-
1 fleur
nf.1. gul; rang; couvrir de fleurs gul bilan qoplamoq, sochilmoq2. gullash, guli ochilish; en fleur gulda3. gullash, yashnash; être dans la fleur de sa jeunesse yoshligi barq etib gullagan payti; mourir dans la fleur de l'âge gullab yashnagan paytida, ijodi barq urgan paytda vafot etmoq. -
2 chou-fleur
nm. gulkaram. -
3 annoncer
I vt.1. xabar bermoq, bildirmoq, bildirib qo‘ymoq, ma'lum qilmoq; ogoh qilmoq; annoncer une nouvelle yangilikni ma'lum qilmoq, e'lon qilmoq; annoncer une victoire, une naissance, un événement, une réunion g‘alaba, tug‘ilganlik, voqea, yig‘ilish haqida xabar bermoq; annoncer qqn. biror kishining kelayotganligini ma'lum qilmoq; se faire annoncer o‘zi haqida ma'lumot bermoq, o‘zini tanitmoqni buyurmoq2. belgi, alomat, nishona bermoq; bildirmoq; ko‘rsatmoq, ifodalamoq; cette petite fleur annonce le printemps bu kichik gul bahor belgisidir; ce début n'annonce rien de bon boshlanishi hech qanqay yaxshilikdan darak bermayaptiII s'annoncer vpr.1. kelayotganligi haqida xabar bermoq; s'annoncer par téléphone kelayotganligi haqida telefon orqali xabar bermoq2. bo‘lishidan darak bermoq, bo‘lishini bildirmoq; bo‘ladiganga o‘xshamoq; la saison s'annonce bien fasl yaxshi bo‘ladiganga o‘xshaydi, yil serhosil bo‘lishini bildirmoqda. -
4 appeler
I vt.1. nom bermoq, nomlamoq, atamoq; appeler les choses par leurs noms har bir narsani o‘z nomi bilan atamoq2. chaqirmoq, da'vat etmoq; appeler au téléphone telefonga chaqirmoq; appeler sous les drapeaux harbiy xizmatga chaqirmoq; appeler à une charge postga, vazifaga tayinlamoq3. chaqirmoq, taklif qilmoq; appeler qqn. en justice sudga chaqirmoq3. jalb qilmoq, tortmoq; appeler l'attention de qqn. sur birovning diqqatini biror narsaga tortmoq4. talab qilmoq; keltirib chiqarmoq; la situation financière appelle une solution urgente moliyaviy vaziyat tez hal qilinishni talab qiladiII vi.1. dr. shikoyat, norozilik arizasini bermoq; shikoyat arizasi bilan murojaat qilmoq2. en appeler à dalil, bahona qilmoq, dalil qilib ko‘rsatmoq; dalil keltirmoq, guvoh sifatida ko‘rsatmoq; havola qilmoq; j'en appelle à votre témoignage guvoh bo‘lingIII s'appeler vpr. atalmoq, nomlanmoq; deb atalmoq, deyilmoq; je m'appelle Paul mening ismim Pol; comment s'appelle cette fleur? bu gul qanday nomlanadi? bu gulning nomi nima? -
5 cultiver
vt.1. ishlamoq, ishlov bermoq, ishlab tayyorlamoq, yetishtirmoq, o‘stirmoq; cultiver la petite fleur bleue fam. hissiyotga berilmoq, tez ta'sirlanadigan bo‘lmoq, tez hayajonlanmoq2. singdirmoq, o‘rnatmoq, yoymoq, tarbiyalamoq, orttirmoq, o‘stirmoq; odatlantirmoq; cultiver un goût; ishtiyoq, havas, qiziqish uyg‘otmoq; cultiver la connaissance tanishmoq3. ilm olmoq, ma'rifat tarqatmoq, oqartmoq4. o‘stirmoq, rivojlantirmoq (aqlni); se cultiver bilim olmoq, ma'rifatli bo‘lmoq. -
6 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
7 ouvert
-erteadj.1. ochiq; porte, fenêtre ouverte ochiq eshik, deraza; grand ouvert lang ochiq2. ochiq, kirsa bo‘ladigan (joy); magasin ouvert ochiq magazin; le musée est ouvert muzey ochiq3. ochiq (tashqari bilan aloqada); bouche ouverte, yeux ouverts ochiq og‘iz, ochiq ko‘z; sons ouverts ochiq tovush; o ouvert ochiq o; robinet ouvert ochiq jo‘mrak; le gaz est ouvert gaz ochiq4. ochiq, ochilgan, yozilgan; main ouverte yoziq barmoqlar; fleur ouverte ochilgan gul; à bras ouverts quchoq ochib; lire le latin à livre ouvert lotin tilini sharillatib o‘qimoq; chemise ouverte ochiq ko‘ylak5. ochiq, yorilgan, teshilgan; opération à coeur ouvert ochiq yurak operatsiyasi6. ochiq (foydalansa bo‘ladigan); canal ouvert à la navigation kemalar harakati uchun ochiq kanal; bibliothèque ouverte à tous hamma uchun ochiq kutubxona; des espaces ouverts ochiq maydonlar; ville ouverte ochiq shahar7. ochiq (ruxsat etilgan, boshlangan); la chasse, la pêche est ouverte ov, baliq ovi ochiq8. ochiq ko‘ngil, ko‘nglidagini yashirmaydigan, ko‘ngli ochiq, samimiy; un visage très ouvert juda ham ochiq chehra; loc. il nous a parlé à coeur ouvert u bizga chin yurakdan gapirdi9. ochiqdan-ochiq, ochiq-oydin ko‘rinib turgan, oshkora (his-tuyg‘u); il faut éviter un conflit ouvert ochiq nizodan qochish kerak10. ziyrak, zukko; un garçon ouvert et intelligent ziyrak va aqlli bola; un esprit ouvert zukko aql. -
8 ouvrir
I vt.1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoqII vi.1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadiIII s'ouvrir vpr.1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq. -
9 passion
nf.1. ehtiros; obéir, résister à ses passions, vaincre ses passions ehtirosga berilmoq, ehtirosga berilmaslik, ehtirosni yengmoq2. otashin, qizg‘in muhabbat, ehtiros; déclarer sa passion sevgi izhor qilmoq; l'amour-passion otashin sevgi; passion subite bir ko‘rishda sevib qolish3. la passion de ishqibozlik, ishtiyoq, qattiq berilganlik, mukkasidan ketganlik, jonu dil, o‘chlik, juda yaxshi ko‘rish; la passion du jeu, des voyages o‘yinga, sayohatlarga ishqibozlik; la peinture, les musées, c'est une passion chez lui tasviriy san'at, muzeylar uning jonu dili4. qizishish, ehtiros; il faut résoudre ces problèmes sans passion bu masalalarni ehtiroslarga berilmay hal qilish kerak; céder aux passions politiques siyosiy ehtiroslarga berilib ketmoq5. kuchli his-tuyg‘u, ehtiros, havas6. relig. Iso Masih tortgan azob-uqubat7. fleur, fruit de la passion passifloraning guli, mevasi. -
10 pêcher
nm. shaftoli (daraxti); un pêcher en fleur gullagan shaftoli.vt.1. baliq ovlamoq, tutmoq; pêcher la truite gulmohi ovlamoq; pêcher en mer dengizda baliq ovlamoq; loc. pêcher en eau trouble alg‘ovPÊCHERIE PEINE dalg‘ovdan, to‘s-to‘polondan foydalanib qolmoq2. fam. qidirib topmoq, izlab topmoq; je me demande où il va pêcher ces histoires men o‘z-o‘zimdan so‘rayman, u bu cho‘pchaklarni qayerdan qidirib toparkin. -
11 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
12 ratatiner
vpr. bujmaymoq, burishmoq, tirishmoq; la fleur se ratatine et meurt gul bujmayadi va o‘ladi.
См. также в других словарях:
FLEUR — La fleur n’est pas un organe morphologiquement défini. Chez les Angiospermes les moins évoluées, la fleur est évidemment, comme Goethe lui même l’avait découvert, un rameau feuillé (système d’axes foliarisés) très contracté, dans le prolongement… … Encyclopédie Universelle
fleur — (fleur) s. f. 1° Corolle simple ou composée de certaines plantes, ordinairement odorante et douée de vives couleurs. • Puisque les fleurs sont le plus pur et le plus bel ouvrage de la terre...., VOIT. Lett. 73. • Le chef, au lieu de fleurs … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
fleur — FLEUR. s. f. Ce que l arbre ou la plante pousse, & qui se forme aprés, ou en fruit, ou en semence. Fleur nouvelle. fleur espanouïe. bouton de fleur. bouton à fleur. fleur esclose. fleur printanniere. fleur d esté, fleur d automne. l esmail des… … Dictionnaire de l'Académie française
Fleur-de-lys — Pour les articles homonymes, voir Fleur de lys (homonymie). Fleur de lys La fleur de lys … Wikipédia en Français
Fleur (plante) — Fleur Pour les articles homonymes, voir Fleur (homonymie). Affiche présentant diverses fleurs et inflorescences. La fleur est constituée par l’ensemble des organes … Wikipédia en Français
Fleur De Lys — Pour les articles homonymes, voir Fleur de lys (homonymie). Fleur de lys La fleur de lys … Wikipédia en Français
Fleur de lis — Fleur de lys Pour les articles homonymes, voir Fleur de lys (homonymie). Fleur de lys La fleur de lys … Wikipédia en Français
Fleur de lys florencée — Fleur de lys Pour les articles homonymes, voir Fleur de lys (homonymie). Fleur de lys La fleur de lys … Wikipédia en Français
Fleur De Lampaul — Le Fleur de Lampaul à Douarnenez … Wikipédia en Français
Fleur de lampaul — Le Fleur de Lampaul à Douarnenez … Wikipédia en Français
fleur — Fleur, Flos. La fleur des chardons qui ressemble à poil folet, que le vent souffle en l air, Pappus. La premiere fleur d un grenadier, Cytinus. La fleur des noyers, couldres, et arbres semblables, Nucamentum. La fleur qui n est point encore… … Thresor de la langue françoyse