Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

descendre

  • 1 descendre

    I vi.
    1. tushmoq, pastga tushmoq, chiqmoq, qaramoq, borib kelmoq, chiqib kelmoq; descendre de cheval otdan tushmoq; descendre dans la rue ko‘chaga chiqmoq (namoyish); descendre au tombeau, descendre dans la tombe go‘rga, qabrga, mozorga kirmoq
    2. tushmoq, pasaymoq, o‘ tirmoq, qo‘nmoq, cho‘kmoq, yiqilib tushmoq; descendre à plat qulab tushmoq (samolyot haqida)
    3. qo‘nmoq, o‘ tirmoq, qirg‘oqqa chiqmoq
    4. birovnikiga tushmoq, tunab qolmoq; descendre à l'hôtel mehmonxonaga tushmoq, qo‘nmoq
    5. (de) kelib chiqmoq
    II vt. (à)
    1. tushirmoq, pastlatmoq, pasaytirmoq; il faut descendre cela plus bas buni pastroq tushirish kerak; descendre le vin à la cave yerto‘laga vinoni olib borib qo‘ymoq, tushirmoq; descendre la garde soqchilik, qorovulchilikdan almashmoq; fam. jonini jabbor, egasiga bermoq, topshirmoq
    2. qirg‘oqqa tushmoq, chiqmoq, qo‘nmoq
    3. bo‘ylab tushmoq, tushib, chiqib kelmoq, borib kelmoq; descendre un escalier zinapoyadan tushmoq; descendre une rivière daryo oqimi bo‘ylab suzib ketmoq
    4. fam. o‘ldirmoq, otib o‘ldirmoq, narigi dunyoga jo‘natmoq; descendre un avion samolyotni urib tushirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > descendre

  • 2 arène

    nf.
    1. arena, manej, sirk maydoni, sirk sahni
    2. fig. maydon; soha (faoliyat sohasi); l'arène politique siyosat maydoni; descendre dans l'arène kurash boshlamoq
    3. pl. amfiteatr (Qadimgi Rimda ochiq tomoshagoh va uning doiraviy, balandlab boruvchi o‘rinlari).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arène

  • 3 cercueil

    nm. tobut; descendre au cercueil go‘rga kirmoq, o‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cercueil

  • 4 contre-voie

    nf. yon iz, yo‘l (temir yo‘lda); à contre-voie loc.adv. ko‘rsatilmagan, belgilanmagan tomondan, tarafdan; descendre du train à contre-voie poyezddan ko‘rsatilmagan tomondan tushmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contre-voie

  • 5 courant

    -ante1
    adj.
    1. chopayotgan, yugurayotgan, yugurib ketayotgan, yuguruvchi; chien courant tozi it, tozi; écriture courante ravon yozuv; main courante qo‘l ushlagich (eskalator, zinorpoya)
    2. oquvchan, oqar, oqadigan, hozirgi, shu kundagi; eau courante oqar suv, suv quvuri
    3. hozirgi, shu kundagi (yil haqida); le dix courant hozirgi (shu oyning o‘ninchisida)
    4. odatdagi, oddiy, doimo bo‘lib turadigan, sodda; compte courant odatdagi hisob-kitob; langage courant og‘zaki nutq, so‘zlashuv tili; affaires courantes dolzarb ishlar; opération courante oddiy bank ishi, operasiyasi; monnaie courante muomaladagi chaqa pul; fig. qabul qilingan vosita; type courant oddiy, sodda namuna; tout courant loc.adv. osongina, bemalol, bemashaqqat, qiynalmay, qiyinchiliksiz.
    nm.
    1. oqim, oqish, oqib ketish, oqib o‘ tish, yo‘nalish; courant d'air havo oqimi, havo yo‘nalishi, gurillagan shamol, yelvizak; courant atmosphérique havo oqimi; courant marin dengiz oqimi; courant de marées ko‘ tarilish va pasayish oqimlari; suivre, descendre le courant oqim bo‘ylab suzmoq; remonter le courant oqimga qarshi suzmoq; qarshi turmoq, qarshi kurashmoq (ko‘chma m'noda)
    2. elektr toki; courant électrique, courant continu doimiy, o‘zgarmas tok; courant alternatif o‘zgaruvchan tok; courant de haute fréquence yuqori tezlik, chastota toki; courant à haute tension yuqori kuchlanishli tok; courants tourbillonnaires uyurma tok (harakat); courants vagabonds sayyor tok; courant faradique induksion tok; courant monophasé bir fazali tok; courant triphasé uch fazali tok; établir le courant tok yubormoq; interrompre le courant tokni uzib qo‘ymoq
    3. oqim, yo‘nalish, jarayon, yurish, aylanish, ko‘chish, siljish, harakat; courant de l'histoire tarixiy jarayon; les courants d'échange mol, tovar aylanishi; courant de populations aholining ko‘chib yurishi; être au courant de xabardor bo‘lmoq, bilmoq; mettre au courant de xabardor qilmoq, bildirmoq; tenir au courant de xabardor qilib turmoq, bildirib turmoq; dans le courant de jarayonida, davomida, ichida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > courant

  • 6 escalier

    nm. zina, zinapoya; l'escalier de service orqa, qo‘shimcha zina; un escalier roulant eskalator; descendre l'escalier quatre à quatre zinadan yugurib tushmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > escalier

  • 7 hôtel

    nm.
    1. mehmonxona; descendre à l'hôtel mehmonxonaga tushmoq, joylashmoq; un maître d'hôtel mehmonxona ish yurituvchisi
    2. un hôtel particulier muhtasham bino
    3. hist. qirol qarorgohi; l'hôtel de ville shahar ma'muriyati; l'hôtel des Postes bosh pochtamt; l'hôtel des Monnaies zarbxona.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hôtel

  • 8 ligne

    nf.
    1. chiziq; ligne horizontale gorizontal chiziq
    2. chiziq, chegara, ligne de démarcation demarkatsion chiziq; ligne de flottaison vaterliniya (kemaning suvga botish chizig‘i); passage de la ligne ekvator chizig‘ i; ligne blanche yo‘l chizig‘i
    3. kaft chizig‘i; ligne de vie, de coeur hayot, qalb chizig‘i
    4. chiziq, ko‘rinish
    5. shakl, narsalarning ko‘rinishi, qiyofasi; loc. garder la ligne figura saqlamoq
    6. yo‘nalish, nuqtai nazar, qarash
    7. yo‘nalish, tomon, taraf; en ligne droite to‘g‘ri yo‘nalishda; ligne de conduite tutilgan yo‘l; être dans la ligne du parti partiya yo‘lidan bormoq
    8. chiziq, mo‘ljal; ligne de tire o‘tish chizig‘i
    9. yo‘l, yo‘nalish; lignes de chemin de fer, de métro, d'autobus temir yo‘li, metro, avtobus yo‘nalishlari; ligne maritime, aérienne dengiz, havo yo‘li; pilote de ligne fuqaro aviatsiyasi uchuvchisi
    10. qarmoq; pêcher à la ligne qarmoq bilan baliq tutmoq
    11. tarmoq; ligne électrique elektr tarmog‘i; ligne téléphonique telefon tarmog‘i; parlez, vous êtes en ligne gapiring, siz tarmoqqa ulandingiz
    13. qator; être placé en ligne, sur une ligne qatorga, bir qatorga tizilgan bo‘lmoq; en ligne pour le départ! jo‘nash uchun qatorga tiziling! hors ligne alohida, boshqalardan farqli, o‘ziga xos; il est d'une intelligence hors ligne u o‘ziga xos aqlga ega
    14. marra, chegara, chiziq; lignes de fortification mudofaa chizig‘i; avoir raison, être battu sur toute la ligne har tomonlama haq bo‘lmoq, hamma tomonlama yengilmoq
    15. satr, yo‘l, xat; à la ligne satrdan; aller, revenir à la ligne yangi satrdan boshlamoq; de la première à la dernière ligne birinchi satrdan oxirgi satrgacha
    16. loc. entrer en ligne de compte hisoblanmoq, hisobga olinmoq
    17. shajara, nasl-nasab; descendre en droite ligne d'un homme célèbre to‘g‘ridan-to‘g‘ri mashhur odam nasl-nasabidan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ligne

  • 9 pente

    nf.
    1. bir tomoni baland, bir tomoni past joylashish; qiyalik; pente douce, raide, rapide d'un chemin, d'un terrain sekin-asta pastlab boradigan, tik qiyalik, yo‘lning, joyning qiyaligi; une pente de quinze pour cent o‘n besh gradusli qiyalik
    2. qiya, qiyalik, nishab, o‘r; suivre la pente du terrain yerning qiyaligi bo‘ylab ketmoq; loc.fig. suivre sa pente o‘z mayliga qarab ish qilmoq
    3. en pente gorizontal bo‘ lmagan, qiya, nishab; qiya yer; chemin en pente douce, raide sekin-asta pastlab bordigan, tik qiya yo‘ l
    4. qiya, qiyalik, qiya yuza, yon bag‘ir, nishab; descendre, monter une pente qiyalikdan tushmoq, qiyalikdan ko‘ tarilmoq; en haut, en bas de la pente qiyaning tepasida, pastida; la pente d'une colline tepalikning yon bag‘ri; la pente d'un toit tomning nishabi
    5. mayl, havas, ishtiyoq; être sur une mauvaise pente yomon odati bo‘lmoq; remonter la pente yomon odatini tashlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pente

  • 10 quatre

    I adj.numér.inv.
    1. to‘rt; les quatre saisons to‘rt fasl; loc. se mettre en quatre zo‘r bermoq, kuyib-pishib urinmoq; o‘lgan-tirilganiga qaramay harakat qilmoq; manger comme quatre bo‘kib yemoq; descendre un escalier quatre à quatre zinapoyadan sakrab-sakrab, tez tushmoq; ne pas aller par quatre chemins maqsadga to‘g‘ridan to‘g‘ri o‘ tmoq
    2. to‘rtinchi; Henri IV Henri to‘rtinchi; page quatre to‘rtinchi bet
    II nm.inv.
    1. to‘rt; habiter au quatre to‘rtinchida yashamoq
    2. qarta, domino va shunga o‘xshash o‘yinlarda to‘rt soni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quatre

  • 11 rue

    nf.
    1. ko‘cha; les rues de paris Parijning ko‘chalari; une rue calme, animée tinch, serharakat ko‘cha; une rue large, étroite keng, tor ko‘cha; une petite rue torko‘cha; prendre une rue biror ko‘cha bo‘ylab bormoq; traverser la rue ko‘chani kesib o‘ tmoq; au coin de deux rues ikki ko‘chaning burchagida; au coin de la rue ko‘chaning burchagida, muyulishda; loc. à tout les coins de rue har bir burchagda, hamma yerda
    2. ko‘cha, tashqari; ko‘cha-ko‘y; scènes de la rue ko‘cha tomoshalari; l'homme de la rue ko‘cha odami; en pleine rue, dans la rue ko‘chada; descendre, manifester dans la rue ko‘chaga chiqmoq, namoyishga chiqmoq; loc. être à la rue ko‘chada qolmoq; jeter qqn. à la rue kimnidir ko‘chaga haydab chiqarmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rue

См. также в других словарях:

  • descendre — [ desɑ̃dr ] v. <conjug. : 41> • 1080; lat. descendere I ♦ V. intr. Auxil. être ou (vx) avoir. A ♦ (Personnes) 1 ♦ Aller du haut vers le bas. Descendre lentement, en marchant. Descendre en courant, en tombant. ⇒ dégringoler, dévaler.… …   Encyclopédie Universelle

  • descendre — DESCENDRE. v. n. Aller de haut en bas. Descendre d une montagne dans la plaine. Descendre de sa chambre. Descendre d un arbre, du haut d une maison. Descendre de cheval, de carrosse, d un bateau. Descendre à terre. Descendez là. Descendre de… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • descendre — DESCENDRE. v. n. Estre porté, se mouvoir, passer de haut en bas. Descendre d une montagne, dans la plaine. descendre de la chambre en bas. descendre d un arbre, du haut d une maison. descendre de cheval, de carrosse, d un bateau. descendre à… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • descendre — Descendre, est quelquesfois neutre, et se construit ores avec la preposition De, comme, Descendre de cheval, et ores sans icelle. au 3. liv. d Amad. cha. 6. Lors descendirent la coste, et comme ils approchoient pres, Amadis veit Galaor desjà hors …   Thresor de la langue françoyse

  • Descendre — Studio album by Terje Rypdal Released 1980 Recorded March 1979 …   Wikipedia

  • descendre — (dè san dr ), je descends, tu desdends, il descend, nous descendons, vous descendez, ils descendent ; je descendais ; je descendis ; je descendrai ; je descendrais ; descends, descendons ; que je descende, que nous descendions ; que je… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • DESCENDRE — v. n. Aller de haut en bas. (Il se conjugue avec le verbe Avoir ou avec le verbe Être, selon que l on considère l action ou son résultat.) Descendre d une montagne dans la plaine. Descendre de sa chambre. Descendre d un arbre, du haut d une… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • descendre — vi. , aller en bas ; vt. , porter en bas ; abattre, tuer, (un oiseau, un gibier) ; descendre, aller en bas par, (un escalier) : déchandre (Cordon 083, Morzine 081, Sallenôves), déchêdre (Albanais 001, Annecy 003, St Jean Sixt), déchindre (003 TER …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • DESCENDRE — v. intr. Aller de haut en bas. Descendre d’une montagne dans la plaine. Descendre de sa chambre. Descendre d’un arbre. Descendre en parachute. Il est descendu de cheval, de voiture. Descendre à la cave, dans un puits. Notre Seigneur descendit aux …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • descendre — v.t. Tuer, abattre : Descendre un flic. / Boire : Descendre un verre. / Descendre en flammes, critiquer violemment, dénigrer, perdre la réputation ou annihiler les arguments de l adversaire. □ v.i. Faire une descente (police). / Descendez, on… …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • descendre — ● vt. ►NET ● 1. Dans l expression descendre une archive (ou un fichier) , c est la (ou le) télécharger depuis un serveur vers chez soi. Contraire, monter. Usage rare, on dit plutôt télécharger, et le contexte indique dans quel sens cela se passe …   Dictionnaire d'informatique francophone

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»