-
1 основательно
rosa -
2 juste
I adj.1. adolatli, odil, haqqoniy, to‘g‘ri; un homme juste et généreux adolatli va olijanob kishi; une cause juste to‘g‘ri ish; à juste titre haqqoniy ravishda, odilona, haqqoniylik, odillik, adolat bilan, to‘g‘ri2. aniq, to‘g‘ri, rost, bexato, to‘g‘ri ko‘rsatadigan; ma montre indique l'heure juste mening soatim to‘g‘ri yuradi3. tor, siqib, yopishib turadigan, siqiq, siqadigan; ce vêtement est trop juste bu kiyim tor4. kam, yetarli emas, yetar-yetmas; un kilo de viande, c'est un peu juste pour toute la famille bir kilo go‘sht butun oila uchun arang yetadiII adv.1. aniqlik bilan, aniq, to‘g‘ri, durust, rost, chin, haq, bexato; il a vu juste u xato qilmadi2. aniq, aynan, to‘g‘ri, rosa, naq, loyiq, loppa-loyiq; à 2 heures juste rosa, naq soat ikkida; je suis arrivé juste pour le début du spectacle spektaklning rosa boshlanish vaqtida keldim; cette robe me va juste bu ko‘ylak menga loppa-loyiq3. faqat, atiga, yolg‘iz; il restera juste quelques minutes u faqat bir necha minutgina bo‘ladi; il y avait juste trois personnes u yerda faqat 3 kishigina bor edi4. loc.adv. au juste aslida, haqiqatda, aslini olganda, ochig‘i, to‘g‘risi, ochig‘ ini, to‘g‘risini aytgandaIII nm.1. adolatli, haqiqatgo‘y, haqgo‘y, odil kishi2. relig. taqvodor; le royaume des justes adolat saltanati. -
3 précis
-iseadj.1. aniq, oydin, ravshan; des idées précises aniq-ravshan fikrlar; renseignez-moi de façon précise menga aniq qilib tushuntirib bering; des faits précis aniq dalillar2. aniq, ma'lum, tayin; des contours précis aniq shakl; un point précis sur la carte xaritadagi aniq nuqta3. intizomli, tartibli; un homme précis intizomli odam4. (kattalik, o‘lchov) roppa-rosa, naq, qoq, xuddi, rosa, to‘ppa-to‘g‘ri; à quatre heures et demie précises roppa-rosa soat to‘rt yarimda.nm.inv. qisqacha sharh, tafsilot (umumlashtiruvchi qisqacha ma'lumot); composer un précis des événements voqealarning qisqacha tafsilotini qilmoq2. qisqacha kurs, darslik; acheter un précis de géographie générale umumiy geografiya qisqacha kursi sotib olmoq. -
4 répandre
I vt.1. to‘kib yubormoq, ag‘darib yubormoq; répandre du vin sur une nappe dasturxonga vino to‘kib yubormoq; répandre des larmes ko‘z yoshi to‘kmoq2. tarqatmoq, taratmoq, chiqarmoq; répandre une odeur hid taratmoq3. litt. tarqatmoq, ulashmoq; sochmoq, ekmoq (urug‘ni); répandre des bienfaits ezgulik tarqatmoq; répandre la joie, l'allégresse xursandchilik, shodlik ulashmoq4. yoymoq, tarqatmoq; répandre une doctrine, une mode nazariyani, modani yoymoq5. tarqatmoq, oshkor qilmoq, yoymoq; répandre une nouvelle, un bruit yangilik, gap tarqatmoqII se répandre vpr.1. tarqalmoq, yoyilmoq, taralmoq; la fumée se répand dans la pièce xonada tutun tarqaldi; fig. la consternation se répandit sur tous les visages hammaning yuzini xavotirlik bosdi2. tarqalmoq, yoyilmoq; egallamoq, o‘rin olmoq; l'épidémie risque de se répandre epidemiyaning tarqalib ketish xavfi bor; cet usage se répand peu à peu bu odat sekin asta urf bo‘lyapti; le bruit s'est répandu qu'il avait disparu u yo‘qolib qolibdi degan gap tarqaldi3. se répandre (ou être répandu) dans la société ko‘pchilikning ichida yurmoq, ko‘pchilikning ichida bo‘lmoq3. (en) rosa biror narsa qilmoq, rosa biror narsa qila ketmoq; se répandre en louanges rosa maqtamoq, maqtay ketmoq. -
5 pile
nf.1. ko‘prik ustuni, ko‘prik tiragichi; les piles du pont ko‘prik ustunlari2. taxlam, to‘plam; une pile d'assiettes, de bois, de livres, de torchons tarelkalar, yog‘och, kitoblar, lattalar taxlami; mettre en pile taxlamoq.nf.1. batareya; la pile d'une lampe de poche cho‘ntak lampasining batareyasi2. vx. pile atomique atom reaktori.nf. tanganing orqa qismi, tersi; pile ou face o‘ngimi tersi (tortishuvli masalani hal qilishda tanga tashlash); tirer, choisir, jouer à pile ou face tanga tashlamoq; le côté pile teskarisi.nf.fam. kaltak, ta'zir, sazo; il lui a fichu une pile u uni rosa kelishtirib soldi; son équipe a reçu une de ces piles! uning komandasi rosa ta'zirini edi.adv. il s'est arrêté pile u taqqa to‘xtadi; ça tombe pile bu ayni paytida bo‘ldi; on est arrivé pile pour le train de onze heures soat o‘ndagi poyezdga ayni vaqtida kelishdi. -
6 rond
-rondeI adj.1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast ediII adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayaptiIII nm.1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q. -
7 rudement
adv.1. litt. qo‘pollik, dag‘allik bilan; qo‘pol, dag‘al, qattiq; heurter rudement qattiq turtmoq; traiter qqn. rudement birovga dag‘al muomala qilmoq2. fam. juda, juda ham, rosa, yaxshigina, o‘ ta; c'est rudement bon bu juda zo‘r; il est rudement bien u juda ham yaxshi; elle est rudement changée u rosa o‘zgaribdi. -
8 sonnant
-anteadj.1. jaranglagan, jaranglaydigan, jarangdor; loc. espèces sonnantes et trébuchantes jaraq-jaraq tangalar2. roppa-rosa (vaqt); à cinq heurs sonnantes roppa-rosa beshda. -
9 tapant
-anteadj. roppa-rosa, naq; à midi tapant naq, roppa-rosa choshgohda. -
10 trêve
nf.1. jangovor harakatlarni vaqtincha to‘xtatish, o‘q otishni to‘xtatib turish2. kurashni to‘xtatib turish; une trêve politique siyosiy faoliyatsizlik; faisons trêve à nos querelles janjalimizni to‘xtatib turaylik3. sans trêve to‘xtovsiz; trêve de yetarli, rosa ko‘p; trêve de plaisanterie! hazil rosa ko‘p! -
11 как следует
o'rinlatmoq, rosa -
12 abrutir
vt.1. miyasini aynitmoq, gangitmoq2. horitmoq, tinkasini quritmoq, holdan toydirmoq, qattiq charchatmoq; abrutir qqn. de travail ishlatib holdan toydirmoq, ish bilan rosa charchatmoq. -
13 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
14 diablement
adv. juda, rosa, o‘ ta, o‘lguday, haddan tashqari, g‘oyat. -
15 diaboliquement
adv. juda, rosa, o‘ ta, o‘lgiday, haddan tashqari, g‘oyat. -
16 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
17 drôlement
adv.1. qiziq, kulgili, maroqli qilib, kuldirib, g‘alati, ajoyib2. fam. kuch bilan, qattiq, kuchli, zo‘r, juda, juda ham; rosa, yaxshigina. -
18 entier
-èreI adj.1. butun, to‘la; une heure entière rosa bir soat; occuper une maison entière uyni to‘laligicha egallamoq; le monde entier butun dunyo2. to‘liq, to ‘la; butunlay, tamomila; une entière indépendance to‘liq mustaqillik; une entière confiance to‘la ishonch3. bir xil turadigan, barqaror; un caractère entier barqaror xarakter, o‘zgarmaydigan fe'l-atvor; une nature entière barqaror fe' l-atvorII nm.1. butun, bir butun, yaxlit holdagi narsa2. math. butun son, butun. -
19 gelée
nf.1. sovuq, ayoz; pl. ertalabki, kechki sovuq, ayoz; la gelée blanche qirov2. ilvira, rosa qaynatilgan go‘sht, suyak, oyoqlaridan tayyorlangan halim ovqat. -
20 glorifier
I vt.1. shuhrati, nomi, dong‘ini olamga yoymoq, ko‘klarga ko‘tarmoq, hamdu-sano o‘qimoq; mashhur qilmoq, juda maqtamoq, tasanno o‘qimoq2. maqtab yubormoq, rosa ta'rif-tasnif qilmoqII se glorifier vpr. kibrlanmoq, gerdaymoq, kerilmoq, g‘ururlanmoq, ko‘krak kermoq, maqtanmoq, kekkaymoq.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Rosa Luxemburg — Rosa Luxemburgs Dissertation … Deutsch Wikipedia
Rosa López — Saltar a navegación, búsqueda Rosa López Rosa López en el primer concierto se su Gira Promesas, el dia 10 de junio de 2009 en Granada … Wikipedia Español
Rosa Luxemburg — Naissance 5 mars 1871 (certaines sources indiquent le 5 mars 1870) Zamość Décès … Wikipédia en Français
Rosa sect. caninae — Rosa sect. Caninae … Wikipédia en Français
Rosa Luxemburgo — Saltar a navegación, búsqueda Rosa Luxemburgo. Rosa Luxemburg o Róża Luksemburg, más conocida por su nombre castellanizado Rosa Luxemburgo (Zamosc, Imperio Ruso, 5 de marzo de 1871[1 … Wikipedia Español
Rosa Luxemburg — ( pl. Róża Luksemburg; 5 March 1870 or 1871ndash 15 January 1919) was a Polish born Jewish German Marxist theorist, socialist philosopher, and revolutionary for the Social Democracy of the Kingdom of Poland and Lithuania, the German SPD, the… … Wikipedia
Rosa (Farbe) — Rosa (Farbcode: #ffccdd) Rosa oder Rosarot ist eine helle bläulich rote Körperfarbe, eine Mischfarbe aus viel Weiß und blaustichigem Rot. Als Lichtfarbe, also für eine Rosabeleuchtung, sind besondere Voraussetzungen nötig, weil nur geringe… … Deutsch Wikipedia
Rosa Luxembourg — Rosa Luxemburg Rosa Luxemburg Naissance 5 mars 1871 Zamość Décès 15 janvier 1919 … Wikipédia en Français
Rosa sect. cinnamomeae — Rosa sect. Cinnamomeae … Wikipédia en Français
Rosa — (latein. „die Rose“) bezeichnet: Rosa (Farbe), eine Mischfarbe aus Weiß und Rot Rosa (Vorname); siehe dort Etymologie, Varianten, Namensträger (223) Rosa, einen Himmelskörper des Asteroiden Hauptgürtels Rosa (Fluss), einen Fluss im Süden von… … Deutsch Wikipedia
Rosa-Luxemburg-Oberschule — Logo der Rosa Luxemburg Oberschule Schulform Gymnasium Gründung 1907 Ort Berlin Pankow … Deutsch Wikipedia