Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

dē-nigro

  • 1 nigro

    nigro, āre [st2]1 - intr. - être noir. [st2]2 - tr. - rendre noir.
    * * *
    nigro, āre [st2]1 - intr. - être noir. [st2]2 - tr. - rendre noir.
    * * *
        Nigro, nigras, nigrare. Noircir.
    \
        Nigrare. Lucret. Estre noir.

    Dictionarium latinogallicum > nigro

  • 2 nigro

    nigro nigro, avi, atum, are чёрным быть

    Латинско-русский словарь > nigro

  • 3 nigro

    nigro, āvī, ātum, āre (niger), I) intr. schwarz sein, Lucr. 2, 733. – dah. nigrāns, schwarz, dunkelfarbig, Varro, Lucr. u. Verg.: nigrantem Aegida concuteret, verdunkelnde, dunkle Wolken erregende, Lucr. – II) tr. schwarz-, dunkelfarbig machen, Stat. silv. 2, 6, 83. – bildl., verdunkeln, verfinstern, Tert. adv. Marc. 4, 8.

    lateinisch-deutsches > nigro

  • 4 nigro

    nigro, āvī, ātum, āre (niger), I) intr. schwarz sein, Lucr. 2, 733. – dah. nigrāns, schwarz, dunkelfarbig, Varro, Lucr. u. Verg.: nigrantem Aegida concuteret, verdunkelnde, dunkle Wolken erregende, Lucr. – II) tr. schwarz-, dunkelfarbig machen, Stat. silv. 2, 6, 83. – bildl., verdunkeln, verfinstern, Tert. adv. Marc. 4, 8.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > nigro

  • 5 nigro

    āvī, ātum, āre [ niger ]
    nigrans Lcr, Vr, V — чёрный, тёмный
    2) делать чёрным, придавать тёмный цвет (n. atros lacertos St)

    Латинско-русский словарь > nigro

  • 6 nigro

    nī̆gro, āvi, ātum, 1, v. n. and a. [id.].
    I.
    Neutr., to be black:

    ea, quae nigrant nigro de semine nata,

    Lucr. 2, 733.—
    II.
    Act., to make black, to blacken.
    A.
    Lit.:

    mgrāsset sibi planctu lacertos,

    Stat. S. 2, 6, 83.—
    B.
    Trop., to make dark, to darken:

    nigrati ignorantiae tenebris,

    Tert. adv. Marc. 4, 8.—Hence, nī̆grans, antis, P. a., black, dark-colored, dusky: nigrantia boum cornua, [p. 1207] Varr R. R. 2, 5:

    nigrantes terga juvenci,

    Verg. A. 5, 97:

    nigrantes alae,

    Ov. M. 2, 535:

    nigrantes domos ammarum intrāsse silentūm,

    Prop. 3, 12, 33 (4, 11, 33):

    nigrante profundo,

    the sea, Sil. 17, 258:

    litora,

    Val. Fl. 4, 697:

    aegis,

    i. e. that produces clouds, Verg. A. 8, 353.

    Lewis & Short latin dictionary > nigro

  • 7 nigro-

    -nigri-… prf L
    noir

    Dictionarium Latino-Gallicum botanicae > nigro-

  • 8 nigro

    nigrare, nigravi, nigratus V
    be black; make black

    Latin-English dictionary > nigro

  • 9 nigro

    чарната, чорны колер

    Esperanto-Belarusian dictionary > nigro

  • 10 nigro

    noir

    Dictionnaire espéranto-français > nigro

  • 11 nigro

    black

    Esperanto-English dictionary > nigro

  • 12 voie nigro-striée

    Французско-русский универсальный словарь > voie nigro-striée

  • 13 niger [1]

    1. niger, gra, grum, schwarz, schwärzlich, dunkelfarbig, düster (Ggstz. albus, candidus), I) eig. u. übtr.: A) eig.: 1) v. Lebl.: color niger (Ggstz. marmoreus candor), Lucr.: color obsoletior et nigro propior, Colum.: nigrae lanae, Plin.: crinis, Hor.: capillus, capilli, Hor. u. Vulg.: oculi, Plaut., Varro u.a.: sanguis, Cels. u. Ov.: terra, Verg.: nubes, Ov.: Galaesus, dunkelblau (wegen seiner Tiefe), Verg.: nox, Ov.: umbra, Lucr.: caligo, Verg.: myrtus, dunkelgrün, Ov.: u. so hederae, Verg.: silvae, dunkel, düster (Ggstz. virides), Hor.: so auch nemus, Verg.: colles, Hor. – sal, aus Holzasche ausgelaugtes scharfes Salz, Plin. u. Hor.: cur sal aliud perlucidum, aliud inquinatum aut nigrum, Fabian. fr.: frigus facit cutem nigram, Cels.: donec locus earum (der Haarwurzeln) niger fiat, Scrib. Larg. – turba (calculorum) nigrior (Ggstz. candida), Mart.: nigrior aspectus, Plin.: caelum pice nigrius, Ov.: uvae nigerrimae, Catull.: cerasorum Aproniana maxime rubent, nigerrima sunt Lutatia, Plin. – subst., a) nigrum, ī, n., α) übh. das Schwarze, a nigro album etiam nullo monente distinguet, Sen. ep. 94, 19: im Sprichw., facere candida de nigris od. nigrum in candida vertere, aus schwarz weiß od. aus weiß schwarz machen, von bösen u. ränkevollen Leuten, Ov. met. 11, 314. Iuven. 3, 30. – β) etwas Schwarzes, ein schwarzer Fleck, Ov. art. am. 1, 291. – als mediz. t. t., nigrum oculi, die schwarzen Partien des Auges, si de nigro aliquid albidum factum est, Cels. 6, 6, 1. p. 226, 3 D.; insbes. der äußere Hornhautrand, Cels. 7, 7, 14. p. 280, 33 D. – γ) (sc. vinum) dunkelroter Wein, v. Falerner, Apic. 3, 63. – b) nigrae, ārum, f. (sc. vestes), schwarze Kleider = Trauerkleider, Commodian. instr. 2, 31, 2. – 2) v. leb. Wesen: α) v. Menschen in bezug auf die Hautfarbe (den Teint), niger tamquam corvus, Petron. 43, 7: crine ruber, niger ore (von Gesicht), Mart. 12, 54, 1: auxiliares, qui nigerrimi erant, Frontin. 1, 11, 18: nigros efferre mortuos, schwarz vom Gift, Iuven. 1, 72. – β) v. Tieren, barrus, Hor. epod. 12, 1: canis, Sen. apoc. 13, 3: equi, Vulg. Zach. 6, 2 u. 6: ovis, Verg. georg. 4, 546. – B) übtr., aktiv = schwarz machend, verfinsternd, verdunkelnd, ventus, Hor.: turbo, Verg.: auster, regnerisch, Wolken bildend, Verg.: imber nigerrimus, Verg. – II) bildl., A) v. Äußeren: a) vom Tode, finster, düster, ianua, Pforte des Todes, Unterwelt, Prop.: Iuppiter niger = Pluto, Sen. poët.: hora, Todesstunde, Tibull.: dies, Todestag, Prop.: ignes, Scheiterhaufen, Hor. – b) in Trauer versetzt, trauernd, domus, Stat. – B) vom Inneren: a) v. Lebl.: α) schwarz, finster, unheilvoll, unglücklich, unglückbringend, pocula, vergiftete, Prop.: huncine solem tam nigrum surrexe mihi! daß dieser Tag mir so schwarz aufgehen mußte, Hor.: avis, Prop. – β) scharf, beißend, sal (Witz), Hor. ep. 2, 2, 60 (vgl. oben no. I, A, 1). – b) v. Menschen, schwarz = böse, boshaft, hic niger est, Hor. sat. 1, 4, 85 (vgl. 91): nec minus niger quam Terentianus ille Phormio, Cic. Cael. 27.

    lateinisch-deutsches > niger [1]

  • 14 niger

    1. niger, gra, grum, schwarz, schwärzlich, dunkelfarbig, düster (Ggstz. albus, candidus), I) eig. u. übtr.: A) eig.: 1) v. Lebl.: color niger (Ggstz. marmoreus candor), Lucr.: color obsoletior et nigro propior, Colum.: nigrae lanae, Plin.: crinis, Hor.: capillus, capilli, Hor. u. Vulg.: oculi, Plaut., Varro u.a.: sanguis, Cels. u. Ov.: terra, Verg.: nubes, Ov.: Galaesus, dunkelblau (wegen seiner Tiefe), Verg.: nox, Ov.: umbra, Lucr.: caligo, Verg.: myrtus, dunkelgrün, Ov.: u. so hederae, Verg.: silvae, dunkel, düster (Ggstz. virides), Hor.: so auch nemus, Verg.: colles, Hor. – sal, aus Holzasche ausgelaugtes scharfes Salz, Plin. u. Hor.: cur sal aliud perlucidum, aliud inquinatum aut nigrum, Fabian. fr.: frigus facit cutem nigram, Cels.: donec locus earum (der Haarwurzeln) niger fiat, Scrib. Larg. – turba (calculorum) nigrior (Ggstz. candida), Mart.: nigrior aspectus, Plin.: caelum pice nigrius, Ov.: uvae nigerrimae, Catull.: cerasorum Aproniana maxime rubent, nigerrima sunt Lutatia, Plin. – subst., a) nigrum, ī, n., α) übh. das Schwarze, a nigro album etiam nullo monente distinguet, Sen. ep. 94, 19: im Sprichw., facere candida de nigris od. nigrum in candida vertere, aus schwarz weiß od. aus weiß schwarz machen, von bösen u. ränkevollen Leuten, Ov. met. 11, 314. Iuven. 3, 30. – β) etwas Schwarzes, ein schwarzer Fleck, Ov. art. am. 1,
    ————
    291. – als mediz. t. t., nigrum oculi, die schwarzen Partien des Auges, si de nigro aliquid albidum factum est, Cels. 6, 6, 1. p. 226, 3 D.; insbes. der äußere Hornhautrand, Cels. 7, 7, 14. p. 280, 33 D. – γ) (sc. vinum) dunkelroter Wein, v. Falerner, Apic. 3, 63. – b) nigrae, ārum, f. (sc. vestes), schwarze Kleider = Trauerkleider, Commodian. instr. 2, 31, 2. – 2) v. leb. Wesen: α) v. Menschen in bezug auf die Hautfarbe (den Teint), niger tamquam corvus, Petron. 43, 7: crine ruber, niger ore (von Gesicht), Mart. 12, 54, 1: auxiliares, qui nigerrimi erant, Frontin. 1, 11, 18: nigros efferre mortuos, schwarz vom Gift, Iuven. 1, 72. – β) v. Tieren, barrus, Hor. epod. 12, 1: canis, Sen. apoc. 13, 3: equi, Vulg. Zach. 6, 2 u. 6: ovis, Verg. georg. 4, 546. – B) übtr., aktiv = schwarz machend, verfinsternd, verdunkelnd, ventus, Hor.: turbo, Verg.: auster, regnerisch, Wolken bildend, Verg.: imber nigerrimus, Verg. – II) bildl., A) v. Äußeren: a) vom Tode, finster, düster, ianua, Pforte des Todes, Unterwelt, Prop.: Iuppiter niger = Pluto, Sen. poët.: hora, Todesstunde, Tibull.: dies, Todestag, Prop.: ignes, Scheiterhaufen, Hor. – b) in Trauer versetzt, trauernd, domus, Stat. – B) vom Inneren: a) v. Lebl.: α) schwarz, finster, unheilvoll, unglücklich, unglückbringend, pocula, vergiftete, Prop.: huncine solem tam nigrum surrexe mihi! daß dieser Tag mir so schwarz aufgehen mußte, Hor.: avis,
    ————
    Prop. – β) scharf, beißend, sal (Witz), Hor. ep. 2, 2, 60 (vgl. oben no. I, A, 1). – b) v. Menschen, schwarz = böse, boshaft, hic niger est, Hor. sat. 1, 4, 85 (vgl. 91): nec minus niger quam Terentianus ille Phormio, Cic. Cael. 27.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > niger

  • 15 nigrans

    nigrans, antis part. prés. de nigro. [st2]1 [-] noir, sombre. [st2]2 [-] qui rend sombre.
    * * *
    nigrans, antis part. prés. de nigro. [st2]1 [-] noir, sombre. [st2]2 [-] qui rend sombre.
    * * *
        Nigrans, Participium: vt Nigrans color. Colum. Couleur noire.
    \
        Nigrantibus cornibus. Varro. Ayant les cornes noires.

    Dictionarium latinogallicum > nigrans

  • 16 sal

    sāl, sălis, m. (qqf. n.)    - [gr]gr. ἅλς, ἁλός.    - genre neutre: Varr. et Fabian. d. Charis. 106, 15 ; [fig.] Afran. d. Prisc. p. 659 ; Lucr. 4, 1162 II forme sale, is, n.: Enn. An. 378 ; Varr. d. Non. 223, 17 II dat. plur. infusis salis, Fabian. d. Charis. p. 82 P. [st1]1 [-] sel.    - Cic. Lael. 67 ; Caes. BC. 2, 37, 5.    - melior fossilis (sal) quam marinus, Varr. R. 2, 11, 6: le sel gemme est meilleur que le sel marin.    - au plur. sales: grains de sel, sel. --- Varr. R. 2, 11, 6 ; Col 7, 4, 8. [st1]2 [-] onde salée, la mer.    - Virg. En. 1, 173, etc. ; plur. Ov. M. 15, 286 ; Luc. 10, 257.    - sal Tyrrhenus, Virg.: la mer Tyrrhénienne.    - aequorei sales, Luc.: la mer. [st1]3 [-] tache [en forme de grain de sel, dans une pierre précieuse].    - Plin. 37, 83 ; plur. 37, 22. [st1]4 [-] sel, esprit piquant, finesse caustique.    - Cic. de Or. 2, 98; Nat. 2, 74 ; Off. 133 ; Br. 128, etc.    - litterae sparsae humanitatis sale, Cic. Att. 1, 13, 1: lettre empreinte d'une grâce piquante.    - sal dicendi, Cic.: sarcasme.    - delectatur sale nigro, Hor.: il aime les plaisanteries mordantes.    - au plur. sales: plaisanteries, bons mots. --- Cic. Or. 87 ; Fam. 9, 15, 2; Hor. P. 271 ; Quint. 10, 1, 117 ; 12, 10, 12.    - venenati sales, Sen.: railleries empoisonnées. [st1]5 [-] finesse d'esprit, intelligence.    - qui habet salem, Ter.: un homme d'esprit. [st1]6 [-] sel = condiment, stimulant.    - aviditatem naturali sale augere, Plin. 10, 72, 93, § 198: accroître l'avidité par un excitant naturel.
    * * *
    sāl, sălis, m. (qqf. n.)    - [gr]gr. ἅλς, ἁλός.    - genre neutre: Varr. et Fabian. d. Charis. 106, 15 ; [fig.] Afran. d. Prisc. p. 659 ; Lucr. 4, 1162 II forme sale, is, n.: Enn. An. 378 ; Varr. d. Non. 223, 17 II dat. plur. infusis salis, Fabian. d. Charis. p. 82 P. [st1]1 [-] sel.    - Cic. Lael. 67 ; Caes. BC. 2, 37, 5.    - melior fossilis (sal) quam marinus, Varr. R. 2, 11, 6: le sel gemme est meilleur que le sel marin.    - au plur. sales: grains de sel, sel. --- Varr. R. 2, 11, 6 ; Col 7, 4, 8. [st1]2 [-] onde salée, la mer.    - Virg. En. 1, 173, etc. ; plur. Ov. M. 15, 286 ; Luc. 10, 257.    - sal Tyrrhenus, Virg.: la mer Tyrrhénienne.    - aequorei sales, Luc.: la mer. [st1]3 [-] tache [en forme de grain de sel, dans une pierre précieuse].    - Plin. 37, 83 ; plur. 37, 22. [st1]4 [-] sel, esprit piquant, finesse caustique.    - Cic. de Or. 2, 98; Nat. 2, 74 ; Off. 133 ; Br. 128, etc.    - litterae sparsae humanitatis sale, Cic. Att. 1, 13, 1: lettre empreinte d'une grâce piquante.    - sal dicendi, Cic.: sarcasme.    - delectatur sale nigro, Hor.: il aime les plaisanteries mordantes.    - au plur. sales: plaisanteries, bons mots. --- Cic. Or. 87 ; Fam. 9, 15, 2; Hor. P. 271 ; Quint. 10, 1, 117 ; 12, 10, 12.    - venenati sales, Sen.: railleries empoisonnées. [st1]5 [-] finesse d'esprit, intelligence.    - qui habet salem, Ter.: un homme d'esprit. [st1]6 [-] sel = condiment, stimulant.    - aviditatem naturali sale augere, Plin. 10, 72, 93, § 198: accroître l'avidité par un excitant naturel.
    * * *
        Sal, salis, masc. et neut. gen. Sel.
    \
        Grumus salis. Plin. Un gros grain de sel.
    \
        Fusile sal. Columel. Aisé à fondre.
    \
        Sal candidus. Cato. Sel blanc.
    \
        Sal popularis. Cato. Sel commun, Gros sel.
    \
        Aspergitur tritis salibus. Columel. On le sale de sel menu, On le saulpouldre.
    \
        Tabescit sal. Cato. Le sel se fond.
    \
        Sal, pro Sapientia aliquando ponitur, et masculino tantum genere proferri consueuit. Terent. Sagesse.
    \
        Sal. Catul. Parolle joyeuse et recreative, qui fait rire les gents et aucunesfois pique, Gaberie, Farcerie, Raillerie, Rigolerie, Facetie.
    \
        Publius Scipio omnes sale facetiisque superabat. Cic. Estoit le plus facetieux homme du monde.
    \
        Nati sales intra pomoeria. Iuuenal. Mots de risee qui ont bonne grace, et ne sentent point le village, Urbanité.
    \
        Sal placidum. Virgil. La mer calme.

    Dictionarium latinogallicum > sal

  • 17 circumpono

    circum-pōno, posuī, positum, ere
    1) ставить вокруг, располагать кругом, раскладывать, раскидывать, расставлять ( armatos Su)

    Латинско-русский словарь > circumpono

  • 18 compello

    I āvī, ātum, āre [intens. к compello II ]
    1) обращаться с речью (his vocibus V; aliquem blande O)
    c. aliquem nomine L (nominatim rhH.) — обращаться к кому-л., называя по имени
    c. aliquem de aliqua re VM — делать кому-л. какое-л. предложение
    2) бранить, попрекать, ругать (aliquem C, L, H)
    c. aliquem fratricĭdam impiumque Nep — бранить кого-л., называя братоубийцей и нечестивцем
    c. aliquos Samnitium nomine L — обзывать кого-л. самнитами
    c. aliquem crimine aliquo Nep — обвинять кого-л. в чём-либо
    II com-pello, pulī, pulsum, ere
    1) сгонять, собирать (pecus C; gregem V; hommes unum in locum C)
    c. nigro gregi H — приобщить (кого-л.) к чёрному сонму, т. е. к душам усопших
    2) гнать, вгонять, загонять, оттеснять (hostes intra oppida ac muros Cs; aliquos in и ad castra L)
    hostes eo c., ut fame intereant Nep — загнать туда врагов, чтобы они погибли от голода
    3) вводить (medicamenta intus, aliquid in vesicam CC); вправлять ( os in sedem suam CC); побуждать, принуждать, заставлять
    metu compulsi L — движимые страхом (= от страха)
    c. aliquem ad deditionem Su — принудить кого-л. сдаться
    c. aliquem ut aliquid faciat VP etc. — заставить кого-л. что-л. сделать
    c. aliquem ad mortem (voluntariam) QC, Su — довести кого-л. до самоубийства

    Латинско-русский словарь > compello

  • 19 denigro

    dē-nigro, —, —, āre
    чернить, делать чёрным, красить в чёрный цвет (lanam, capillum PM); перен. чернить, поносить (d. decus prions famae Eccl)

    Латинско-русский словарь > denigro

  • 20 internigro

    inter-nigro, —, —, āre
    быть чёрным, чернеть (там и сям) Cld

    Латинско-русский словарь > internigro

См. также в других словарях:

  • Nigro — is a surname of Italian origin, meaning black . The name refers to: Carmine Nigro (1910–2001), American chess master and instructor; first coach of Bobby Fischer Don Nigro (contemporary), American playwright Fabio Nigro (b. 1965), Argentine… …   Wikipedia

  • nigro — nigro, nigromante, nigromanzia : v. negro, negromante, negromanzia …   Enciclopedia Italiana

  • Nigro — Leonardo Nigro (* 1974) ist ein Schweizer Schauspieler. Leonardo wurde als Sohn italienischer Einwanderer geboren und ist in Zürich aufgewachsen. Von 1994 bis 1996 besuchte er die European Film Actor School in Zürich. Danach folgten… …   Deutsch Wikipedia

  • nigro- — nigri , nigro ♦ Éléments, du lat. niger « noir ». nigri , nigro ❖ ♦ Premier élément de mots savants, du lat. niger « noir » …   Encyclopédie Universelle

  • nigro — nì·gro agg. OB LE var. → negro …   Dizionario italiano

  • Nigro, Raffaele — (Melfi, Potenza 1947 ) scrittore e saggista collab./opere: “Stazione di Posta” …   Dizionario biografico elementare del Novecento letterario italiano

  • Nigro, Salvatore Silvano — (Carlentini, Siracusa 1946 ) critico letterario …   Dizionario biografico elementare del Novecento letterario italiano

  • nigro- — …   Useful english dictionary

  • Nigro — …   Useful english dictionary

  • Don Nigro — Born Malvern, Ohio Occupation Playwright Nationality American Don Nigro is an American playwright; his plays Anima Mundi and The Dark Sonnets of the Lady have both been nominated for the National Repertory Theatre Foundation s National Play Award …   Wikipedia

  • Carmine Nigro — (pronounced: Nigh grow)(January 2 1910, New York City, New York – August 16 2001, Peachtree City, Georgia) was Bobby Fischer s first chess coach. Fischer would later become an internationally recognized chess Grandmaster and the 11th World Chess… …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»