Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

ecole

  • 1 école

    nf.
    1. maktab, o‘quv yurti; une école maternelle bolalar bog‘chasi; l'Ecole Normale Supérieure Pedagogika instituti (Fransiyada); manquer l'école dars qoldirmoq; faire l' école buissonnière darsdan qochmoq; darsga kelmaslik
    2. maktab, tayyorgarlik, ta'lim, saboq; être à bonne école yaxshi saboq olmoq
    3. maktab, yo‘nalish, oqim (adabiyot, san'atda); le fondateur d'une école oqimning asoschisi; fonder une école maktab yaratmoq, maktabga asos solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > école

  • 2 auto-école

    nf. haydovchilar tayyorlaydigan maktab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > auto-école

  • 3 normal

    -ale, aux
    I adj.
    1. normal, tabiiy; tout est normal hammasi joyida; en temps normal tabiiy shart-sharoitda
    2. aqli raso, es-hushi joyida; un enfant normal esli-hushli bola
    3. tabiiy; la fatigue est normale après un tel effort shuncha mehnatdan so‘ng charchash tabiiy; ce n'est pas normal de dormir autant buncha uxlash tabiiy hol emas
    4. école normale o‘qituvchilar tayyorlash instituti; l'Ecole Normale Supérieure ou ellipt. Normale Pedagogika instituti
    II nf. tabiiy hol, me'yor, marom; intelligence au-dessus de la normale me'yoridan ortiq aqllilik; s'écarter de la normale me'yoridan ortmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > normal

  • 4 admission

    nf.
    1. qabul qilish, qo‘yish; l'admission d'un pays aux Nations Unies biror mamlakatni Birlashgan Мillatlar Tashkilotiga qabul qilish
    2. kirish, qabul qilinish; son admission à l'école uning maktabga kirishi, qabul qilinishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > admission

  • 5 aéronautique

    I adj. aviatsiyaga oid; l'industrie aéronautique aviatsiya sanoati; les constructions aéronautiques samolyotsozlik
    II nf.
    1. aeronavtika, havoda suzish, uchish; l'école d'aéronautique aviatsiya maktabi, bilim yurti
    2. aviatsiya, havo floti; aéronautique civile fuqaro aviatsiyasi; aéronautique militaire harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aéronautique

  • 6 agriculture

    nf. qishloq xo‘jaligi, dehqonchilik; une école d'agriculture qishloq xo‘ jaligi maktabi, qishloq xo‘jalik bilim yurti; le ministère de l'agriculture qishloq xo‘jaligi vazirligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > agriculture

  • 7 ami

    -ie
    I n.
    1. do‘st, o‘rtoq, oshno; dugona; vieil ami eski, qadrdon do‘st; amie d'école maktabdosh dugona; véritable ami haqiqiy do‘st; ami fidèle sodiq, vafodor do‘st; agir en ami do‘stlarcha harakat qilmoq, ish tutmoq; être amis do‘st bo‘ lmoq
    2. do‘st, tarafdor, yoqlovchi, himoya qiluvchi; ami de la vérité haqiqat uchun kurashchi, haqiqat tarafdori; les amis du livre kitobsevarlar
    3. o‘ynash, jazman
    II adj.
    1. do‘stona, do‘stlarcha, samimiy; do‘stlik; do‘stlar; o‘rtoqlik; main amie do‘stlik qo‘li
    2. do‘st, ahil, inoq, totuv, do‘stona munosabatdagi; nations amies do‘st mamlakatlar; troupes amies ou alliées ittifoqdosh qo‘shinlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ami

  • 8 apprentissage

    nm.
    1. shogirdlik, hunar o‘rganish; hunar o‘rgatish; l'apprentissage d'un métier biror hunar o‘rgatish-o‘rganish; une école d'apprentissage hunar maktabi, hunar bilim yurti; mettre qqn. en apprentissage hunar o‘rganishga, shogirdlikka bermoq; être en apprentissage chez qqn. kimningdir shogirdi bo‘lmoq; pendant mon apprentissage shogirdlik paytlarimda
    2. biror sohada birinchi, dastlabki qadamlar; tajriba, birinchi ish; faire l'apprentissage de tanishmoq; dastlabki qadamlarni qo‘ymoq; en être encore à son apprentissage biror sohada yangi, tajribasiz bo‘lmoq, dastlabki qadamlarni qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apprentissage

  • 9 aviation

    nf. aviatsiya; aviation à réactive reaktiv aviatsiya; aviation de bombardement bombardimonchi aviatsiya; qiruvchi aviatsiya; aviation de renseignement, aviation de reconnaissance razvedkachi aviatsiya; aviation commerciale, aviation civile grajdan aviatsiyasi; école d'aviation aviatsiya bilim yurti; terrain d'aviation aerodrom.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aviation

  • 10 communal

    -ale
    adj. kommunaga, qishloqqa oid, kommuna; école communale qishloq maktabi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > communal

  • 11 envoyer

    I vt.
    1. yubormoq, jo‘natmoq; envoyer un enfant à l'école bolani maktabga yubormoq; envoyer une lettre xat jo‘natmoq; envoyer chercher qqn.qqch. biror kimsani, narsani olib kelishga jo‘natmoq; envoyez-moi un dictionnaire menga bir lug‘at yuboring; le ministre a envoyé en mission deux spécialistes vazirlik ikki mutaxassisni xizmat safariga jo‘natdi; envoyer qqn. à la mort biror kimsani o‘ limga yubormoq; envoyer qqn. dans l'autre monde biror kimsani narigi dunyoga jo‘natmoq; envoyer un télégramme telegramma jo‘natmoq
    2. oshirmoq, otmoq; envoyer une balle to‘p oshirmoq; envoyer des pierres tosh otmoq
    II s'envoyer vpr.
    1. jo‘natilmoq, yuborilmoq; ces marchandises ne peuvent pas s'envoyer par la poste bu tovarlar pochta orqali jo‘natilmaydi
    2. bir-biriga jo‘natmoq; ils s'envoient toujours une lettre au Nouvel an yangi yilda ular doim bir-biriga xat yuboradilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > envoyer

  • 12 impressionniste

    I adj. san'at oqimiga mansub; l'école impressionniste shu san'at oqimi maktabi, vakillari
    II n. shu san'at oqimi tarafdorlari, shug‘ullanuvchilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > impressionniste

  • 13 jeunesse

    nf.
    1. yoshlik, o‘spirinlik, yoshlik chog‘ i, davri; elle n'est plus de première jeunesse uning yoshi o‘tib qolgan, u endi olma bilan o‘rik bo‘larmidi
    2. yoshlar, yosh-yalang, yigit-qiz; la jeunesse de l'école o‘quvchi yoshlar
    3. fam. yosh qiz; il a épousé une jeunesse u yosh qizga uylandi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeunesse

  • 14 laïc

    -laïque
    I n. dunyoviy, dinga taalluqli bo‘lmagan kishi
    II laïque adj. dunyoviy; l'enseignement laïque dunyoviy ilmlarni o‘qitish; l'école laïque dunyoviy fanlarni o‘qitadigan maktab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > laïc

  • 15 libre

    adj.
    1. ozod, erkin, hur, bo‘sh, xoli
    2. ozod, erkin, hur, erki o‘zida; peuple, société, nation libre erkin xalq, jamiyat, millat; le monde libre erkin dunyo
    3. erkin, ozod, huquqli, qonuniy; enseignement libre ixtiyoriy ta‘lim; école libre erkin maktab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > libre

  • 16 manquer

    I vi.
    1. yo‘q bo‘lmoq, hozir bo‘lmaslik, qatnashmaslik, yetishmaslik, kamlik qilmoq; les forces lui ont manqué uning kuchi ketdi, u holdan toydi; fam. il lui manque une case unga yetishmaydi (u ahmoq); il ne manque pas un bouton de guêtre u kam-ko‘stsiz; le coeur lui a manqué jasurlik uni tark etdi
    2. vx. xato qilmoq
    3. chippakka chiqmoq, barbod bo‘lmoq, muvaffaqiyatsizlikka uchramoq
    II vt.
    1. (de) yo‘qchilik, yetishmaslik; avoir peur de manquer yo‘qchilikdan qo‘rqmoq; il ne manque de rien uning hech narsadan kamchiligi yo‘q, manquer de respect à qqn. birovga nisbatan hurmatsizlik qilmoq
    2. litt. (à qqn) e'tiborsizlik, hurmatsizlik, behurmatlik, qilmoq
    3. (à qqch) nomuvofiq ish tutmoq, amal qilmaslik; manquer à son devoir o‘z burchiga amal qilmaslik; manquer à sa parole gapining ustidan chiqmaslik; manquer à ses principes o‘z e'tiqodiga xiyonat qilmoq
    4. litt. manquer à faire qqch. manquer de faire qqch. esdan chiqarmoq, unutmoq, beparvolik qilmoq, e'tiborsizlik qilmoq; je ne manquerai pas de vous informer sizni xabardor qilish esimdan chiqmaydi; ça ne peut manquer d'arriver bu sodir bo‘lmay qolmaydi
    5. oz qolmoq, salgina qolmoq; elle avait manqué mourir uning o‘lishiga oz qoldi
    6. erisha olmaslik, yetisha olmaslik, muyassar bo‘lmaslik, tegiza olmaslik, yurishmaslik; manquer son coup mo‘ljalga tegiza olmaslik; il a manqué la dernière marche et il est tombé u oxirgi zinaga chiqa olmadi va yiqilib tushdi; la prochaine fois, je ne te manquerai pas yanagi safar men senga ko‘rsatib qo‘yaman
    7. topa olmaslik, uchrata olmaslik; je vous ai manqué de peu men sizni uchratishga bir oz kechikibman; manquer son train, son avion poyezdga, samolyotga kech qolmoq
    8. yo‘qotmoq, qo‘ldan chiqarmoq, boy bermoq; manquer une occasion qulay fursatni qo‘ldan chiqarmoq
    9. yo‘q bo‘lmoq, qatnashmaslik, bormaslik, qoldirmoq; manquer un cours, la classe leksiyaga, darsga qatnashmaslik; manquer l'école maktabga bormaslik; il ne faut pas manquer çà! buni qo‘ldan chiqarmaslik kerak!
    III se manquer vpr.
    1. o‘zini o‘zi o‘ldirishga erisha olmaslik
    2. nous nous sommes manqués biz uchrasha olmadik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manquer

  • 17 maternel

    -elle
    adj.
    1. onaga tegishli, onaniki; le lait maternel ona suti
    2. onadek, onalarcha; geste, ton maternel onalarday muomala, ohang
    3. école maternelle ou nf. la maternelle bog‘cha; enseignement maternel bog‘cha (maktabgacha) ta'lim-tarbiyasi
    4. ona tomonidan; un oncle du côté maternel ona tomonidan tog‘a; parenté en ligne maternelle ona tomonidan qarindoshlik; ma grand-mère maternelle ona tomonidan buvim
    5. langue maternelle ona tili
    6. onalikka oid; centre de protection maternelle et infantile (P.M.I.) onalik va bolalikni himoya qilish markazi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maternel

  • 18 mener

    vt.
    1. olib bormoq, olib chiqmoq; mener un enfant à l'école bolani maktabga olib bormoq
    2. oldinda bo‘lmoq; cette équipe mène deux (à) zéro bu komanda ikki-yu nol hisobida oldinda borayapti
    3. boshqarmoq; se laisser mener boshqartirmoq, boshqartirib qo‘ymoq (o‘zini); l'intérêt mène le monde manfaat dunyoni boshqaradi
    4. boshqarmoq, boshchilk qilmoq; mener rondement une affaire ishni ustalik bilan boshqarmoq; mener à olib bormoq; mener qqch. à bien biror narsani muvaffaqiyat bilan tugatmoq; mener une chose à bonne fin, à terme ishni yaxshi tugatmoq, nihoyasiga yetkazmoq
    5. olib bormoq; voilà l'autobus qui vous mènera chez moi mana sizni mening uyimga olib borib qo‘yadigan avtobus
    6. bormoq, olib bormoq; où mène cette route? bu yo‘l qayerga olib boradi?
    7. géom. o‘tkazmoq, chizmoq; mener une parallèle à une droite to‘g‘ri chiziqqa parallel o‘tkazmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mener

  • 19 militaire

    I adj. harbiy; école militaire harbiy maktab; service militaire harbiy xizmat; opération militaire harbiy operatsiya; gouvernement militaire harbiy hukumat; coup d'état militaire harbiy to‘ntarish
    II nm. harbiy, harbiy xizmatchi, harbiy xodim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > militaire

  • 20 mine

    nf.
    1. tashqi qiyofa, ko‘rinish, yuz, chehra, avzo, turq, aft, bashara, avzo; d'après sa mine, il va mieux rangidan, uning sog‘ligi yaxshi; avoir bonne, mauvaise mine ko‘rinishi yaxshi, yomon bo‘lmoq; mine renfrognée, soucieuse xo‘mraygan, bezovta yuz; faire grise mine à qqn. birovni aftini burishtirib kutib olmoq; c'est un passionné, sous sa mine tranquille u tashqi bosiqlik ostidagi ehtirosli odam; juger des gens sur (d'après) la mine odamlarning tashqi qiyofasiga qarab baho bermoq; ça ne paie pas de mine buning avzoyi buzuq; faire mine de o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; -ga solmoq; elle a fait mine de partir, mais elle est finalement restée u o‘zini jo‘nab ketyotganday qilib ko‘rsatdi, lekin oxir-oqibatda qoldi; mine de rien hech narsa bilmaganday, hech narsadan xabari yo‘qday; tâche de le faire parler, mine de rien hech narsadan xabari yo‘qday, uni gapirtirishga harakat qil
    2. pl. qosh-ko‘zini suzish; aft-basharasini tirishtirish, burishtirish; faire des mines qosh-ko‘zini suzmoq.
    nf. qalam o‘zagi; mine de plomb grafit; crayon à mine dure, tendre qattiq, yumshoq qalam.
    nf.
    1. kon; mine de fer, mine de houille temir, toshko‘mir koni; mine à ciel ouvert ochiq kon
    2. fig. kon, bitmas-tuganmas boylik
    3. les mines kon qidiruv muassasasi; l'École des Mines Kon qidiruv instituti; il est ingénieur des mines u tog‘ muhandisi.
    nf. mina; tankka qarshi mina; champ de mines mina maydoni; détecteur de mines mina qidiruvchi; poser une mine mina qo‘ymoq; le camion a sauté sur une mine yuk mashinasi minada portlab ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mine

См. также в других словарях:

  • école — [ ekɔl ] n. f. • escole XIe; lat. schola, gr. skholê 1 ♦ Établissement dans lequel est donné un enseignement collectif (général ou spécialisé). École maternelle, primaire ou élémentaire. École normale d instituteurs. École commerciale. École de… …   Encyclopédie Universelle

  • Ecole — École Pour les articles homonymes, voir École (homonymie) …   Wikipédia en Français

  • école — ÉCOLE. s. f. Lieu où l on enseigne les Belles Lettres, les Sciences, les Arts, etc. École de Grammaire. École de Médecine. École de Théologie. Entretenir un jeune homme aux écoles. Camarade d école. Au sortir de l école. f♛/b] On appelle Petites… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • École 3A — École internationale de commerce et développement 3A École internationale de commerce et développement 3A (EICD 3A) Devise Entreprendre sur toute la planète Informations Fondation 1984 Type École supérieure de commerce privée Localisation Lyon,… …   Wikipédia en Français

  • École — École …   Deutsch Wikipedia

  • Ecole P.A.R.T.S. — École P.A.R.T.S. L École P.A.R.T.S. ou PARTS (pour Performing Arts Research and Training Studios) est une école de danse contemporaine fondée à Bruxelles, en 1995, par la chorégraphe flamande Anne Teresa De Keersmaeker. Après une dizaine d années …   Wikipédia en Français

  • École P.A.R.T.S. — École P.A.R.T.S. L École P.A.R.T.S. ou PARTS (pour Performing Arts Research and Training Studios) est une école de danse contemporaine fondée à Bruxelles, en 1995, par la chorégraphe flamande Anne Teresa De Keersmaeker. Après une dizaine d années …   Wikipédia en Français

  • École —   [e kɔl, französisch] die, / s, Schule; im französischen Schul und Hochschulwesen werden verschiedene Typen unterschieden: École maternelle, Vorschule; École primaire, École élémentaire, Grundschule (5 Jahre); École normale, pädagogische… …   Universal-Lexikon

  • Ecole du Po — École du Pô L école du Pô (en occitan: escolo doou Po selon la norme de l école du Pô ou escòla dau Pò selon la norme classique) était une association pour la défense de la langue des régions occitanes et franco provençales du Piémont, fondée en… …   Wikipédia en Français

  • École du pô — L école du Pô (en occitan: escolo doou Po selon la norme de l école du Pô ou escòla dau Pò selon la norme classique) était une association pour la défense de la langue des régions occitanes et franco provençales du Piémont, fondée en 1961 à… …   Wikipédia en Français

  • École — País …   Wikipedia Español

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»