-
1 haut
-hauteI adj.1. baland, yuksak, yuqori2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamonII nm.1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq2. pl. kemaning suv usti qismiIV adv.1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga. -
2 avoir
I vt.1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?II yordamchi fe'l1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.nm.1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit. -
3 opposer
I vt.1. qarshi qo‘ymoq, e' tiroz qilmoq, e' tiroz bildirmoq, dalil, bahona qilmoq; il n'y a rien à opposer à cela bunga e' tiroz bildirishga hech qanday o‘rin yo‘q2. qarshi qo‘ymoq, qarama-qarshi qo‘ymoq, qarshi qilib qo‘ymoq; opposer une armée puissante à l'ennemi qudratli armiyani dushmanga qarshi qo‘ymoq; opposer une personne à une autre bir kishini boshqa bir kishiga qarshi qilib qo‘ymoq; match qui oppose deux équipes ikki raqib komanda uchrashuvi; des questions d'intérêt les opposent manfaat masalasi ularni ajratib turadi3. qarshi qo‘ymoq (biror narsani), to‘siq qilmoq; opposer une digue aux crues d'un fleuve daryo toshqiniga dambani qarshi qilmoq; à ses reproches, j'ai préféré opposer le silence uning ta'nalariga men sukutni qarshi qo‘yishni ma'qul ko‘rdim; la résistance qu'oppose le mur devorning qarshilik ko‘rsatishi4. qarama-qarshi, ro‘baro‘, ro‘para, yuzma-yuz qo‘ymoq, birini ikkinchisining qarshisiga qo‘ymoq; opposer deux objets, un objet à un autre ikkita narsani birini ikkinchisining ro‘baro‘siga qo‘ymoq; ikki rangni, oqni qoraga qarama-qarshi qo‘ymoq5. qarshisiga qo‘ymoq, tenglashtirmoq, taqqoslamoq (ikki qarama-qarshi narsani); quels orateurs pouvait-on opposer à Cicéron, à Sénèque? Sitseron, Senekaga qaysi notiqlarni tenglashtirish mumkin edi?II s'opposer vpr.1. qarshi bo‘lmoq, qarshilik qilmoq, qarshilik ko‘rsatmoq; ses parents s'opposent à son mariage uning ota-onasi uning uylanishiga qarshilik qilishmoqda; je m'oppose à ce que vous y alliez men sizning u yerga borishingizga qarshiman; je m'y oppose formellement men bunga nomigagina qarshiman; pour toutes les choses importantes, je m'oppose à lui hamma muhim narsalarda men unga qarshiman2. qarshilik, to‘sqinlik, monelik qilmoq; taqiqlamoq, yo‘l qo‘ymaslik; leur religion s'y oppose ularning dini bunga yo‘l qo‘ymaydi3. turli, turlicha bo‘lmoq; teskarisi, aksi bo‘lmoq; couleurs qui s'opposent turlicha bo‘ lgan ranglar; “haut” s'oppose à “bas” “baland” “past”ning teskarisi. -
4 pente
nf.1. bir tomoni baland, bir tomoni past joylashish; qiyalik; pente douce, raide, rapide d'un chemin, d'un terrain sekin-asta pastlab boradigan, tik qiyalik, yo‘lning, joyning qiyaligi; une pente de quinze pour cent o‘n besh gradusli qiyalik2. qiya, qiyalik, nishab, o‘r; suivre la pente du terrain yerning qiyaligi bo‘ylab ketmoq; loc.fig. suivre sa pente o‘z mayliga qarab ish qilmoq3. en pente gorizontal bo‘ lmagan, qiya, nishab; qiya yer; chemin en pente douce, raide sekin-asta pastlab bordigan, tik qiya yo‘ l4. qiya, qiyalik, qiya yuza, yon bag‘ir, nishab; descendre, monter une pente qiyalikdan tushmoq, qiyalikdan ko‘ tarilmoq; en haut, en bas de la pente qiyaning tepasida, pastida; la pente d'une colline tepalikning yon bag‘ri; la pente d'un toit tomning nishabi5. mayl, havas, ishtiyoq; être sur une mauvaise pente yomon odati bo‘lmoq; remonter la pente yomon odatini tashlamoq. -
5 rang
nm.1. qator, saf, tizim; collier à trois rangs de perles uch tizimli dur marjon; les rangs d'un cortège kortej qatorlari; se mettre en rang safga turmoq, saflanmoq2. saf (askarlar safi), qator; sortir des rangs safdan chiqmoq3. pl. tarkib, qator, saf(lar); les rangs d'une armée armiya saflari; servir dans les rangs de tel régiment ma'lum polk tarkibida xizmat qilmoq; ils vont grossir les rangs des mécontents ular norozilar safini kengaytirishmoqda; nous l'avons admis dans nos rangs biz uni o‘z saflarimizga qo‘shib oldik4. o‘rin, mavqe, qator; livres classés par rang de taille bo‘y-bo‘yiga qarab terilgan kitoblar; avoir rang avant, après qqn. biror kishidan oldingi, keyingi o‘rinda bo‘lmoq; se présenter par rang d'ancienneté, d'âge stajiga, yoshiga qarab o‘zini tanitmoq5. daraja, amal, mansab, martaba, unvon, tabaqa; le rang le plus bas, le plus haut eng past, eng yuqori tabaqa; un officier d'un certain rang ma'lum unvondagi ofitser; le rang social de qqn. biror kishining ijtimoiy darajasi; garder, tenir son rang o‘z darajasini saqlamoq, tutib turmoq; loc. être du même rang bir xil darajada, mavqeda bo‘lmoq; mettre sur le même rang bir xil darajaga qo‘ymoq6. o‘rin, qator; loc. mettre au rang de qatoriga qo‘shmoq. -
6 sauter
I vi.1. sakramoq, irg‘imoq; sauter haut baland sakramoq; sauter dans l'eau, dans le vide suvga, bo‘shliqqa sakramoq; sauter à cloche pied bir oyoqlab sakramoq; il sautait de joie u xursandchilikdan sakrar edi; loc. sauter au plafond osmonga sakramoq2. sakrab; il a sauté (à bas) du lit u karavotdan, o‘rnidan sakrab turdi; elle lui a sauté au cou u uning bo‘yniga tashlandi; sauter sur qqn. lui sauter dessus biror kishining ustiga tashlanmoq; loc. sauter aux yeux ko‘zga tashlanmoq, yaqqol ko‘zga tashlanib turmoq; la solution saute aux yeux yechimi yaqqol ko‘rinib turibdi3. bir narsadan ikkinchi narsaga sakrab o‘ tib ketmoq; l'auteur saute d'un sujet à un autre muallif bir mavzudan ikkinch mavzuga sakrab o‘tib ketadi4. chiqib ketmoq; attention, le bouchon va sauter ehtiyot bo‘ling, tiqin chiqib ketadi; la chaîne du vélo saute tout le temps velosipedning zanjiri doim chiqib ketadi; fam. et que ça saute! bu tez amalga oshsin!5. portlamoq; le navire a sauté sur une mine kema minada portlab ketdi; on fera sauter les ponts ko‘prikni portlatishib yuborishadi; les plombs ont sauté probka kuyib qoldi; fam. le directeur risque de sauter direktor uchib ketadiganga, ishdan ketadiganga o‘xshaydi; se faire sauter la cervelle o‘zining miyasining qatig‘ ini chiqarmoq (o‘zini-o‘zi otmoq)6. qovurmoqII vt.1. sakrab, irg‘ib o‘ tmoq; le cheval a bien sauté l'obstacle ot to‘siqdan yaxshi sakrab o‘ tdi; loc. sauter le pas qaror qilmoq, bel bog‘lamoq2. tashlab ketmoq, qoldirmoq; tu as sauté un mot sen bir so‘zni qoldirib ketding; un bon élève qu'on a autorisé à sauter une classe bir sinf sakrab o‘ tishga ruxsat etilgan a'lochi o‘quvchi.
См. также в других словарях:
Bas bout, haut bout — ● Bas bout, haut bout places les moins ou les plus honorables dans un banquet, les convives les plus distingués étant assis autrefois sur une sorte d estrade … Encyclopédie Universelle
De bas en haut — ● De bas en haut depuis la base jusqu au sommet … Encyclopédie Universelle
haut — haut, haute [ o, ot ] adj., n. m. et adv. • halt fin XIe; lat. altus, h dû à une infl. germ.; cf. angl. high, all. hoch I ♦ Adj. (définissant soit une dimension dans le sens vertical, soit une position sur la verticale) A ♦ (Dimension) … Encyclopédie Universelle
haut — haut, aute (hô, hô t ) adj. 1° Qui a une étendue considérable depuis un point inférieur jusqu à un point supérieur. 2° Qui est situé au dessus, en parlant de choses les unes par rapport aux autres. 3° Qui s élève haut. 4° Qui est à un… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
*haut — ● haut adverbe En un endroit, à un niveau élevé : L avion vole haut dans le ciel. À haute voix, sans baisser la voix (souvent précédé de l adverbe tout) : Il a dit tout haut ce que chacun pensait. Sur un ton haut, dans l aigu : Prendre un chant… … Encyclopédie Universelle
Haut-fourneau — Un haut fourneau est un four à combustion interne, destiné à la fabrication de la fonte à partir du minerai de fer. Cette fonte est par la suite affinée par chauffage (décarburation) ce qui permet de produire de l acier et des dérivés ferreux.… … Wikipédia en Français
Haut Fourneau — Un haut fourneau est un four à combustion interne, destiné à la fabrication de la fonte à partir du minerai de fer. Cette fonte est par la suite affinée par chauffage (décarburation) ce qui permet de produire de l acier et des dérivés ferreux.… … Wikipédia en Français
haut-relief — [ orəljɛf ] n. m. • fin XIXe; figures de haut relief 1669; de haut et relief ♦ Arts Sculpture présentant un relief très saillant sans se détacher toutefois du fond dans toute son épaisseur (intermédiaire entre le bas relief et la ronde bosse).… … Encyclopédie Universelle
Bas-fourneau — Fabrication d acier dans un bas fourneau au moyen âge Le bas fourneau est un four à combustion interne qui a servi, depuis l âge du fer, à transformer le minerai de fer (hématite, limonite, etc.) en fer métallique … Wikipédia en Français
Bas-fourneaux — Bas fourneau Fabrication d acier dans un bas fourneau au moyen âge Le bas fourneau est un four à combustion interne qui a servi, depuis l âge du fer, à transformer le minerai de fer (hématite, limonite, etc.) en fer métallique … Wikipédia en Français
Bas Fourneau — Fabrication d acier dans un bas fourneau au moyen âge Le bas fourneau est un four à combustion interne qui a servi, depuis l âge du fer, à transformer le minerai de fer (hématite, limonite, etc.) en fer métallique … Wikipédia en Français