (crise, mouvement) de colère nafrat huruji; passer sa colère sur qqn. birovga zahrini, g‘azabini solmoq; être, se mettre en colère jahllanmoq; la mer est en colère dengiz quturayotibdi
    II adj. g‘azablangan, jahllangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colère

  • 62 complot

    nm. fitna, til biriktirish, suiqasd; une atmosphère de complot fitna muhiti; monter un complot suiqasd uyushtirmoq, qilmoq réprimer complot suiqasdni bartaraf etmoq, mettre qqn. dans le complot fitnaga tortmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > complot

  • 63 consigne

    nf. ko‘rsatma, yol-yo‘riq, qo‘llanma; qoida, odat, tartib, intizom, buyruq, amr qilish; consignes minutieuses aniq buyruqlar, yo‘l-yo‘riqlar; consignes de piste aerodrom qoidalari; consigne du silence sukut saqlashga buyruq; manger la consigne mil.fam. ko‘rsatmani, ruxnomani, parol javobini unutmoq
    2. taqiq, man; lever la consigne taqiqni buzmoq, bekor qilmoq
    3. ozodlikdan mahrum qilish, uyga qamab qo‘yish; en consigne uyga qamab qo‘yilgan
    4. yuk saqlanadigan joy, xona, yukxona (temir yo‘l vokzalida); mettre sa malle à la consigne chemodanini yukxonaga topshirmoq
    5. garov, kafolat, dalil, garovga qo‘yish, barimta.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > consigne

  • 64 contact

    nm.
    1. aloqa, munosabat, bog‘lanish, muomala qilish, yaqinlashish, aloqa qilish, bog‘liqlik; contacts culturels madaniy aloqalar; mettre en contact bog‘lamoq, qo‘shmoq, biriktirmoq; prendre contact aloqa o‘rnatmoq, bog‘lanmoq; en contact mustahkam aloqada, hamkorlikda, birlikda
    2. tegish, urinish, daxldor, taalluqli, aloqadorlik; point de contact tegish, urinish nuqtasi
    3. techn. ulanish, kontakt; ligne de contact ulovchi sim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contact

  • 65 contre

    I prép.
    1. oldida, yaqinida, -da; s'aligner contre le mur devor yonida, yaqinida turmoq
    2. -ga; mettre contre le mur devorga taqab qo‘ymoq; s'écraser contre le mur devorga urilib sinmoq; fig. donner contre qqn. to‘qnashib, uchrashib qolmoq
    3. qarshi; marcher contre le vent shamolga qarshi bormoq; nager contre le courant oqimga qarshi suzmoq; aller contre vents et marées hamma narsaga qarshi harakat qilmoq
    4. un abri contre la pluie yomg‘irdan pana joy
    5. tout contre yaqinida, qarshisida; ci contre yonida, orqa betida; là-contre bunga qarshi; je n'ai rien à dire là-contre bunga qarshi hech qanday gapim, e'tirozim yo‘q; loc.adv. par contre shu tufayli, shuning uchun; pour et contre tarafdor va qarshi
    II nm. le pour et le contre tarafdorlar va qarshilar
    III adv. être contre qarshi bo‘lmoq; j'étais contre qarshi edim; voter contre qarshi ovoz bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contre

  • 66 côté

    nm.
    1. yon, yonbosh, biqin; yon tomon; être sur le côté betob, kasal bo‘lib yotmoq; j'ai un point de côté biqinim sanchiyotibdi
    2. devor, old, yon
    3. tomon, taraf, yon, yo‘nalish, yoq, chet, chekka, el, yurt; géom. côté d'un angle yon tomonlari (burchakning); le côté de l'endroit, le beau côté yuz, bet tomoni; le côté de l'envers teskari, ich tomoni, astar, orqa; d'un côté bir tomondan; d'un autre côté boshqa tarafdan; de tous côtés hamma tarafdan, yoqdan; de côté et d'autre bu yerda va u yerda; de ce côté bu tomondan; regarder de côté et d'autre yon atrofga qaramoq; loc.adv. à côté yonida, biqinida, bir qatorda; la chambre à côté yon, qo‘shni xona; la balle passa à côté o‘q yonidan o‘ tib ketdi; de côté chetlab, chetdan, yon bilan, egri, qiyshiq, qiyshaygan holda; son chapeau est de côté uning shlapasi qiyshaygan; regarder qqn. de côté yomon, olayib qaramoq, ko‘z olaytirmoq; se ranger de côté chetga o‘ tmoq, chetlashmoq; mettre de côté tejamoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq; loc.prép. à côté de yonida, yonma-yon; du côté de tarafiga, tomoniga, -ga yo‘nalishda; prov. on tombe toujours du côté où l'on penche daraxt qayoqqa qiyshaysa shu yoqqa yiqiladi, qulaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > côté

  • 67 coude

    nm.
    1. tirsak; les coudes percés yirtiq tirsakli kiyim; jouer des coudes itarib, zo‘rlab, surib kirgizmoq, yorib kirgizmoq (olomon orasiga); coude à coude yonida, yonma-yon, qo‘lini qo‘liga berib, yelkama-yelka; le coude à coude o‘zaro yordam, bir-birini qo‘llab-quvvatlash, safda yonidagilarni sezish, o‘zaro hamjihatlik; se sentir, se tenir les coudes birbirini qo‘llamoq, yakdil bo‘lmoq; hausser, lever le coude fam; ichkilikka o‘ch bo‘lmoq, spirtli ichimlik ichmoq, ichib turmoq; mettre sous le coude tashlab qo‘ymoq, paysalga solmoq
    2. burilish, muyilish; burilgan, egilgan joy, egik, bukik, qayrilish
    3. tiz, tizza, tizzaning ko‘zi, quvurning qayrilgan, tirsak joyi
    4. géom. chiqib turgan burchak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coude

  • 68 courant

    -ante1
    adj.
    1. chopayotgan, yugurayotgan, yugurib ketayotgan, yuguruvchi; chien courant tozi it, tozi; écriture courante ravon yozuv; main courante qo‘l ushlagich (eskalator, zinorpoya)
    2. oquvchan, oqar, oqadigan, hozirgi, shu kundagi; eau courante oqar suv, suv quvuri
    3. hozirgi, shu kundagi (yil haqida); le dix courant hozirgi (shu oyning o‘ninchisida)
    4. odatdagi, oddiy, doimo bo‘lib turadigan, sodda; compte courant odatdagi hisob-kitob; langage courant og‘zaki nutq, so‘zlashuv tili; affaires courantes dolzarb ishlar; opération courante oddiy bank ishi, operasiyasi; monnaie courante muomaladagi chaqa pul; fig. qabul qilingan vosita; type courant oddiy, sodda namuna; tout courant loc.adv. osongina, bemalol, bemashaqqat, qiynalmay, qiyinchiliksiz.
    nm.
    1. oqim, oqish, oqib ketish, oqib o‘ tish, yo‘nalish; courant d'air havo oqimi, havo yo‘nalishi, gurillagan shamol, yelvizak; courant atmosphérique havo oqimi; courant marin dengiz oqimi; courant de marées ko‘ tarilish va pasayish oqimlari; suivre, descendre le courant oqim bo‘ylab suzmoq; remonter le courant oqimga qarshi suzmoq; qarshi turmoq, qarshi kurashmoq (ko‘chma m'noda)
    2. elektr toki; courant électrique, courant continu doimiy, o‘zgarmas tok; courant alternatif o‘zgaruvchan tok; courant de haute fréquence yuqori tezlik, chastota toki; courant à haute tension yuqori kuchlanishli tok; courants tourbillonnaires uyurma tok (harakat); courants vagabonds sayyor tok; courant faradique induksion tok; courant monophasé bir fazali tok; courant triphasé uch fazali tok; établir le courant tok yubormoq; interrompre le courant tokni uzib qo‘ymoq
    3. oqim, yo‘nalish, jarayon, yurish, aylanish, ko‘chish, siljish, harakat; courant de l'histoire tarixiy jarayon; les courants d'échange mol, tovar aylanishi; courant de populations aholining ko‘chib yurishi; être au courant de xabardor bo‘lmoq, bilmoq; mettre au courant de xabardor qilmoq, bildirmoq; tenir au courant de xabardor qilib turmoq, bildirib turmoq; dans le courant de jarayonida, davomida, ichida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > courant

  • 69 courroux

    nm. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, zarda; se mettre en courroux g‘azabga minmoq, jahllanmoq, darg‘aza bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > courroux

  • 70 couteau

    nm. pichoq (hamma turi); mettre le couteau sur la gorge à bo‘g‘ziga pichoq qadamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couteau

  • 71 creuset

    nm.
    1. tigel, o‘ta chidamli gildan, platinadan yasalgan idish
    2. mettre au creuset sinab, tekshirib ko‘rmoq, sinovdan o‘ tkazmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > creuset

  • 72 crosse

    nf.
    1. hassa, aso, temir hassa
    2. qo‘ltiqtayoq, tayoq, hassa
    3. sport. hokkey tayoq
    4. uchi qayrilgan tayoq; crosse de l'aorte shotomir, aorta, eng katta tomir yoyi
    5. pishang, richag, ko‘targich
    6. pistolet dastasi, miltiq qo‘ndog‘i; mettre la crosse en l'air nayza, shtikni yerga sanchimoq, urishdan bosh tovlamoq; autant pour les crosses fam. qoldirilsin! bekor! boshqatdan!
    7. xartum, xabot (to‘p o‘rnatilgan lafetning orqasidagi uzun qismi)
    8. polzun, sirg‘aluvchi qism.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crosse

  • 73 danger

    nm. xavf-xatar, tahlika, qo‘rqinch, xavflilik; danger de guerre urush xavfi; la patrie est en danger vatan xavf ostida; mettre en danger tahlikaga tushirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > danger

  • 74 débandade

    nf. tartibsiz qochish, tez tarqalib ketish, to‘s-to‘polon; mettre en débandade tum-taraqay bo‘lib qochib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > débandade

  • 75 dedans

    I adv.
    1. ichkarida, ichkariga
    2. ichkari; donner dedans qo‘lga tushmoq; mettre qqn. dedans fam. qamamoq, qamoqqa solmoq; aldamoq, ahmoq qilmoq; loc.adv. par dedans (de) orqali, ichidan, orasidan; là-dedans bu joy, yerga; être tout en dedans yashirmoq, bekitmoq
    II nm. ich, ichki bo‘shliq, ichkari joy; loc.adv. au dedans ichkarisida, ichida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dedans

  • 76 défaut

    nm.
    1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi
    2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq
    3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli
    4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défaut

  • 77 défensif

    -ive
    I adj. mudofaaga oid, himoyalovchi
    II nf. mudofaa, himoya qilish; se mettre sur la défensive mudofaaga o‘ tmoq; se tenir sur la défensive mudofaalanmoq, himoya qilmoq, hushyor bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défensif

  • 78 défiance

    nf. ishonchsizlik, ishonmovchilik, shubha bilan qarash, shubha qilish, ishonmaslik; voter la défiance au gouvernement hukumatga ishonmaslikka ovoz bermoq; mettre qqn. en défiance kimgadir ishonmaslikka chaqirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défiance

  • 79 dehors

    I prép. tashqari, tashqariga, hovlida, tashqaridan; une fois dehors ko‘chaga chiqib; être dehors uydan tashqarida bo‘lmoq; mettre qqn. dehors tashqariga chiqarmoq, haydamoq, haydab chiqarmoq; dehors! jo‘na! loc.adv. de dehors tashqaridan; en-dehors tashqarisi, sirti; en-dehors de loc.prép. tashqari, boshqa, bo‘lak, -dan tashqari; en-dehors du service xizmatdan tashqari vaqtda; en-dehors des heures de travail bo‘sh soatlarda; en-dehors de moi mendan bo‘lak, boshqa
    II nm.
    1. tashqi ko‘rinish, sirti, sirtqi qismi
    2. qiyofa, aft-angor, turq, vajohat, tal'at, andom, tashqi ko‘rinish, yuzi; l'ennemi du dehors tashqi dushman; des dehors trompeurs tashqi ko‘rinish kishini aldaydi, aft-angorga ishonib bo‘lmaydi; au dehors (de) loc.adv. et prép. tashqarida, sirtda, sirtida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dehors

  • 80 délibération

    nf.
    1. muhokama, muzokora, o‘ylashib ko‘rish, muhokama qilish, kengash, maslahat majlisi, maslahatlashish; mettre qqch. en délibération muhokamaga qo‘ymoq
    2. o‘ylash, fikr yuritish, mulohaza qilish, tarafdor va qarshilarni hisobga olish
    3. qaror hukm, farmon, farmoyish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > délibération

См. также в других словарях:

  • mettre — [ mɛtr ] v. tr. <conjug. : 56> • Xe; lat. mittere « envoyer » et « mettre » en lat. pop I ♦ A ♦ Faire changer de lieu. 1 ♦ Faire passer (une chose) dans un lieu, dans un endroit, à une place (où elle n était pas). ⇒ 1. placer; …   Encyclopédie Universelle

  • mettre — Mettre, Ponere. Il vient de Mittere, par syncope et antiptose, Inde Mittere in possessionem. Mettre en possession. Mettre à bord, Naues ad terram applicare, Appellere nauem. Mets toy à dextre, Concede ad dexteram. Mettre à feu et à sang, Incendia …   Thresor de la langue françoyse

  • mettre — METTRE. a. act. Poser, placer une chose dans un certain lieu. Mettre à part, l escart, à quartier. mettre bout à bout. mettre à couvert. mettre chaque chose en sa place. mettre les mains au costé. mettre la main sur la garde de son espée. mettre… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Mettre Au Monde — est une émission de télévision québécoise diffusée en 1975. Sommaire 1 Synopsis 2 Distribution 3 Scénarisation 4 Réalisation …   Wikipédia en Français

  • Mettre En Rang D'Oignon — Voir « en rang d’oignon » sur le …   Wikipédia en Français

  • Mettre En Scène — Le festival Mettre en scène est un festival organisé chaque année au mois de novembre par le Théâtre national de Bretagne en partenariat avec le Théâtre de Cornouaille à Quimper, avec le Grand Théâtre de Lorient, le Centre chorégraphique national …   Wikipédia en Français

  • Mettre en rang d'Oignon — Voir « en rang d’oignon » sur le …   Wikipédia en Français

  • Mettre en rang d'oignon — Voir « en rang d’oignon » sur le …   Wikipédia en Français

  • Mettre en scene — Mettre en scène Le festival Mettre en scène est un festival organisé chaque année au mois de novembre par le Théâtre national de Bretagne en partenariat avec le Théâtre de Cornouaille à Quimper, avec le Grand Théâtre de Lorient, le Centre… …   Wikipédia en Français

  • Mettre en scène (festival) — Mettre en scène Le festival Mettre en scène est un festival organisé chaque année au mois de novembre par le Théâtre national de Bretagne en partenariat avec le Théâtre de Cornouaille à Quimper, avec le Grand Théâtre de Lorient, le Centre… …   Wikipédia en Français

  • Mettre au rancart — ● Mettre au rancart mettre quelque chose au rebut, s en débarrasser ; mettre quelqu un à l écart, ne plus s en occuper …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»