-
1 forme
nf.1. forma, tuzilish2. shakl, tashqi ko‘rinish; juger sur la forme tashqi ko‘rinishiga qarab baho bermoq; dans la forme et dans le fond shaklan va mazmunan3. xil, tur, shakl, qolip, nusxa, rasmiy tartib; pl. rasmiyatchilik; dans les formes judiciaires, légales sud va qonuniy tartibda; de (pure) forme rasman, rasmiy jihatdan, rasmiyatchilikdan, rasmiyat nuqtai nazaridan; un vice de forme yur sud tartibini, prosedurasini buzish; en forme loc.adv. tegishli, kerak bo‘lgan tarzda, tariqasida, yo‘snida, tarzida; être en forme sport.fam. yaxshi formada bo‘lmoq; être mis en forme rasmiylashgan bo‘lmoq; en bonne forme joyida, o‘rnida; en bonne et due forme to‘g‘ri va turli shaklda; pour la forme ko‘ngil uchun, rasmiyat uchun, xo‘ja ko‘rsinga qilmoq; loc.prép. en forme de, sous forme de réparations reparasiyalar niqobi ostida; y mettre des formes tartib intizomni xohlamoq, rioya qilmoq; sans autre forme de procès betakalluf bo‘lish, tortinmaslik4. metall quyadigan qolip, andaza, qolip, maxsus andaza5. poligr bosishga xizmat qiladigan qolip, andaza6. bichim, fason (shlapaning)7. tepalik (bosh qismining tepa qismi); qolip, ton (etikdo‘zlikda). -
2 plate-forme
nf.1. tekis, yassi yuza; toit en plate-forme tekis tom2. maydoncha (transport vositasining)3. plato, yassi tog‘ lik4. fig. platforma (siyosiy maslak, dastur). -
3 haut-de-forme
nm. silindr bosh kiyimi. -
4 procès
nm.inv.1. da'volashuv, sudlashish, tortishuv; faire, intenter un procès à qqn. biron kishini sudga bermoq; gagner, perdre un procès sudda yutib chiqmoq, yutqazmoq2. fig. ta'qib, quvg‘in qilmoq; doimiy tanqid ostiga olmoq3. loc. sans autre forme de procès betakalluflik bilan, tortinmay, iymonmay, to‘g‘ridan-to‘g‘ri; on l'a renvoyé sans autre forme de procès uni iymanib o‘tirmay, qaytarib yuborishdi.nm.inv.gram. fe'ldan anglatilgan ish-harakat. -
5 analogie
nf.1. analogiya, o‘xshashlik; analogie de forme, de goûts shakl, did o‘xshashligi; par analogie o‘xshashligi asosida, o‘xshashligiga ko‘ra asoslanib, o‘xshashligidan foydalanib2. ling. analogiya (bir grammatik shaklni boshqa bir grammatik shaklga monand o‘zgartirish). -
6 croûte
nf.1. non cheti; pâté en croûte jigar pashtet; gagner sa croûte fam. bir burda nonga ishlab topmoq; casser la croûte yemoq, ovqatlanmoq; casser une croûte tamaddi qilib olmoq; t'en fais pas pour la croûte arg. tashvishlanma! tashvish tortma!2. po‘st, po‘stloq, qobiq; croûte terrestre yer qobig‘i, yerning ustki qattiq qatlami; il s'est formé une croûte po‘stloq hosil qilindi3. fam. no‘noq rasm, yomon ishlangan surat; la foire aux croûtes ko‘chadagi rasm savdosi4. fam. esi yo‘q, ahmoq, tentak, esi past, ovsar, ablah, kallavaram, to‘nka; quelle croûte! ana to‘pori! kaltafahm! qovoqbosh! -
7 dû
-dueI adj. tegishli, kerakli, lozim, kerak, tegishli bo‘lgan; dû à yuzaga kelgan, natijasida paydo bo‘lgan; dû par tegishli bo‘lgan, aloqador bo‘lgan; en bonne et due forme to‘g‘ri va lozim bo‘lgan tarzdaII nm.1. burch, vazifa, mos, munosib bo‘lgan, keragi, lozimi; réclame son dû keragini talab qilmoq; donner à qqn. son dû tegishlicha baho bermoq, munosib ravishda baholamoq, taqdirlamoq2. majburiy to‘ lov. -
8 étoile
nf.1. yulduz; un ciel rempli d'étoile osmon yulduzlar bilan to‘la; l'étoile du berger tong yulduzi; Venera; l'étoile polaire Qutb yulduzi; une étoile filante uchar yulduz, meteor; à la belle étoile ochiq havoda, tashqarida2. fig. tole, baxt, omad; taqdir, qismat, être né sous une bonne étoile tolei baland bo‘lib tug‘ilmoq; croire, avoir confiance en son étoile omad kulib boqishga umid qilmoq3. yulduz, bir necha o‘tkir uchli geometrik figura, hamda shunday shaklga ega bo‘lgan narsa; une étoile à 5 branches besh qirrali yulduz; en forme d'étoile yulduzsimon; une étoile de mer dengiz yulduzi4. yulduz (dongdor, nomi chiqqan, mashhur kishi haqida). -
9 former
I vt.1. yaratmoq, paydo, hosil qilmoq, yuzaga, vujudga keltirmoq, tuzmoq, qurmoq, tashkil qilmoq2. ishlab chiqarmoq, yetishtirmoq; tayyorlamoq, tuzmoq, yozmoq; former un triangle uchburchak tuzmoq; former des lettres, former des caractères harfni diqqat bilan yozmoq3. o‘ylamoq, niyat, ahd, qasd qilmoq4. tarbiyalamoq, ta'lim bermoq, o‘qitmoq, o‘rgatmoq, rivojlantirmoq, shakllantirmoq; bien formé pour son âge yoshiga nisbatan yaxshi ko‘rinish5. mil. tizmoq, saf qilmoq6. chim. tindirmoq, tagiga cho‘ktirmoqII se former vpr.1. yaralmoq, paydo bo‘lmoq, tuzilmoq, tashkil topmoq2. rivojlanmoq, shakllanmoq, yetilmoq, shakillanib yetmoq (xarakter to‘g‘risida)3. mil. tizilmoq, saflanmoq. -
10 haut
-hauteI adj.1. baland, yuksak, yuqori2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamonII nm.1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq2. pl. kemaning suv usti qismiIV adv.1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga. -
11 larvaire
adj.1. lichinkali, lichinka; forme, état larvaire lichinka ko‘rinishi, holati2. des idées, à peine ébauchées, à l'état larvaire endigina ko‘ringan, endigina tug‘ilgan g‘oyalar. -
12 parenté
nf.1. qarindoshlik, qon-qardoshlik; jigarchilik; liens de parenté qon-qardoshlik rishtalari2. qardoshlik3. qarindosh-urug‘; tout sa parenté hamma qarindosh-urug‘lari4. o‘xshashlik, yaqinlik; la parenté d'inspiration, de forme de deux poèmes ikki poemaning ruhan, shaklan o‘xshashligi. -
13 passif
nm.1. passiv (biror korxonaning qarz yoki majburiyatlar majmui); son passif est trop élevé, il risque de faire faillite uning passivi juda oshib ketibdi, u bankrot bo‘ lishi mumkin.-iveadj.1. sust, sustkash, passiv; il reste passif devant le danger u xavf oldida sustkashlik qilyapti; une femme passive sustkash xotin; résistance passive sust qarshilik2. défense passive passiv himoya.-iveadj.nm.gram. majhul (fe' l, nisbat); voix passive majhul nisbat, daraja; le passif se forme avec l'auxiliaire “être” et le participe passé majhul fe'l yordamchi fe'l “être” va o‘tgan zamon sifatdoshi yordamida hosil bo‘ladi. -
14 pénombre
nf. yarim soya, xira soya; g‘ira-shira payt, tong yorishgan yoki qosh qoraygan payt; apercevoir une forme dans la pénombre g‘irashirada bir qiyofani ko‘rib qolmoq. -
15 primitif
-iveI adj.1. ibtidoiy, qadimgi; l'homme primitif ibtidoiy odam2. dastlabki, oldingi, eng avvalgi; dans sa forme primitive o‘zining dastlabki ko‘rinishida; cette étoffe a perdu sa couleur primitive bu mato o‘zining dastlabki rangini yo‘qotdi3. birlamchi, bosh, tub, asosiy; le sens primitif d'un mot so‘zning tub ma'nosi; temps primitifs d'un verbe fe'lning tub zamonlari4. rivojlanmagan, taraqqiy qilmagan, qoloq, primitiv; les sociétés primitives taraqqiy qilmagan jamiyatlar, xalqlar; l'art primitif primitiv san'at5. oz ma'lumotli, ko‘p narsani tushunmaydigan, sodda, go‘l; dag‘al, qo‘pol; il est un peu primitif u biroz go‘lroqII nm.1. ibtidoiy jamiyat a'zosi, tubjoy xalq; les primitifs d'Australie Avstraliyaning tubjoy aholisi2. qadimgi, oldingi (G‘arbiy Yevropa uyg‘onish davridan oldingi rassom, skulptor). -
16 renflé
-éeadj. bo‘rtib chiqqan, shishgan; la forme renflée d'un vase vazaning shishgan ko‘rinishi. -
17 rigole
nf. ariq, ariqcha; la pluie forme une rigole yomg‘ir ariqcha hosil qilyapti. -
18 sous
prép.1. ostida; sous l'eau suvning ostida2. une lettre sous enveloppe konvertga solingan xat; sous une forme, sous un nom ma'lum bir ko‘rinishda, biror nom ostida3. s'abriter sous un parapluie zontikning ostiga kirib olmoq; sous le feu de l'ennemi dushman o‘qlari ostida; sous les yeux de tout le monde hammaning ko‘z oldida, ko‘z o‘ngida4. sous un régime capitaliste kapitalistik tuzim ostida; sous sa direction uning rahbarligi ostida; sous condition shart bilan5. hukmronligi davrida; sous Louis XIV Lui XIV hukmronligi davrida; je vous répondrai sous huitaine men sizga biror hafta ichida javob beraman; sous peu yaqinda, yaqin orada6. biror narsa ta'siri ostida; sous la pression des événements voqealar ta'siri ostida. -
19 supplément
nm.1. qo‘shimcha, yordamchi, ilova; un supplément de salaire versé sous forme de prime mukofot sifatida berilgan ish haqiga qo‘shimcha; le supplément d'un dictionnaire lug‘atga ilova2. ustama, qo‘shimcha pul; pour prendre ce train vous devez payer un supplément bu poyezdga o‘ tirish uchun ustama to‘lashingiz kerak; en supplément qo‘shimcha; vin en supplément qo‘shimchali vino. -
20 verbe
nm.1. gram. fe'l; verbe auxiliaire yordamchi, ko‘makchi fe'l; forme nominale du verbe fe'lning noaniq shakli2. vx. so‘z, nutq3. ohang, gapirish ohangi; loc. avoir le verbe haut baland ovozda gapirmoq; manmanlik, kibr-havo, takabburlik bilan gapirmoq.
См. также в других словарях:
FORME — L’histoire du concept de forme et des théories de la forme est des plus singulières. Nous vivons dans un monde constitué de formes naturelles. Celles ci sont omniprésentes dans notre environnement et dans les représentations que nous nous en… … Encyclopédie Universelle
Forme Bilinéaire — En mathématiques, le concept de forme bilinéaire est une notion algébrique s appliquant à un espace vectoriel. Il correspond à une application qui, à deux vecteurs définis sur le même corps de nombres associe un scalaire. L étude des formes… … Wikipédia en Français
Forme bilineaire — Forme bilinéaire En mathématiques, le concept de forme bilinéaire est une notion algébrique s appliquant à un espace vectoriel. Il correspond à une application qui, à deux vecteurs définis sur le même corps de nombres associe un scalaire. L étude … Wikipédia en Français
Forme Cristalline — Une forme cristalline est un ensemble de faces d un cristal qui sont dans un rapport de symétrie. Une forme cristalline est caractérisée par : la multiplicité qui est le nombre des faces ; elle dépend de la symétrie du cristal et de l… … Wikipédia en Français
Forme (musique) — Forme musicale Pour les articles homonymes, voir Forme. En musique, et plus spécifiquement en musique classique, la forme, dans son sens générique, désigne soit une structure, soit une tradition d écriture, permettant d inscrire l œuvre dans l… … Wikipédia en Français
Forme De Radoub — Pour les articles homonymes, voir Forme. Navire dans une forme à Singapour vue de l’avant … Wikipédia en Français
Forme Différentielle De Degré Un — En géométrie différentielle, les formes différentielles de degré un, ou 1 formes (différentielles), sont les exemples les plus simples de formes différentielles. Une 1 forme différentielle sur un ouvert d un espace vectoriel normé est un champ de … Wikipédia en Français
Forme Musicale — Pour les articles homonymes, voir Forme. En musique, et plus spécifiquement en musique classique, la forme, dans son sens générique, désigne soit une structure, soit une tradition d écriture, permettant d inscrire l œuvre dans l histoire de l… … Wikipédia en Français
Forme Normale (Bases De Données Relationnelles) — Pour les articles homonymes, voir Forme normale. Dans une base de données relationnelle, une forme normale désigne un type de relation particulier entre les entités. Le but essentiel de la normalisation est d éviter les anomalies… … Wikipédia en Français
Forme Volume — En géométrie différentielle, une forme volume généralise la notion de déterminant aux variétés différentielles. Elle définit une mesure sur la variété, permet le calcul des volumes généralisés, et la définition générale des orientations. Une… … Wikipédia en Français
Forme d'aire — Forme volume En géométrie différentielle, une forme volume généralise la notion de déterminant aux variétés différentielles. Elle définit une mesure sur la variété, permet le calcul des volumes généralisés, et la définition générale des… … Wikipédia en Français