-
1 nigro
-
2 nigro
nigro nigro, avi, atum, are чёрным быть -
3 nigro
nigro, āvī, ātum, āre (niger), I) intr. schwarz sein, Lucr. 2, 733. – dah. nigrāns, schwarz, dunkelfarbig, Varro, Lucr. u. Verg.: nigrantem Aegida concuteret, verdunkelnde, dunkle Wolken erregende, Lucr. – II) tr. schwarz-, dunkelfarbig machen, Stat. silv. 2, 6, 83. – bildl., verdunkeln, verfinstern, Tert. adv. Marc. 4, 8.
-
4 nigro
nigro, āvī, ātum, āre (niger), I) intr. schwarz sein, Lucr. 2, 733. – dah. nigrāns, schwarz, dunkelfarbig, Varro, Lucr. u. Verg.: nigrantem Aegida concuteret, verdunkelnde, dunkle Wolken erregende, Lucr. – II) tr. schwarz-, dunkelfarbig machen, Stat. silv. 2, 6, 83. – bildl., verdunkeln, verfinstern, Tert. adv. Marc. 4, 8. -
5 nigro
āvī, ātum, āre [ niger ]nigrans Lcr, Vr, V — чёрный, тёмный2) делать чёрным, придавать тёмный цвет (n. atros lacertos St)3) погружать во тьму ( nigrati ignorantiae tenebris Tert). — см. тж. nigrans -
6 nigro
nī̆gro, āvi, ātum, 1, v. n. and a. [id.].I.Neutr., to be black:II.ea, quae nigrant nigro de semine nata,
Lucr. 2, 733.—Act., to make black, to blacken.A.Lit.:B.mgrāsset sibi planctu lacertos,
Stat. S. 2, 6, 83.—Trop., to make dark, to darken:nigrati ignorantiae tenebris,
Tert. adv. Marc. 4, 8.—Hence, nī̆grans, antis, P. a., black, dark-colored, dusky: nigrantia boum cornua, [p. 1207] Varr R. R. 2, 5:nigrantes terga juvenci,
Verg. A. 5, 97:nigrantes alae,
Ov. M. 2, 535:nigrantes domos ammarum intrāsse silentūm,
Prop. 3, 12, 33 (4, 11, 33):nigrante profundo,
the sea, Sil. 17, 258:litora,
Val. Fl. 4, 697:aegis,
i. e. that produces clouds, Verg. A. 8, 353. -
7 nigro-
-nigri-… prf Lnoir -
8 nigro
nigrare, nigravi, nigratus Vbe black; make black -
9 nigro
чарната, чорны колер -
10 nigro
noir -
11 nigro
black -
12 voie nigro-striée
сущ.Французско-русский универсальный словарь > voie nigro-striée
-
13 niger [1]
1. niger, gra, grum, schwarz, schwärzlich, dunkelfarbig, düster (Ggstz. albus, candidus), I) eig. u. übtr.: A) eig.: 1) v. Lebl.: color niger (Ggstz. marmoreus candor), Lucr.: color obsoletior et nigro propior, Colum.: nigrae lanae, Plin.: crinis, Hor.: capillus, capilli, Hor. u. Vulg.: oculi, Plaut., Varro u.a.: sanguis, Cels. u. Ov.: terra, Verg.: nubes, Ov.: Galaesus, dunkelblau (wegen seiner Tiefe), Verg.: nox, Ov.: umbra, Lucr.: caligo, Verg.: myrtus, dunkelgrün, Ov.: u. so hederae, Verg.: silvae, dunkel, düster (Ggstz. virides), Hor.: so auch nemus, Verg.: colles, Hor. – sal, aus Holzasche ausgelaugtes scharfes Salz, Plin. u. Hor.: cur sal aliud perlucidum, aliud inquinatum aut nigrum, Fabian. fr.: frigus facit cutem nigram, Cels.: donec locus earum (der Haarwurzeln) niger fiat, Scrib. Larg. – turba (calculorum) nigrior (Ggstz. candida), Mart.: nigrior aspectus, Plin.: caelum pice nigrius, Ov.: uvae nigerrimae, Catull.: cerasorum Aproniana maxime rubent, nigerrima sunt Lutatia, Plin. – subst., a) nigrum, ī, n., α) übh. das Schwarze, a nigro album etiam nullo monente distinguet, Sen. ep. 94, 19: im Sprichw., facere candida de nigris od. nigrum in candida vertere, aus schwarz weiß od. aus weiß schwarz machen, von bösen u. ränkevollen Leuten, Ov. met. 11, 314. Iuven. 3, 30. – β) etwas Schwarzes, ein schwarzer Fleck, Ov. art. am. 1, 291. – als mediz. t. t., nigrum oculi, die schwarzen Partien des Auges, si de nigro aliquid albidum factum est, Cels. 6, 6, 1. p. 226, 3 D.; insbes. der äußere Hornhautrand, Cels. 7, 7, 14. p. 280, 33 D. – γ) (sc. vinum) dunkelroter Wein, v. Falerner, Apic. 3, 63. – b) nigrae, ārum, f. (sc. vestes), schwarze Kleider = Trauerkleider, Commodian. instr. 2, 31, 2. – 2) v. leb. Wesen: α) v. Menschen in bezug auf die Hautfarbe (den Teint), niger tamquam corvus, Petron. 43, 7: crine ruber, niger ore (von Gesicht), Mart. 12, 54, 1: auxiliares, qui nigerrimi erant, Frontin. 1, 11, 18: nigros efferre mortuos, schwarz vom Gift, Iuven. 1, 72. – β) v. Tieren, barrus, Hor. epod. 12, 1: canis, Sen. apoc. 13, 3: equi, Vulg. Zach. 6, 2 u. 6: ovis, Verg. georg. 4, 546. – B) übtr., aktiv = schwarz machend, verfinsternd, verdunkelnd, ventus, Hor.: turbo, Verg.: auster, regnerisch, Wolken bildend, Verg.: imber nigerrimus, Verg. – II) bildl., A) v. Äußeren: a) vom Tode, finster, düster, ianua, Pforte des Todes, Unterwelt, Prop.: Iuppiter niger = Pluto, Sen. poët.: hora, Todesstunde, Tibull.: dies, Todestag, Prop.: ignes, Scheiterhaufen, Hor. – b) in Trauer versetzt, trauernd, domus, Stat. – B) vom Inneren: a) v. Lebl.: α) schwarz, finster, unheilvoll, unglücklich, unglückbringend, pocula, vergiftete, Prop.: huncine solem tam nigrum surrexe mihi! daß dieser Tag mir so schwarz aufgehen mußte, Hor.: avis, Prop. – β) scharf, beißend, sal (Witz), Hor. ep. 2, 2, 60 (vgl. oben no. I, A, 1). – b) v. Menschen, schwarz = böse, boshaft, hic niger est, Hor. sat. 1, 4, 85 (vgl. 91): nec minus niger quam Terentianus ille Phormio, Cic. Cael. 27.
-
14 niger
1. niger, gra, grum, schwarz, schwärzlich, dunkelfarbig, düster (Ggstz. albus, candidus), I) eig. u. übtr.: A) eig.: 1) v. Lebl.: color niger (Ggstz. marmoreus candor), Lucr.: color obsoletior et nigro propior, Colum.: nigrae lanae, Plin.: crinis, Hor.: capillus, capilli, Hor. u. Vulg.: oculi, Plaut., Varro u.a.: sanguis, Cels. u. Ov.: terra, Verg.: nubes, Ov.: Galaesus, dunkelblau (wegen seiner Tiefe), Verg.: nox, Ov.: umbra, Lucr.: caligo, Verg.: myrtus, dunkelgrün, Ov.: u. so hederae, Verg.: silvae, dunkel, düster (Ggstz. virides), Hor.: so auch nemus, Verg.: colles, Hor. – sal, aus Holzasche ausgelaugtes scharfes Salz, Plin. u. Hor.: cur sal aliud perlucidum, aliud inquinatum aut nigrum, Fabian. fr.: frigus facit cutem nigram, Cels.: donec locus earum (der Haarwurzeln) niger fiat, Scrib. Larg. – turba (calculorum) nigrior (Ggstz. candida), Mart.: nigrior aspectus, Plin.: caelum pice nigrius, Ov.: uvae nigerrimae, Catull.: cerasorum Aproniana maxime rubent, nigerrima sunt Lutatia, Plin. – subst., a) nigrum, ī, n., α) übh. das Schwarze, a nigro album etiam nullo monente distinguet, Sen. ep. 94, 19: im Sprichw., facere candida de nigris od. nigrum in candida vertere, aus schwarz weiß od. aus weiß schwarz machen, von bösen u. ränkevollen Leuten, Ov. met. 11, 314. Iuven. 3, 30. – β) etwas Schwarzes, ein schwarzer Fleck, Ov. art. am. 1,————291. – als mediz. t. t., nigrum oculi, die schwarzen Partien des Auges, si de nigro aliquid albidum factum est, Cels. 6, 6, 1. p. 226, 3 D.; insbes. der äußere Hornhautrand, Cels. 7, 7, 14. p. 280, 33 D. – γ) (sc. vinum) dunkelroter Wein, v. Falerner, Apic. 3, 63. – b) nigrae, ārum, f. (sc. vestes), schwarze Kleider = Trauerkleider, Commodian. instr. 2, 31, 2. – 2) v. leb. Wesen: α) v. Menschen in bezug auf die Hautfarbe (den Teint), niger tamquam corvus, Petron. 43, 7: crine ruber, niger ore (von Gesicht), Mart. 12, 54, 1: auxiliares, qui nigerrimi erant, Frontin. 1, 11, 18: nigros efferre mortuos, schwarz vom Gift, Iuven. 1, 72. – β) v. Tieren, barrus, Hor. epod. 12, 1: canis, Sen. apoc. 13, 3: equi, Vulg. Zach. 6, 2 u. 6: ovis, Verg. georg. 4, 546. – B) übtr., aktiv = schwarz machend, verfinsternd, verdunkelnd, ventus, Hor.: turbo, Verg.: auster, regnerisch, Wolken bildend, Verg.: imber nigerrimus, Verg. – II) bildl., A) v. Äußeren: a) vom Tode, finster, düster, ianua, Pforte des Todes, Unterwelt, Prop.: Iuppiter niger = Pluto, Sen. poët.: hora, Todesstunde, Tibull.: dies, Todestag, Prop.: ignes, Scheiterhaufen, Hor. – b) in Trauer versetzt, trauernd, domus, Stat. – B) vom Inneren: a) v. Lebl.: α) schwarz, finster, unheilvoll, unglücklich, unglückbringend, pocula, vergiftete, Prop.: huncine solem tam nigrum surrexe mihi! daß dieser Tag mir so schwarz aufgehen mußte, Hor.: avis,————Prop. – β) scharf, beißend, sal (Witz), Hor. ep. 2, 2, 60 (vgl. oben no. I, A, 1). – b) v. Menschen, schwarz = böse, boshaft, hic niger est, Hor. sat. 1, 4, 85 (vgl. 91): nec minus niger quam Terentianus ille Phormio, Cic. Cael. 27. -
15 nigrans
nigrans, antis part. prés. de nigro. [st2]1 [-] noir, sombre. [st2]2 [-] qui rend sombre.* * *nigrans, antis part. prés. de nigro. [st2]1 [-] noir, sombre. [st2]2 [-] qui rend sombre.* * *Nigrans, Participium: vt Nigrans color. Colum. Couleur noire.\Nigrantibus cornibus. Varro. Ayant les cornes noires. -
16 sal
sāl, sălis, m. (qqf. n.) - [gr]gr. ἅλς, ἁλός. - genre neutre: Varr. et Fabian. d. Charis. 106, 15 ; [fig.] Afran. d. Prisc. p. 659 ; Lucr. 4, 1162 II forme sale, is, n.: Enn. An. 378 ; Varr. d. Non. 223, 17 II dat. plur. infusis salis, Fabian. d. Charis. p. 82 P. [st1]1 [-] sel. - Cic. Lael. 67 ; Caes. BC. 2, 37, 5. - melior fossilis (sal) quam marinus, Varr. R. 2, 11, 6: le sel gemme est meilleur que le sel marin. - au plur. sales: grains de sel, sel. --- Varr. R. 2, 11, 6 ; Col 7, 4, 8. [st1]2 [-] onde salée, la mer. - Virg. En. 1, 173, etc. ; plur. Ov. M. 15, 286 ; Luc. 10, 257. - sal Tyrrhenus, Virg.: la mer Tyrrhénienne. - aequorei sales, Luc.: la mer. [st1]3 [-] tache [en forme de grain de sel, dans une pierre précieuse]. - Plin. 37, 83 ; plur. 37, 22. [st1]4 [-] sel, esprit piquant, finesse caustique. - Cic. de Or. 2, 98; Nat. 2, 74 ; Off. 133 ; Br. 128, etc. - litterae sparsae humanitatis sale, Cic. Att. 1, 13, 1: lettre empreinte d'une grâce piquante. - sal dicendi, Cic.: sarcasme. - delectatur sale nigro, Hor.: il aime les plaisanteries mordantes. - au plur. sales: plaisanteries, bons mots. --- Cic. Or. 87 ; Fam. 9, 15, 2; Hor. P. 271 ; Quint. 10, 1, 117 ; 12, 10, 12. - venenati sales, Sen.: railleries empoisonnées. [st1]5 [-] finesse d'esprit, intelligence. - qui habet salem, Ter.: un homme d'esprit. [st1]6 [-] sel = condiment, stimulant. - aviditatem naturali sale augere, Plin. 10, 72, 93, § 198: accroître l'avidité par un excitant naturel.* * *sāl, sălis, m. (qqf. n.) - [gr]gr. ἅλς, ἁλός. - genre neutre: Varr. et Fabian. d. Charis. 106, 15 ; [fig.] Afran. d. Prisc. p. 659 ; Lucr. 4, 1162 II forme sale, is, n.: Enn. An. 378 ; Varr. d. Non. 223, 17 II dat. plur. infusis salis, Fabian. d. Charis. p. 82 P. [st1]1 [-] sel. - Cic. Lael. 67 ; Caes. BC. 2, 37, 5. - melior fossilis (sal) quam marinus, Varr. R. 2, 11, 6: le sel gemme est meilleur que le sel marin. - au plur. sales: grains de sel, sel. --- Varr. R. 2, 11, 6 ; Col 7, 4, 8. [st1]2 [-] onde salée, la mer. - Virg. En. 1, 173, etc. ; plur. Ov. M. 15, 286 ; Luc. 10, 257. - sal Tyrrhenus, Virg.: la mer Tyrrhénienne. - aequorei sales, Luc.: la mer. [st1]3 [-] tache [en forme de grain de sel, dans une pierre précieuse]. - Plin. 37, 83 ; plur. 37, 22. [st1]4 [-] sel, esprit piquant, finesse caustique. - Cic. de Or. 2, 98; Nat. 2, 74 ; Off. 133 ; Br. 128, etc. - litterae sparsae humanitatis sale, Cic. Att. 1, 13, 1: lettre empreinte d'une grâce piquante. - sal dicendi, Cic.: sarcasme. - delectatur sale nigro, Hor.: il aime les plaisanteries mordantes. - au plur. sales: plaisanteries, bons mots. --- Cic. Or. 87 ; Fam. 9, 15, 2; Hor. P. 271 ; Quint. 10, 1, 117 ; 12, 10, 12. - venenati sales, Sen.: railleries empoisonnées. [st1]5 [-] finesse d'esprit, intelligence. - qui habet salem, Ter.: un homme d'esprit. [st1]6 [-] sel = condiment, stimulant. - aviditatem naturali sale augere, Plin. 10, 72, 93, § 198: accroître l'avidité par un excitant naturel.* * *Sal, salis, masc. et neut. gen. Sel.\Grumus salis. Plin. Un gros grain de sel.\Fusile sal. Columel. Aisé à fondre.\Sal candidus. Cato. Sel blanc.\Sal popularis. Cato. Sel commun, Gros sel.\Aspergitur tritis salibus. Columel. On le sale de sel menu, On le saulpouldre.\Tabescit sal. Cato. Le sel se fond.\Sal, pro Sapientia aliquando ponitur, et masculino tantum genere proferri consueuit. Terent. Sagesse.\Sal. Catul. Parolle joyeuse et recreative, qui fait rire les gents et aucunesfois pique, Gaberie, Farcerie, Raillerie, Rigolerie, Facetie.\Publius Scipio omnes sale facetiisque superabat. Cic. Estoit le plus facetieux homme du monde.\Nati sales intra pomoeria. Iuuenal. Mots de risee qui ont bonne grace, et ne sentent point le village, Urbanité.\Sal placidum. Virgil. La mer calme. -
17 circumpono
circum-pōno, posuī, positum, ere1) ставить вокруг, располагать кругом, раскладывать, раскидывать, расставлять ( armatos Su)nemus stagno (dat.) c. T — раскинуть (посадить) лесок вокруг пруда2) подавать на стол ( piper album cum sale nigro catillis — dat. H) -
18 compello
I āvī, ātum, āre [intens. к compello II ]1) обращаться с речью (his vocibus V; aliquem blande O)c. aliquem nomine L (nominatim rhH.) — обращаться к кому-л., называя по имениc. aliquem de aliqua re VM — делать кому-л. какое-л. предложение2) бранить, попрекать, ругать (aliquem C, L, H)c. aliquem fratricĭdam impiumque Nep — бранить кого-л., называя братоубийцей и нечестивцемc. aliquos Samnitium nomine L — обзывать кого-л. самнитами3) обвинятьc. aliquem crimine aliquo Nep — обвинять кого-л. в чём-либоII com-pello, pulī, pulsum, ere1) сгонять, собирать (pecus C; gregem V; hommes unum in locum C)c. nigro gregi H — приобщить (кого-л.) к чёрному сонму, т. е. к душам усопших2) гнать, вгонять, загонять, оттеснять (hostes intra oppida ac muros Cs; aliquos in и ad castra L)hostes eo c., ut fame intereant Nep — загнать туда врагов, чтобы они погибли от голодаc. hostes in fugam Just — обратить неприятеля в бегствоc. naves in portum Cs — загнать флот в порт (запереть в порту)c. bellum Medulliam L — перенести военные действия в Медуллию (сосредоточить в Медуллии)3) вводить (medicamenta intus, aliquid in vesicam CC); вправлять ( os in sedem suam CC); побуждать, принуждать, заставлятьmetu compulsi L — движимые страхом (= от страха)siti compulsus Ph — томимый жаждойc. aliquem ad deditionem Su — принудить кого-л. сдатьсяc. aliquem ut aliquid faciat VP etc. — заставить кого-л. что-л. сделатьc. aliquem ad mortem (voluntariam) QC, Su — довести кого-л. до самоубийства -
19 denigro
dē-nigro, —, —, āreчернить, делать чёрным, красить в чёрный цвет (lanam, capillum PM); перен. чернить, поносить (d. decus prions famae Eccl) -
20 internigro
inter-nigro, —, —, āreбыть чёрным, чернеть (там и сям) Cld
См. также в других словарях:
Nigro — is a surname of Italian origin, meaning black . The name refers to: Carmine Nigro (1910–2001), American chess master and instructor; first coach of Bobby Fischer Don Nigro (contemporary), American playwright Fabio Nigro (b. 1965), Argentine… … Wikipedia
nigro — nigro, nigromante, nigromanzia : v. negro, negromante, negromanzia … Enciclopedia Italiana
Nigro — Leonardo Nigro (* 1974) ist ein Schweizer Schauspieler. Leonardo wurde als Sohn italienischer Einwanderer geboren und ist in Zürich aufgewachsen. Von 1994 bis 1996 besuchte er die European Film Actor School in Zürich. Danach folgten… … Deutsch Wikipedia
nigro- — nigri , nigro ♦ Éléments, du lat. niger « noir ». nigri , nigro ❖ ♦ Premier élément de mots savants, du lat. niger « noir » … Encyclopédie Universelle
nigro — nì·gro agg. OB LE var. → negro … Dizionario italiano
Nigro, Raffaele — (Melfi, Potenza 1947 ) scrittore e saggista collab./opere: “Stazione di Posta” … Dizionario biografico elementare del Novecento letterario italiano
Nigro, Salvatore Silvano — (Carlentini, Siracusa 1946 ) critico letterario … Dizionario biografico elementare del Novecento letterario italiano
nigro- — … Useful english dictionary
Nigro — … Useful english dictionary
Don Nigro — Born Malvern, Ohio Occupation Playwright Nationality American Don Nigro is an American playwright; his plays Anima Mundi and The Dark Sonnets of the Lady have both been nominated for the National Repertory Theatre Foundation s National Play Award … Wikipedia
Carmine Nigro — (pronounced: Nigh grow)(January 2 1910, New York City, New York – August 16 2001, Peachtree City, Georgia) was Bobby Fischer s first chess coach. Fischer would later become an internationally recognized chess Grandmaster and the 11th World Chess… … Wikipedia