Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

dē-mulceō

  • 1 mulceo

    mulcĕo, ēre, mulsi, mulsum (qqf. mulctum) - tr. - [st2]1 [-] rendre doux. [st2]2 [-] palper, toucher légèrement, effleurer, passer légèrement la main sur, caresser. [st2]3 [-] apprivoiser, calmer, apaiser, adoucir, soulager; réjouir, charmer, flatter.    - mulcere caput, Quint.: passer doucement la main sur la tête.    - mulcere virgâ capillos, Ov.: effleurer les cheveux avec une baguette.    - mulcere aethera cantu, Virg.: faire retentir l'air de chants mélodieux.    - mulcere aures, Gell.: flatter l'oreille.    - mulcere tigres, Virg.: apprivoiser les tigres.    - mulcere fluctus, Virg.: calmer les flots.    - mulcere animos admiratione, Quint.: transporter les esprits d'admiration.    -... posse (eos) jure mulceri, Vell. (sub. inf.):... qu'on pouvait se les attacher par la justice.    - mulcere ebrietatem, Plin.: dissiper l'ivresse.    - voir mulsus
    * * *
    mulcĕo, ēre, mulsi, mulsum (qqf. mulctum) - tr. - [st2]1 [-] rendre doux. [st2]2 [-] palper, toucher légèrement, effleurer, passer légèrement la main sur, caresser. [st2]3 [-] apprivoiser, calmer, apaiser, adoucir, soulager; réjouir, charmer, flatter.    - mulcere caput, Quint.: passer doucement la main sur la tête.    - mulcere virgâ capillos, Ov.: effleurer les cheveux avec une baguette.    - mulcere aethera cantu, Virg.: faire retentir l'air de chants mélodieux.    - mulcere aures, Gell.: flatter l'oreille.    - mulcere tigres, Virg.: apprivoiser les tigres.    - mulcere fluctus, Virg.: calmer les flots.    - mulcere animos admiratione, Quint.: transporter les esprits d'admiration.    -... posse (eos) jure mulceri, Vell. (sub. inf.):... qu'on pouvait se les attacher par la justice.    - mulcere ebrietatem, Plin.: dissiper l'ivresse.    - voir mulsus
    * * *
        Mulceo, mulces, mulsi, mulsum et mulctum, secundum Priscianum, mulcere. Virgil. Addoulcir, Appaiser, Apprivoiser.
    \
        Ceruix mulcetur dextra. Cic. Est maniee doulcement.
    \
        Feras mulcere. Ouid. Apprivoiser.
    \
        Fluctus mulcere. Virgil. Appaiser.

    Dictionarium latinogallicum > mulceo

  • 2 mulceo

    mulceo mulceo, mulsi, mulsum, ere гладить, поглаживать

    Латинско-русский словарь > mulceo

  • 3 mulceo

    mulceo mulceo, mulsi, mulsum, ere успокаивать, унимать

    Латинско-русский словарь > mulceo

  • 4 mulceo

    mulceo mulceo, mulsi, mulsum, ere смягчать, облегчать

    Латинско-русский словарь > mulceo

  • 5 mulceo

    mulceo, mulsī, mulsum (archaist. mulctum), ēre (verwandt mit mulgeo), an sich Rauhes streichen, streicheln, um es zu glätten, I) eig. u. übtr.: A) eig.: a) mit der Hand: barbam manu, Ov.: barbam, Plin.: colla, Ov.: vitulum, Ov. – b) mit der Zunge, sanft lecken, alternos, v. der Wölfin, Verg. Aen. 8, 634. – B) übtr.: 1) leicht-, sanft berühren, virgā capillos, Ov.: aristas, Ov.: aëra motu, sanft bewegen, Lucr. – dah. poet., aethera pennis, bewegen, Cic. poët., u. huc navem, hierher treiben (v. Meere), Enn. fr. – 2) insbes., anfächeln, somnus Erisichthona pennis mulcebat, Ov. – v. der Luft, florem, flores, Catull. u. Ov.: rosas (v. Zephyr), Prop. – 3) lieblich füllen, pocula sucis Lyaei, Sil. 7, 169. – II) bildl.: 1) liebkosen, ergötzen, bezaubern, sensus videntum, Lucr.: puellas carmine, Hor.: alqm fistulā, Hor.: vestras mulcebunt carmina aures, Ov.: audire, quod aures mulceat, Quint. – alqm laudibus, seinem Ohre schmeicheln, Pacuv. fr. – rudes atque agrestes animos admiratione, Quint. – 2) besänftigen, beruhigen, beschwichtigen, zur Milde stimmen u. dgl. (Ggstz. irritare u. dgl.), a) Leidenschaften, alqm od. animos dictis, Ov.: alqm verbis, Vell.: populum iure, Vell.: ut poena eius militum animos mulceret, Tac.: et ipso mulcente et increpante Marcio, bald tröstete, bald schalt, Liv. – pectora equorum, Lucr.: tigres carmine, Verg.: fluctus, Verg. – iras, Verg. – poet., volucres mulcent aethera cantu od. aëra concentibus, beschwichtigen die Luft, machen sie angenehm, Verg. u. Ov. – b) Schmerzen usw. beschwichtigen = mildern, lindern, dolores nervorum, Plin.: vulnera (Schmerzen der Wunden), Ov.: os stomachumque, Plin.: ebrietatem, Plin.: lassitudinem, Plin. – c) Ermattetes sanft einwiegen, Somne, qui corpora duris fessa ministeriis mulces, v. Schlaf, Ov. Met. 11, 625.

    lateinisch-deutsches > mulceo

  • 6 mulceo

    mulceo, mulsī, mulsum (archaist. mulctum), ēre (verwandt mit mulgeo), an sich Rauhes streichen, streicheln, um es zu glätten, I) eig. u. übtr.: A) eig.: a) mit der Hand: barbam manu, Ov.: barbam, Plin.: colla, Ov.: vitulum, Ov. – b) mit der Zunge, sanft lecken, alternos, v. der Wölfin, Verg. Aen. 8, 634. – B) übtr.: 1) leicht-, sanft berühren, virgā capillos, Ov.: aristas, Ov.: aëra motu, sanft bewegen, Lucr. – dah. poet., aethera pennis, bewegen, Cic. poët., u. huc navem, hierher treiben (v. Meere), Enn. fr. – 2) insbes., anfächeln, somnus Erisichthona pennis mulcebat, Ov. – v. der Luft, florem, flores, Catull. u. Ov.: rosas (v. Zephyr), Prop. – 3) lieblich füllen, pocula sucis Lyaei, Sil. 7, 169. – II) bildl.: 1) liebkosen, ergötzen, bezaubern, sensus videntum, Lucr.: puellas carmine, Hor.: alqm fistulā, Hor.: vestras mulcebunt carmina aures, Ov.: audire, quod aures mulceat, Quint. – alqm laudibus, seinem Ohre schmeicheln, Pacuv. fr. – rudes atque agrestes animos admiratione, Quint. – 2) besänftigen, beruhigen, beschwichtigen, zur Milde stimmen u. dgl. (Ggstz. irritare u. dgl.), a) Leidenschaften, alqm od. animos dictis, Ov.: alqm verbis, Vell.: populum iure, Vell.: ut poena eius militum animos mulceret, Tac.: et ipso mulcente et increpante Marcio, bald tröstete, bald schalt, Liv. – pectora equorum, Lucr.: tigres carmine, Verg.: fluctus,
    ————
    Verg. – iras, Verg. – poet., volucres mulcent aethera cantu od. aëra concentibus, beschwichtigen die Luft, machen sie angenehm, Verg. u. Ov. – b) Schmerzen usw. beschwichtigen = mildern, lindern, dolores nervorum, Plin.: vulnera (Schmerzen der Wunden), Ov.: os stomachumque, Plin.: ebrietatem, Plin.: lassitudinem, Plin. – c) Ermattetes sanft einwiegen, Somne, qui corpora duris fessa ministeriis mulces, v. Schlaf, Ov. Met. 11, 625.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > mulceo

  • 7 mulceō

        mulceō sī, sus, ēre    [MARG-], to stroke, graze, touch lightly, fondle: manu barbam, O.: mulcebant Zephyri flores, rustle through, O.: aristas, O.: alternos (pueros), V.: aethera pinnis, to move.— Fig., to soothe, soften, caress, flatter, delight: tigrīs, V.: Dareta dictis, V.: canor mulcendas natus ad aurīs, O.: puellas Carmine, H.— To relieve, alleviate: vanā volnera ope, O.
    * * *
    mulcere, mulsi, mulsus V
    stroke, touch lightly, fondle, soothe, appease, charm, flatter, delight

    Latin-English dictionary > mulceō

  • 8 mulceo

    mulcĕo, si, sum (rarely mulctum), 2, v. a. [Sanscr. root marc, take hold of; Gr. marptô, marptis; cf. mulco], to stroke; to touch or move lightly (syn. palpo; poet. and in post-Aug. prose).
    I.
    Lit.:

    manu mulcens barbam,

    Ov. F. 1, 259:

    caput,

    Quint. 11, 3, 158:

    vitulum,

    Ov. A. A. 2, 341:

    colla,

    id. M. 10, 118:

    mulcebant Zephyri flores,

    rustle through, id. ib. 1, 108:

    aura mulcet rosas,

    Prop. 4 (5), 7, 60:

    virgā mulcere capillos,

    to touch lightly, Ov. M. 14, 295:

    aristas,

    id. F. 5, 161:

    mulcere alternos (pueros) et corpora fingere linguā,

    Verg. A. 8, 634:

    aëra motu,

    Lucr. 4, 136:

    aethera pennis,

    to move, Cic. Arat. 88: mulserat huc navem compulsam fluctibu' pontus, had wafted hither, Enn. ap. Prisc. p. 870 P. (Ann. v. 257 Vahl.).—
    B.
    Transf., to make sweet or pleasant:

    pocula succis Lyaei,

    Sil. 7, 169. —
    II.
    Trop., to soothe, soften, appease, allay; to caress, flatter, delight, etc. (syn.:

    blandior. placo, lenio, sedo): mulcentem tigres, of Orpheus,

    Verg. G. 4, 510:

    aliquem dictis,

    id. A. 5, 464:

    fluctūs,

    id. ib. 1, 66:

    iras,

    id. ib. 7, 755:

    jure,

    Vell. 2, 117, 3.— To alleviate, mitigate:

    variā vulnera mulcet ope,

    alleviates the pain of his wounds, Ov. F. 5, 401:

    dolores nervorum,

    Plin. 22, 24, 50, § 107:

    os stomachumque,

    id. 22, 24, 51, § 110:

    ebrietatem,

    id. 21, 20, 81, § 138:

    lassitudinem,

    id. 37, 5, 16, § 63:

    corpora fessa,

    Ov. M. 11, 625: aliquem laudibus, to flatter, Pac. ap. Paul. ex Fest. s. v. Mulciber, p. 144 Müll. (Trag. Rel. p. 109 Rib.):

    puellas carmine,

    to delight, Hor. C. 3, 11, 24:

    animos admiratione,

    Quint. 1, 10, 9:

    aures figmentis verborum novis,

    to delight, Gell. 20, 9, 1.—Hence, mulsus, a, um, P. a.
    A.
    Adj., mixed with honey; sweet as honey, honey-sweet (post-Aug.):

    mulsa (sc. aqua),

    honey-water, hydromel, Col. 12, 12, 3:

    acetum,

    vinegar and honey mixed together, honey-vinegar, Cato, R. R. 157, 6:

    lac,

    Plin. 10, 22, 27, § 52:

    mulsa pira,

    Col. 5, 10, 18.— Trop., of words, etc., sweet as honey, honeyed (Plautin.):

    ut mulsa dicta dicis!

    Plaut. Rud. 2, 3, 34:

    loqui,

    id. Poen. 1, 2, 112.—
    B. 1.
    mulsa, ae, f., a term of endearment, my sweetheart, my honey (Plautin.):

    age, mulsa mea,

    Plaut. Stich. 5, 5, 14; id. Cas. 2, 6, 20.—
    2.
    mulsum, i, n. (sc. vinum), honey-wine, mead, i. e. wine mixed or made with honey (class.):

    commisce mulsum,

    Plaut. Pers. 1, 3, 7; id. Bacch. 4, 9, 48:

    frigidum,

    Cic. de Or. 2, 70, 282:

    aceti, for mulsum acetum,

    honeyvinegar, Ser. Samm. 49, 714.

    Lewis & Short latin dictionary > mulceo

  • 9 mulceo

    mulsī, muleum, ēre [ mulgeo ]
    1) гладить, поглаживать ( barbam manu O); ( о животных) облизывать ( aliquem linguā V); легко касаться ( capillos virguā O)
    2) развевать, шевелить, колыхать ( aristas O)
    3) унимать, успокаивать (aliquem verbis VP; concĭta ventis aequora O); смягчать, облегчать, утолять ( dolorem PM); баюкать ( corpus O)
    4) радовать, веселить, услаждать, очаровывать, ласкать (aures Q; aliquem carmine V, H)

    Латинско-русский словарь > mulceo

  • 10 mulceo

    , mulsi, mulsum, ere 2
      гладить, успокаивать

    Dictionary Latin-Russian new > mulceo

  • 11 dē-mulceō

        dē-mulceō —, —, ēre,    to stroke down, stroke caressingly: tibi caput, T.: dorsum, L.

    Latin-English dictionary > dē-mulceō

  • 12 per-mulceō

        per-mulceō mulsī, mulsus, ēre,    to rub gently, stroke: manu eum, O.: barbam, L.—To touch gently: aram flatu permulcet spiritus austri, blows softly upon, C. poët.: medicata lumina virgā, O.— Fig., to soothe, charm, please, delight, flatter, fondle: sensum voluptate: his verbis aurīs, H.—To soothe, appease, allay, tame: eorum animis permulsis, Cs.: pectora dictis, V.: iram eius, L.: senectutem, mitigate: vestigia lymphis, to wash away, Ct.

    Latin-English dictionary > per-mulceō

  • 13 re-mulceō

        re-mulceō —, —, ēre,    to stroke back, fold back, curve: caudam, V.

    Latin-English dictionary > re-mulceō

  • 14 mulsus

    [st1]1 [-] mulsus, a, um: part. passé de mulceo; doux, adouci au miel.    - mulsa pira, Col.: poires douces.    - mulsa (aqua): hydromel.    - mulsa loqui, Plaut.: dire des douceurs.    - mulsa mea, Plaut.: ma chérie, mon coeur, ma douceur. [st1]2 [-] mulsus, a, um: part. passé de mulgeo
    * * *
    [st1]1 [-] mulsus, a, um: part. passé de mulceo; doux, adouci au miel.    - mulsa pira, Col.: poires douces.    - mulsa (aqua): hydromel.    - mulsa loqui, Plaut.: dire des douceurs.    - mulsa mea, Plaut.: ma chérie, mon coeur, ma douceur. [st1]2 [-] mulsus, a, um: part. passé de mulgeo
    * * *
        Mulsus, mulsa, mulsum, Adiectiuum: vt Mulsa aqua. Plin. Une potion ou bruvage faict d'eaue et de miel, Hippocras d'eau.
    \
        Loqui mulsa. Plaut. Dire doulces parolles.
    \
        Mulsa mea, Amantis et blandientis affectus. Plau. Ma doulce.

    Dictionarium latinogallicum > mulsus

  • 15 admulceo

    ad-mulceo, —, —, ēre

    Латинско-русский словарь > admulceo

  • 16 circummulcens

    circum-mulcēns, entis [ mulceo ]
    (как бы) облизывающий, слегка прикасающийся (lingua, sc. serpentis PM)

    Латинско-русский словарь > circummulcens

  • 17 commulceo

    com-mulceo, mulsi, mulsum. ēre
    1) гладить, ласкать ( aliquem Ap)
    2) перен. приятно щекотать, ублаготворять (sensus alicujus Tiro ap. AG)

    Латинско-русский словарь > commulceo

  • 18 demulceo

    dē-mulceo, mulsī, mulsum (mulctum), ēre
    1) гладить рукою, поглаживать (alicui caput Ter; dorsum, sc. equi L)
    3) ласкать, льстить (d. animum AG)

    Латинско-русский словарь > demulceo

  • 19 emulceo

    ē-mulceo, —, —, ēre

    Латинско-русский словарь > emulceo

  • 20 mulcedo

    mulcēdo, inis f. [ mulceo ]
    прелесть, изящество AG, Sid etc.

    Латинско-русский словарь > mulcedo

См. также в других словарях:

  • Mvlciber — MVLCĬBER, ĕris, ein Beynamen des Vulcan, welchen er von mulceo, für mollio hat, weil durch das Feuer das Eisen bey dem Schmieden weich gemacht wird. Festus l. XI. p. 247. & Macrob. Sat. VI. c. 5. Andere wollen ihn von mulceo und imber zusammen… …   Gründliches mythologisches Lexikon

  • молоко — молоки мн. семенные железы у рыб , укр. молоко, блр. молоко, ст. слав. млѣко γάλα (Супр.), болг. мляко, сербохорв. млиjѐко, млеко, словен. mlẹko, чеш. mleko, слвц. mlieko, польск. mleko, кашуб. mlou̯ko, в. луж., н. луж. mloko. Праслав. *melko,… …   Этимологический словарь русского языка Макса Фасмера

  • молчать — молчу, укр. мовчати, блр. мовчаць, др. русск. мълчати, ст. слав. мльчати σιωπᾶν (13 раз в Зогр.; см. Мейе, GGA, 1910, стр. 370; Ван Вейк, IF 35, 342 и сл.), болг. мълча (Младенов 310), сербохорв. мучати, мучи̑м, словен. moɫčati, moɫčim, чеш.… …   Этимологический словарь русского языка Макса Фасмера

  • List of bishops of Lleida — A list of bishops of Lleida.*Itxió 203 *Sant Filó 227 *Joan 230 *Pere 258 *Màrius Seli 259 *Sant Lleir 268 311 *Diperdió 313 *Amili 380 *Prudenci 400 *Atanasi 413 *Saguici 413 *Jacobo 419 *Seberí 460 *Fortunat 517 *Pere 519 *Andreu 540 *Februari… …   Wikipedia

  • Roman Catholic Diocese of Lleida — Location of the Roman Catholic Diocese of Lleida The Diocese of Lleida (Latin, Ilerdensis) is located in north eastern Spain, in the province of Lleida, part of the autonomous community of Catalonia. The diocese forms part of the ecclesiastical… …   Wikipedia

  • Bischof von Lleida — Die folgenden Personen waren Bischöfe von Lleida, Katalonien (Spanien): Itxio 203 Filo 227 Joan 230 Pere 258 Marius Seli 259 Lleir 268–311 Diperdio 313 Amili 380 Prudenci 400 Atanasi 413 Saguici 413 Jakob 419 Seberi 460 Fortunat 517 Pere 519… …   Deutsch Wikipedia

  • Liste der Bischöfe von Lleida — Die folgenden Personen waren Bischöfe von Lleida, Katalonien (Spanien): Itxio 203 Filo 227 Joan 230 Pere 258 Marius Seli 259 Lleir 268–311 Diperdio 313 Amili 380 Prudenci 400 Atanasi 413 Saguici 413 Jakob 419 Seberi 460 Fortunat 517 Pere 519… …   Deutsch Wikipedia

  • Liste Des Évêques De Lérida — Liste des évêques de Lleida Liste des évêques de Lleida (Catalogne) 200 299 Itxió 203 Sant Filó 227 Joan 230 Pere 258 Màrius Seli 259 Sant Lleïr 268 311 300 399 Diperdió 313 Amili 380 400 499 Prudenci 400 Atanasi 413 Saguici 413 Jacobo 419 Seberí …   Wikipédia en Français

  • Liste des eveques de Lerida — Liste des évêques de Lleida Liste des évêques de Lleida (Catalogne) 200 299 Itxió 203 Sant Filó 227 Joan 230 Pere 258 Màrius Seli 259 Sant Lleïr 268 311 300 399 Diperdió 313 Amili 380 400 499 Prudenci 400 Atanasi 413 Saguici 413 Jacobo 419 Seberí …   Wikipédia en Français

  • Liste des évêques de Lleida — (Catalogne) 200 299 Itxió 203 Sant Filó 227 Joan 230 Pere 258 Màrius Seli 259 Sant Lleïr 268 311 300 399 Diperdió 313 Amili 380 400 499 Prudenci 400 Atanasi 413 Saguici 413 Jacobo 419 Seberí 460 500 599 Fortunat 517 Pere 519 Andreu 540 Februari… …   Wikipédia en Français

  • Liste des évêques de Lérida — (ou Lleida) (Catalogne). 200 299 Itxió 203 Sant Filó 227 Joan 230 Pere 258 Màrius Seli 259 Sant Lleïr 268 311 300 399 Diperdió 313 Amili 380 400 499 Prudenci 400 Atanasi 413 Saguici 413 Jacobo 419 Seberí 460 500 599 Fortunat 517 Pere 519 Andreu… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»