-
21 passif
nm.1. passiv (biror korxonaning qarz yoki majburiyatlar majmui); son passif est trop élevé, il risque de faire faillite uning passivi juda oshib ketibdi, u bankrot bo‘ lishi mumkin.-iveadj.1. sust, sustkash, passiv; il reste passif devant le danger u xavf oldida sustkashlik qilyapti; une femme passive sustkash xotin; résistance passive sust qarshilik2. défense passive passiv himoya.-iveadj.nm.gram. majhul (fe' l, nisbat); voix passive majhul nisbat, daraja; le passif se forme avec l'auxiliaire “être” et le participe passé majhul fe'l yordamchi fe'l “être” va o‘tgan zamon sifatdoshi yordamida hosil bo‘ladi. -
22 pavillon
nm.1. rovon, shiyponcha, uycha; pavillon de chasse ovchilar uychasi; les pavillons d'un hôpital kasalxona pavilonlari; habiter un pavillon shiyponchada yashamoq2. fligel (asosiy uy yoniga qurilgan bino); le pavillon d'angle d'un château qasrning burchagidagi fligel.nm.1. og‘iz (puflab chalinadigan musiqa asboblarida); le pavillon d'une trompette karnayning og‘zi2. quloq chanog‘i (suprasi).nm. kema bayrog‘i; pavillon de guerre harbiy bayroq; amener le pavillon bayroqni topshirmoq (taslim bo‘lmoq); ensemble de pavillons bayram kunlari osib qo‘yiladigan rang-barang signal bayroqlari; baisser pavillon devant qqn. biror kimsaga yon bermoq. -
23 plat
-plateadj.1. tekis, yassi, yalpoq; pays plat tekis yurt; poitrine plate yassi ko‘krak2. yuza, sayoz, yapaloq; assiette plate yapaloq, sayoz idish; loc.adv. à plat ventre yuz tuban, muk, mukka tushib; être à plat ventre devant qqn. birovning oldida ikki bukilib turmoq3. yupqa, past; avoir la bourse plate hamyoni quppa-quruq, bo‘sh bo‘lmoq; talons plats past tovonlar; à plat yotqizib, keng tomoni bilan, yoni bilan; mettre, remettre à plat ko‘ndalangiga qo‘ymoq (masalani); pneu à plat dami chiqqan balon; fam. être à plat holdan toygan bo‘lmoq, shalpayib qolmoq; tomber à plat chippakka chiqmoq, muvaffaqiyatsizlikka uchramoq4. rimes plates juft qofiyalar5. siyqa, bo‘lmag‘ur, bema'ni; xunuk; style plat siyqa uslub6. xushomadgo‘y, laganbardor; de plates excuses pastkashona kechirim7. l'eau plate gazsiz, gazlanmagan suv.nm.1. biror narsaning yassi, tekis tomoni; le plat de la main qo‘lning kafti; faire du vélo sur le plat tekis yo‘l velosipedi bilan shug‘ullanmoq2. qorni bilan suvga tushish; faire un plat qorni bilan suvga tushmoq3. fam. faire du plat à qqn. xushomad qilmoq, pinjiga kirmoq, surkalmoq; faire du plat à une femme4. kitobning muqovasi.nm.1. patnis, lagan, katta chuqur tarelka; des plats en porcelaines chini laganchalar; des oeufs au plat, sur le plat sarig‘ i va oqini aralashtirmasdan pishirilgan tuxum; loc. mettre les pieds dans le plat gapga ot solib yubormoq; mettre les petits plats dans les grands boplab siylamoq2. ovqat, taom; plats régionaux mahalliy taomlar; plat garni sabzavot bilan tuzalgan go‘shtli yoki baliqli taom; plat du jour restoranda har kuni o‘zgarib turadigan ovqat; plat de résistance asosiy taom; plat cuisiné hafsala bilan pishirilgan ovqat; fam. faire tout un plat de qqch. arzimagan narsadan mojaro o‘ylab chiqarmoq. -
24 poursuivre
I vt.1. yetib olish uchun orqasidan bormoq1. quvmoq, quvlamoq, ta'qib qilmoq; la police poursuivait les terroristes politsiya terroristlarni quvlab kelardi; poursuivre les fugitifs qochqinlarni ta'qib qilmoq2. quvib qisib bormoq, quvib yurmoq; il est poursuivi par ses créanciers qarz berganlar uni quvib yurishibdi3. sevgilisining orqasidan yugirib yurmoq (unga erishish uchun); loc. il la poursuit de ses assiduités u uning ko‘nglini olish uchun orqasidan yugirib yuribdi4. poursuivre qqn. de tinchlik bermaslik, quvlab yurmoq; elle le poursuivait de sa colère uning g‘azabi unga tinchlik bermas edi5. azoblamoq, qiynamoq; tinchitmaslik, orom bermaslik; ces images lugubres me poursuivirent longtemps bu g‘amgin ko‘rinishlar menga uzoq vaqt orom bermadi6. ayblamoq, sudga bermoq; je vous poursuivrai devant les tribunaux! men sizni sudga beraman!7. ketidan quvmoq, quyarda-qo‘ymay talab qilmoq; poursuivre un intérêt particulier o‘z manfaatini ketidan quvmoq, o‘z manfaatini o‘ylamoq8. davom ettirmoq; poursuivre son voyage, son chemin sayohatini, yo‘lini davom ettirmoq; il poursuit ses études u o‘qishlarini davom ettiryapti; poursuivre un récit hikoyani davom ettirmoq; poursuivez, cela m'intéresse! davom eting, bu meni qiziqtiradi!II se poursuivre vpr. davom etmoq; la réunion se poursuivit jusqu'à l'aube majlis tonggacha davom etdi. -
25 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
26 pouvoir
vt.1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.nm.1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari. -
27 prévenu
-ueadj.n. ayblanuvchi, sudlanuvchi, tergovdagi; être prévenue d'un délit qonunbuzarlikda ayblanmoq; citer un prévenu devant le tribunal ayblanuvchini sudga chaqirmoq.-ueadj. biror kimsa yo narsaga nisbatan ma'lum kayfiyatda, munosabatda bo‘lgan; j'étais prévenu en ta faveur, contre toi men senga xayrixoh; qarshi edim. -
28 promenade
nf.1. sayr, aylanib kelish, tomosha; faire une promenade à pied, en voiture piyoda, mashinada sayr qilmoq2. sayrgoh, sayr qilinadigan joy; il y a une belle promenade devant la plage plajning oldida go‘zal bir sayrgoh bor. -
29 promesse
nf.1. va'da, so‘z; il m'a fait une promesse u menga va'da berdi; elle tient toujours ses promesses u doim va'dasiga vafo qiladi; tu a manqué à ta promesse sen va'dangga vafo qilmading, sen so‘zingni ustidan chiqmading; je te fais la promesse de venir men senga kelishga so‘z beraman; ce sont des promesses en l'air bu quruq va'da2. ahdnoma, ahd; nous avons signé une promesse de vente avec les propriétaires de la maison biz uy egalari bilan uyni sotish haqidagi ahdnomaga qo‘l qo‘ydik3. pl. istiqbol, kelajak, umid; ce jeune musicien a devant lui une carrière plaine de promesse bu yosh muzikachining oldida istiqbolga to‘la martaba turibdi. -
30 ramper
vi.1. sudralmoq, (hayvon, odam) o‘rmalamoq; le tigre rampe en épiant sa proie yo‘lbars o‘z o‘ljasini poylab o‘rmalaydi2. (o‘simlik) yer bag‘irlab, chirmashib o‘smoq; vigne, lierre qui rampe le long d'un mur devor bo‘ylab chirmashib o‘sgan tok, pechak3. péj. o‘ta laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, jilpanglamoq; ils rampent devant leur chef ular boshlig‘ining oldida jilpanglaydilar. -
31 rattraper
I vt.1. qaytadan ushlab, tutib olmoq; qaytadan qo‘lga tushirmoq2. o‘rnini to‘ldirmoq, qoplamoq; on ne peut pas rattraper le temps perdu boy berilgan vaqtning o‘rnini qoplab bo‘lmaydi3. rattraper une imprudence, une erreur ehtiyotsizlikni, xatoni tuzatib, to‘g‘rilab olmoq4. yetib olmoq; pars devant, je te rattraperai oldinroq ketaver, men senga yetib olamanII se rattraper vpr.1. se rattraper à qqch. ushlab, osilib qolmoq; elle s'est rattrapée à la branche u shoxga osilib qoldi2. yetkazib, to‘ldirib, qoplab olmoq; j'ai peu dormi hier, mais je compte bien me rattraper men kecha oz uxladim, lekin men yetkazib olaman deb o‘ylayman3. o‘zini to‘xtatib qolmoq, o‘zini ushlab qolmoq, o‘zini o‘nglab olmoq; se rattraper à temps vaqtida o‘zini ushlab qolmoq. -
32 reculer
I vi.1. chekinmoq, tisarilmoq, o‘zini orqaga olmoq; reculer d'un pas bir qadam chekinmoq; loc. reculer pour mieux sauter yaxshiroq sakrash uchun tisarilmoq; fig. yomg‘irdan qochib, do‘lga tutilmoq2. orqaga qaytmoq, chekinmoq; l'épidémie a reculé epidemiya chekindi3. qaytmoq, chekinmoq, voz kechmoq; ikkilanmoq; il s'est trop avancé pour reculer qaytishning iloji yo‘q, u juda ilgarilab ketdi; plus moyen de reculer! qaytishning hech qanday iloji yo‘q! reculer devant qqch. biror narsa oldida chekinmoq; qaytmoq; il y a de quoi faire reculer les plus audasieux eng jasurlarni ham ikkilantiradigan narsa borII vt.1. orqaga surmoq; recule un peu ta chaise kursingni biroz orqaga sur2. kechiktirmoq, orqaga surmoq; reculer une décision, une échéance qarorni, to‘lovni orqaga surmoqIII se reculer vpr. tisarilmoq; elle se recula pour mieux voir u yaxshiroq ko‘rish uchun tisarildi. -
33 regarder
I vt.1. qaramoq, boqmoq, nazar solmoq; regarder sa montre soatiga qaramoq; regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; regarde devant toi! ko‘zinga qara! j'ai regardé partout men hamma joyni qarab chiqdim; regarder qqn. avec attantion, insistance birovga e' tibor bilan, tikilib qaramoq; regarder qqn.qqch. du coin de l'oeil biror kimsaga, narsaga ko‘z qiri bilan qaramoq; regarder qqn. de travers biror kishiga o‘qrayib qaramoq2. biror tomonga qaragan, qaratilgan bo‘lmoq, qaramoq; façade qui regarde vers le sud janubga qaragan peshtoq3. il regardait la pluie tomber, tomber la pluie u yomg‘irning yog‘ishiga qarab turardi4. boqmoq, qaramoq; regarder le danger en face xavf-xatarga tik boqmoq; regarder la vie par ses bons côtés hayotga yaxshi tomonidan boqmoq; il ne regarde que son intérêt u o‘z manfaatlarinigina ko‘zlaydi; regarder qqn.qqch. comme deb qaramoq, deb hisoblamoq; on l'avait toujours regardée comme une incapable unga doim layoqatsiz deb qarashar edi5. taalluqli bo‘lmoq, aloqasi bo‘lmoq; cela ne te regarde pas ishing bo‘lmasin (bu sening ishing emas); mêle-toi de ce qui te regarde! sen aralashma! ishingni qil!II vi. regarder à qqch. o‘ylab, taroziga solib ko‘rmoq; hisob-kitob qilib chiqmoq; ne regardez pas à la dépense xarajatga qarab o‘ tirmang; y regarder de près, y regarder à deux fois obdan o‘ylab, hisob-kitob qilib chiqmoqIII se regarder vpr.1. se regarder dans la glace o‘zini ko‘zguga solmoq; loc. il ne s'est pas regardé! u oldin o‘ziga boqsin! (boshqalarning aybini ko‘radi, lekin o‘zinikini ko‘rmaydi)2. ils ne peuvent pas se regarder sans rire ular bir-birlariga kulmasdan qarasholmaydi. -
34 rejoindre
I vt.1. qaytmoq, qaytib kelmoq; rejoindre sa famille o‘z oilasiga qaytmoq2. qaytmoq (biror joyga); il est temps de rejoindre la maison uyga qaytish vaqti bo‘ ldi3. borib qo‘shilmoq, kelib tutashmoq; la rue rejoint le boulevard à cet endroit yo‘l bulvarga shu yerda kelib tutashadi4. o‘xshash kelmoq, bir xil tushmoq5. yetib olmoq; pars devant, je te rejoindrai oldinroq ketaver, men senga yetib olamanII se rejoindre vpr. bir yerga to‘planmoq, yig‘ilmoq, to‘planishmoq; nous devons nous rejoindre chez lui biz unikida to‘planishimiz kerak. -
35 renâcler
vi. to‘ng‘illamoq, qochmoq, qarshilik ko‘rsatmoq; il a accepté la corvée sans renâcler u og‘ir ishga g‘ing demasdan rozi bo‘ldi; renâcler devant un travail biror ishdan qochmoq. -
36 reparaître
vi.1. qayta ko‘rinmoq, qayta namoyon bo‘lmoq; le soleil a reparu quyosh qayta ko‘rindi; ne reparais jamais devant moi! ko‘zimga qayta ko‘rinma!2. qayta ko‘rinmoq, qayta namoyon bo‘lmoq, qayta paydo bo‘lmoq, qaytalanmoq; ce caractère peut reparaître après plusieurs générations bu fe'l-atvor bir necha avloddan keyin qayta namoyon bo‘lishi mumkin. -
37 repasser
I vi. qayta o‘ tmoq, qaytib o‘ tmoq, yana o‘tmoq; je repasserai à cet endroit demain men ertaga bu yerdan yana o‘ taman; je repasserai vous voir men sizni ko‘rgani kelaman; il repasse devant la boutique, hésite, mais ne peut se décider à entrer u do‘konning oldidan u yoqdan bu yoqqa o‘ tadi, ikkilanadi, lekin kirishga jur'at qilolmaydi; le film repasse film qayta ko‘rsatilyapti, qayta qo‘yilyapti, qayta ketyapti; fig. des souvenirs repassaient dans sa mémoire xotiralar uning xayolidan birin-ketin o‘ tardiII vt.1. qayta kesib o‘ tmoq; repasser les monts, les mers tog‘larni, dengizlarni qayta kesib o‘ tmoq; repasser un examen imtihonni qayta topshirmoq2. o‘tkazmoq, o‘tkazib yubormoq; uzatmoq, uzatib yubormoq; repasse-moi le plat, le pain ovqatni, nonni menga uzatib yubor; repasser les événements de sa vie hayotidagi voqealarni xayolidan o‘ tkazmoq.vt.1. qayramoq, o‘ tkirlamoq; repasser des ciseaux qaychini qayramoq2. dazmollamoq; repasser une chemise ko‘ylakni dazmollamoq; fer à repasser dazmol.vt. qaytarmoq, takrorlamoq, qayta-qayta takrorlamoq; repasser ses leçons darslarini takrorlamoq; repasser son rôle o‘z rolini takrorlamoq. -
38 responsable
adj.1. javobgar, mas'ul; vakolatli; les experts jugeront si l'accusé est responsable ayblanuvchining vakolatli yoki vakolatsizligini ekspertlar hal qiladi; être responsable de qqn. biror kishi uchun javobgar bo‘lmoq; rendre qqn. responsable de qqch. biror kishini biror narsaga mas'ul qilib tayinlamoq; qui est responsable de cette plésanterie? bu hazil kimdan chiqdi? le gouvernement est responsable devant le parlement, en France Fransiyada hukumat parlament oldida javobgar2. asosli, mas'uliyatli, jiddiy, o‘ylab qilingan; soyez responsable mas'uliyatli bo‘ling; attitude responsable jiddiy munosabat. -
39 sacrifice
-sacrilègenm.1. qurbonlik, ehson; sacrifices humains insonlarni qurbon qilish; offrir des animaux en sacrifice hayvonlarni qurbonlik qilmoq2. qurbon qilish, fido qilish; aller jusqu'au sacrifice de sa vie o‘z jonini qurbon qilishgacha bormoq3. qurbon berish, fido qilish, tikish, voz kechish, bahridan o‘tish; katta xarajat; je ne reculerai devant aucun sacrifice men hech qanday xarajatdan qaytmayman. -
40 serein
-eineadj.1. litt. ochiq, tiniq, yorqin, sokin, oydin, porloq; une nuit sereine oydin kecha2. xotirjam, tinch, osoyishta; il reste serein devant la mort u o‘lim oldida xotirjam turibdi; visage serein xotirjam yuz.nm.litt. shudring, shabnam.
См. также в других словарях:
devant — DEVANT. Préposition de lieu. Vis à vis, à l opposite de la partie antérieure de quelque chose. Regardes devant soi. Mettez cela devant le feu. tez vous de devant mon jour.Devant, est aussi préposition d ordre, et il est opposé à Après. C est mon… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
devant — Devant, quasi Deante, que le Portugais dit Diante, et le Castillan Delante, pro Ante. Interponitur autem u, ad vitandum hiatum. Comme fait aussi l Italien, disant, Devante et devanti. Devant quelqu un, Ante aliquem. Devant moy, Ante oculos, Coram … Thresor de la langue françoyse
devant — Devant. Preposition locale, Vis à vis, à l opposite de la partie anterieure de quelque chose. Il va devant vous. regardez devant vous. il est devant sa porte. il est logé tout devant moy. mettez cela devant le feu. On dit, Aller, envoyer au… … Dictionnaire de l'Académie française
devant — (de «de » y «avante»; ant.) adv. Anteriormente. ≃ Deván. * * * devant. (De de y avante). adv. t. ant … Enciclopedia Universal
Devant — Nom surtout porté dans l Indre et Loire. Apparemment, désigne celui qui habitait en avant du village, tout comme le nom Dudevant … Noms de famille
devant — (De de y avante). adv. t. ant. Antes, anteriormente … Diccionario de la lengua española
devant — 1. devant [ d(ə)vɑ̃ ] prép. et adv. • XI e; davant fin Xe; de 1. de et avant I ♦ Prép. A ♦ Prép. de lieu 1 ♦ Du même … Encyclopédie Universelle
devant — (de van ; le t se lie : de van t un arbre) prép. 1° En avant, dans la direction de l avant, en face. Il se promenait devant la maison. Assis devant le feu. Passer devant quelqu un. Mettre le siége devant une ville. • Il était d avis que ce… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
DEVANT — préposition de lieu À l opposite, vis à vis, en face. Se mettre devant quelqu un pour lui barrer le passage. Regarder devant soi. Mettez cela devant le feu. Ôtez vous de devant mon jour. Avoir toujours une chose devant les yeux. Passer devant… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
devant — adv., en avant ; en tête. prép., devant. nm., devant, avant, façade, partie devant avant // antérieure, face : DeVAN (Albanais.001b, Annecy.003, Arvillard.228b, Bogève.217b, Chambéry.025c, Cordon.083, Gets.227b, Morzine.081, Praz Arly, Reyvroz,… … Dictionnaire Français-Savoyard
Devant — David Devant (* 22. Februar 1868 London; † 1941) war ein britischer Bühnenzauberer. Devant war sein Künstlername; mit bürgerlichem Namen hieß er David Wighton. Er trat sowohl alleine als auch zusammen mit John Nevil Maskelyne und dessen Sohn… … Deutsch Wikipedia