-
1 detective
detektiv -
2 blood
[blad] n 1. gjak; infuse new blood (into sth) fig. fus gjak (element) të ri; let blood marr/ heq gjak (të sëmurit). 2. nerva, inat, gjak; his blood is up është nxehur, i ka hipur gjaku në kokë; his blood ran cold i ngriu gjaku (nga tmerri); (kill sb) in cold blood (vras dikë) me gjakftohtësi; make one's blood boll më tërbon; make one's blood run cold më ngrin gjakun, më tmerron. 3. gjiri, farefis, gjak; be of the same blood jemi të një gjaku; of royal blood nga familje mbretërore; one's own flesh and blood farefisi, blood is thicker than water gjaku s'bëhet ujë; blood feud [blad fju:d] gjakmarrje, gjakësi, gjak. 4. blood and thunder (histori) me vrasje e prerje. 5. race (qensh etj).● blood bank [blad bænk] n 1. qendër grumbullimi gjaku. 2. rezerva gjaku● bloodbath ['bladba:th] n. gjakderdhje, kasaphanë● blood counting ['blad kaunting] n. mjek. analizë gjaku● bloodcurdling ['blad'kë:dling] adj. i frikshëm, rrëqethës● blood group [blad grup] n. mjek. grup gjaku● blood heat ['bladhi:t] n. temperature e trupit● bloodhound ['bladhaund] n 1. qen policie. 2. detektiv● bloodletting ['bladleting] n. mjek. heqje gjaku● blood poisoning ['bladpoizning] n. helmim gjaku● blood pressure ['bladpreshë:] n. tension gjaku● bloodrelations ['bladrileishen] n. farefis, gjak..● bloodshed ['bladshed] n. gjakderdhje● bloodstain ['bladstein] n. njollë gjaku● bloodstained ['basteind] adj. i përgjakur, i gjakosur● bloodstock ['bladstok] n. kafshë race● bloodstream [bladstri:m] n. anat. sistem i qarkullimit të gjakut; gjaku● blood test ['bladtest] n. analizë gjaku● bloodthirsty ['badthë:ti] adj. i etur për gjak, gjakatar● blood type ['bladtaip] n. grup gjaku● blood vessel ['blad 'vesël] n. enë gjaku● bloody ['bladi] adj 1. i përgjakur, i gjakosur; a bloody bandage fashë e gjakosur. 2. i përgjakshëm. 3. i mallkuar, i ndyrë● you bloody fool! hajvan i dreqit!* * *gjak -
3 armchair
['a:m'çeë] n 1. kolltuk. 2. attr. teorik● armchair detective detektiv që i zgjidh çështjet nga zyra (me arsyetim) -
4 bloodhound
['bladhaund] n 1. qen policie. 2. detektiv
См. также в других словарях:
Detektiv — bei der Observation Ein Detektiv (vom lateinischen detegere = entdecken, aufdecken) oder auch Privatdetektiv (Deutschland) bzw. Berufsdetektiv (Österreich) ist ein Privatermittler, der im Rahmen der Beweiserhebung und/oder Beweisnothilfe durch… … Deutsch Wikipedia
Detektiv — Sm std. (19. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus ne. detective (policeman), zu ne. detect ermitteln, aufdecken , dieses aus l. dētegere (dētēctum), zu l. tegere bedecken, verhüllen, verheimlichen und l. de . Die Detektive waren ursprünglich eine von… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Detektiv — Detektīv (engl. detective, spr. dĕtécktiw), Polizeibeamter zur Aufdeckung von Verbrechen, Geheimpolizist … Kleines Konversations-Lexikon
detèktīv — m 〈G detektíva〉 1. {{001f}}policijski službenik u civilu 2. {{001f}}onaj koji obavlja informativne i istražne usluge i provjere kao privatnik; privatni istražitelj 3. {{001f}}pren. razg. radoznala osoba, koja sve propituje, sve želi znati … Veliki rječnik hrvatskoga jezika
Detektiv — Detektiv,der:⇨Kriminalist … Das Wörterbuch der Synonyme
detektiv — detèktīv m <G detektíva> DEFINICIJA 1. a. policijski službenik u civilu b. onaj koji obavlja informativne i istražne usluge i provjere kao privatnik; privatni istražitelj 2. pren. razg. radoznala osoba, koja sve propituje, sve želi znati… … Hrvatski jezični portal
Detektiv — »jemand, der Ermittlungen durchführt«: Das Substantiv wurde im 19. Jh. aus engl. detective (policeman) entlehnt. Das zugrunde liegende Verb engl. to detect »aufdecken, ermitteln« geht zurück auf lat. de tegere (de tegi, de tectum) »aufdecken,… … Das Herkunftswörterbuch
Detektiv — [Network (Rating 5600 9600)] Auch: • Detektivin … Deutsch Wörterbuch
detektív — a m (ȋ) uslužbenec organov za javno, državno varnost, ki raziskuje kazniva dejanja: proti tihotapcem mamil se bori cela armada policistov in detektivov; drzni detektivi iz ameriških filmov // v zahodnih deželah oseba, ki jo kdo najame, da… … Slovar slovenskega knjižnega jezika
Detektiv — der Detektiv, e (Mittelstufe) jmd., der berufsmäßig in privatem Auftrag Ermittlungen anstellt Synonyme: Privatdetektiv, Privatermittler Beispiel: Er ließ seine Frau von einem Detektiv beobachten. Kollokation: einen Detektiv beauftragen … Extremes Deutsch
Detektiv — Kundschafter; Beobachter; Privatdetektiv; Geheimagent; Aushorcher; Lauscher (umgangssprachlich); Spürhund; Spion; Schlapphut (umgangssprachlich); … Universal-Lexikon