-
61 expérimenté
-éeadj. tajribakor, tajribali, omilkor, usta, mohir; c'est un homme expérimenté bu tajribali kishi. -
62 extraordinaire
adj.1. navbatdan tashqari, favqulodda, alohida, maxsus; une session extraordinaire favqulodda; un envoyé extraordinaire maxsus muxbir, les dépenses extraordinaires ko‘zda tutilmagan sarf-xarajatlar, alohida zaruriy xarajat; un budget extraordinaire zaruriy xarajatlarni qoplash uchun arjratilgan pul; par extraordinaire kutilmaganda, istakka qarshi2. g‘alati, ajoyib, ajib, g‘aroyib, ajablanarli, hayratomuz; qiziq; une aventure extraordinaire g‘alati sarguzasht; une conduite extraordinaire qiziq, g‘alati yurish-turish, xulq-atvor3. kam uchraydigan, nodir, noyob; hayratda qoldiradigan, nihoyatda ajoyib; un homme d'une beauté extraordinaire hayratda qoldiradigan darajadagi chiroyli kishi. -
63 exubérant
-anteadj.1. mo‘l, mo‘l-ko‘l, serob, juda ko‘p; to‘kin-sochin; une végétation exubérante gurkirab o‘sayotgan, baravj o‘simliklar2. ekspansiv, tuyg‘usi tug‘yon uradigan, o‘zini tiya olmaydigan, tez qizishib ketadigan; un homme exubérant tez qizishib ketadigan kishi. -
64 fait
adj.1. qilingan, tugallangan; c'est bien fait yaxshi qilingan, qiyomiga yetgan2. yetuk, yetilgan; il est bien fait u xushbichim; un homme fait yetuk, komil inson.nm.1. ish, harakat, faoliyat; prendre qqn. sur le fait ustidan chiqib qolmoq; licencier pour fait de grève ish tashlashda qatnashganligi uchun ishdan bo‘shatmoq; le fait est que gap shundaki; ce n'est pas de mon fait bu menga to‘g‘ri kelmas ekan2. voqea, hodisa; un fait accompli ro‘y bergan voqea; un fait avéré aniq fakt; un fait notoire hammaga ayon bo‘lgan narsa; loc.adv. de fait haqiqatdan ham; du fait de tufayli, oqibatda; par le fait que shu boisdan, shu tufayli. -
65 falloir
I vi. burchli bo‘lmoq, biror ishni bajarishi, qilishi kerak bo‘lmoq, lozim bo‘lmoq; il va falloir kerak bo‘lmoq; il faut o‘rinli, yetarli, risoladagidek; un homme comme il faut tartibli, oriyatli odamII s'en falloir v.impers. sal kam bo‘lmoq, yetishmaslik; il s'en faut, il s'en faut bien, il s'en faut de sal bo‘lmasa. -
66 fini
-ieI adj.1. tugallangan, tugatilgan; c'est un homme fini uning davri tugagan2. so‘nggi, oxirgi; un nombre fini oxirgi sonII nm. sinchiklab bajarishlik, tugallanish. -
67 guerre
nf.1. urush; la guerre civile fuqaro urushi; une guerre de libération nationale milliy ozodlik urushi; la Grande Guerre nationale (patriotique) Ulug‘ Vatan urushi; une guerre impérialiste imperialistik urush; une guerre de siège qamal; une guerre éclair yashin tezligidagi urush; la Guerre Froide sovuq munosabatlar urushi; un homme de guerre harbiy; un nom de guerre yashirin taxallus; déclarer la guerre urush e'lon qilmoq; déclancher la guerre urush boshlamoq; entrer en guerre urushga kirmoq; faire la guerre urishmoq, urush olib bormoq; de guerre lasse qattiq qarshilikdan keyin, kuchsizlanib, toqati toq bo‘lib; le Ministère de la Guerre harbiy vazirlik2. bahs, tortishuv, munozara, muboxasa, kurash, kurashish; de bonne guerre halol kurash; c'est de bonne guerre bu halol, to‘g‘ri. -
68 honnête
adj.1. halol, pok, vijdonli, to‘g‘ri, sofdil, insofli, andishali, nomusli, hurmatli, izzatli, muhtaram; un honnête homme vijdonli, insofli odam, odobli odam2. oz emas, talaygina, ancha, yaxshigina (mukofot, kiyim haqida), munosib3. xushmuomala, muloyim, silliq, boadab, nazokatli, izzat-hurmatni joyiga qo‘yadigan4. qat'iy talabda (baho haqida). -
69 imbuvable
adj.1. ichishga yaroqsiz, ichib bo‘lmaydigan2. fig. hech narsaga yaroqsiz, arzimaydigan, juda yomon, yaramas, uch pulga qimmat; un homme imbuvable badhazm odam. -
70 jeune
I adj.1. yosh; son jeune frère uning ukasi2. navqiron; jeune femme juvon; jeune homme yigit3. yosh, yangi, yangi tashkil qilingan4. yoshlikka, yoshlik davriga xos; dans mon jeune temps yosh paytimda, yoshligimda5. yoshlarga xos; une coiffure jeune yoshlarga xos soch turmagi6. yosh, yangi, tajribasiz, tajribasi kam; il est jeune dans le métier bu ishda u hali g‘o‘r7. fam. c'est un peu jeune bu yetarli emasII n. yigit, o‘spirin, yigitcha; yosh qiz; les jeunes yoshlar, yosh-yalang, yigit-qizIII adv. yoshdek, yoshlardek, yosh; il fait jeune pour son âge u yosh ko‘rinadi; elle s'habille jeune u yoshlardek kiyinadi. -
71 jour
nm.1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i. -
72 jugé
nm. voir jugerII jugement nm.1. sud majlisi, sudda ishning ko‘rilishi, sud hukmi; le jugement du tribunal sud hukmi; le jugement de Dieu qilingan gunohlar uchun xudo tomonidan berilgan jazo; prononcer un jugement sud hukmini e'lon qilmoq; rendre un jugement hukm qilmoq; confirmer, casser un jugement hukmni tasdiqlamoq, bekor qilmoq; faire appel d'un jugement hukmdan norozi bo‘lib shikoyat arizasi bermoq; mettre en jugement sudga bermoq2. fikr, mulohaza; un jugement juste to‘g‘ri, haq fikr; jugement favorable ma'qul, ijobiy fikr; exprimer un jugement o‘z fikrini aytmoq; je soumets cela à votre jugement buni sizning ixtiyoringizga havola qilaman3. to‘g‘ri, sog‘lom fikr; un homme de jugement sog‘ lom fikrli odam; manquer de jugement sog‘lom fikrlashdan mahrum bo‘lmoq. -
73 juste
I adj.1. adolatli, odil, haqqoniy, to‘g‘ri; un homme juste et généreux adolatli va olijanob kishi; une cause juste to‘g‘ri ish; à juste titre haqqoniy ravishda, odilona, haqqoniylik, odillik, adolat bilan, to‘g‘ri2. aniq, to‘g‘ri, rost, bexato, to‘g‘ri ko‘rsatadigan; ma montre indique l'heure juste mening soatim to‘g‘ri yuradi3. tor, siqib, yopishib turadigan, siqiq, siqadigan; ce vêtement est trop juste bu kiyim tor4. kam, yetarli emas, yetar-yetmas; un kilo de viande, c'est un peu juste pour toute la famille bir kilo go‘sht butun oila uchun arang yetadiII adv.1. aniqlik bilan, aniq, to‘g‘ri, durust, rost, chin, haq, bexato; il a vu juste u xato qilmadi2. aniq, aynan, to‘g‘ri, rosa, naq, loyiq, loppa-loyiq; à 2 heures juste rosa, naq soat ikkida; je suis arrivé juste pour le début du spectacle spektaklning rosa boshlanish vaqtida keldim; cette robe me va juste bu ko‘ylak menga loppa-loyiq3. faqat, atiga, yolg‘iz; il restera juste quelques minutes u faqat bir necha minutgina bo‘ladi; il y avait juste trois personnes u yerda faqat 3 kishigina bor edi4. loc.adv. au juste aslida, haqiqatda, aslini olganda, ochig‘i, to‘g‘risi, ochig‘ ini, to‘g‘risini aytgandaIII nm.1. adolatli, haqiqatgo‘y, haqgo‘y, odil kishi2. relig. taqvodor; le royaume des justes adolat saltanati. -
74 large
I adj.1. keng, bepoyon, kenlik; un homme large de carrure keng yelkali kishi2. keng, to‘kis (kiyim); jupe large keng yubka3. keng, katta, yirik4. muhim, ahamiyatli, katta; faire une large part à qqch. katta hissa qo‘shmoq5. keng, atroflicha, chegaralanmagan (odam, fikr); esprit, idées larges keng aql, fikr; conscience large keng qalb6. farovon, saxovatli, to‘kis; vie large farovon hayot; vous n'avez pas été très large siz saxovat qilmadingizII nm.1. kenglik; deux mètres de large kengligi ikki metr; loc. il m'a tout expliqué en long et en large u menga hammasini boshdan oxirigacha tushuntirib berdi; se promener de long en large orqa-oldiga borib kelib turmoq; être au large keng, ko‘p joyli bo‘lmoq; erkin bo‘lmoq; farovon bo‘lmoq2. ochiq dengiz; gagner le large, aller au large ochiq dengizga chiqmoq; loc.fam. prendre le large jo‘nab, qochib qolmoq, quyon bo‘lmoqIII adv.1. keng, erkin; habiller large keng kiymoq2. keng miqyosda, keng doirada; calculer large keng miqyosda hisoblamoq; voir large keng qamrovda ko‘rmoq; loc. il n'en mène pas large u qo‘rqadi. -
75 lettres
nf.pl.1. litt. badiiy saviya; il a des lettres uning badiiy saviyasi bor; les belles-lettres badiiy adabiyot; homme, femme de lettres yozuvchi; société des gens de lettres yozuvchilar uyushmasi2. gumanitar, ijtimoiy fanlarni o‘qitish; licence ès lettres ijtimoiy fanlar bakalavri. -
76 ligne
nf.1. chiziq; ligne horizontale gorizontal chiziq2. chiziq, chegara, ligne de démarcation demarkatsion chiziq; ligne de flottaison vaterliniya (kemaning suvga botish chizig‘i); passage de la ligne ekvator chizig‘ i; ligne blanche yo‘l chizig‘i3. kaft chizig‘i; ligne de vie, de coeur hayot, qalb chizig‘i4. chiziq, ko‘rinish5. shakl, narsalarning ko‘rinishi, qiyofasi; loc. garder la ligne figura saqlamoq6. yo‘nalish, nuqtai nazar, qarash7. yo‘nalish, tomon, taraf; en ligne droite to‘g‘ri yo‘nalishda; ligne de conduite tutilgan yo‘l; être dans la ligne du parti partiya yo‘lidan bormoq8. chiziq, mo‘ljal; ligne de tire o‘tish chizig‘i9. yo‘l, yo‘nalish; lignes de chemin de fer, de métro, d'autobus temir yo‘li, metro, avtobus yo‘nalishlari; ligne maritime, aérienne dengiz, havo yo‘li; pilote de ligne fuqaro aviatsiyasi uchuvchisi10. qarmoq; pêcher à la ligne qarmoq bilan baliq tutmoq11. tarmoq; ligne électrique elektr tarmog‘i; ligne téléphonique telefon tarmog‘i; parlez, vous êtes en ligne gapiring, siz tarmoqqa ulandingiz13. qator; être placé en ligne, sur une ligne qatorga, bir qatorga tizilgan bo‘lmoq; en ligne pour le départ! jo‘nash uchun qatorga tiziling! hors ligne alohida, boshqalardan farqli, o‘ziga xos; il est d'une intelligence hors ligne u o‘ziga xos aqlga ega14. marra, chegara, chiziq; lignes de fortification mudofaa chizig‘i; avoir raison, être battu sur toute la ligne har tomonlama haq bo‘lmoq, hamma tomonlama yengilmoq15. satr, yo‘l, xat; à la ligne satrdan; aller, revenir à la ligne yangi satrdan boshlamoq; de la première à la dernière ligne birinchi satrdan oxirgi satrgacha16. loc. entrer en ligne de compte hisoblanmoq, hisobga olinmoq17. shajara, nasl-nasab; descendre en droite ligne d'un homme célèbre to‘g‘ridan-to‘g‘ri mashhur odam nasl-nasabidan bo‘lmoq. -
77 ligue
nf. davlatlarora ittifoq, birlashma; ligue des droits de l'homme inson huquqlarini himoya qilish uyushmasi. -
78 loi
nf.1. qonun; lois et institutions qonun va qonunchilik; proposition de loi qonun loyihasi; amender une proposition de loi taqdim qilingan qonunga o‘zgartirish kiritmoq; loi-cadre asosiy qonun2. qonun, qoida, tartib, nizom; conforme à la loi qonunga binoan; homme de loi yurist3. qonun, farz, buyruq; dicter, faire la loi à qqn. buyurmoq, xo‘jayinchilik qilmoq; faire la loi buyurmoq; vous ne ferez pas la loi chez moi! siz mening uyimda xo‘jayinchilik qila olmaysiz!4. qonun, qonuniyat; la loi de la jungle changalzor qonuni; la loi du milieu atrof-muhit qonuni5. Ollohning buyrug‘i6. pl. qonun-qoida, qoida; les lois de l'honneur, de la politesse ornomus, odob qonun-qoidalari7. qoida, me'yor8. burch, vazifa; loi morale ma'naviy burch9. les lois du beau, de l'art go‘zallik, san'at normalari10. qonun, qonuniyat; fan; lois physiques fizika qonuniyatlari; découvrir, trouver une loi qonuniyat kashf qilmoq, topmoq. -
79 lui
pron.pers. u, unga; nous lui en avons parlé biz unga bu haqda gapirdik; elle lui sauta au cou u uning bo‘yniga sakradi2. faites-lui recommencer ce travail unga bu ishni qaytadan qildiring; lui aussi voudrait la connaître u ham u bilan tanishishni xohlar edi; lui arrivé, elle ne sut que dire u kelganda, u nima deyishini bilmay qoldi; lui, il a refusé u, u esa rad qildi; c'est lui qui sera content de vous voir! sizni ko‘rishdan xursand bo‘ladigan u, o‘sha! je ne veux voir que lui men faqat unigina ko‘rmoqchiman; elle renonce à lui u undan voz kechyapti; loc. à lui seul, à lui tout seul yolg‘iz o‘zi, yolg‘iz o‘zigina; j'ai confiance en lui men unga ishonaman; je le fais pour lui men buni uning uchun qilyapman; allez-vous avec lui, chez lui? u bilan birga borasizmi, unikiga?5. un homme content de lui o‘z o‘zidan xursand odam; lui-même uning o‘zi, o‘zi; loc. de lui-même o‘zi, o‘zining tashabbusi bilan. -
80 manieur
-ieusen. korchalon, ishboshi; fig. manieur d'argent bank korchalonlari; un manieur d'homme yetaklovchi, yo‘l ko‘rsatuvchi; manieur d'idées g‘oyaga boshlovchi.
См. также в других словарях:
HOMME — «UNE CHOSE est certaine: l’homme n’est pas le plus vieux problème ni le plus constant qui se soit posé au savoir humain [...] L’homme est une invention dont l’archéologie de notre pensée montre aisément la date récente. Et peut être la fin… … Encyclopédie Universelle
HOMME - La réalité humaine — Un débat domine, depuis toujours, l’anthropologie. Suffit il, pour situer l’homme, de le placer, simplement, en tête de la lignée des mammifères supérieurs, en lui accordant cette primauté parce qu’il se trouve doté d’un caractère, d’une… … Encyclopédie Universelle
homme- — ⇒HOMME , élém. de compos. Élém. de compos. issu du subst. homme (sens I et II) entrant dans la constr. de nombreux composés masc., souvent des hapax, désignant des êtres en partie seulement hum. (ou hum. masc.) ou désignant des hommes d un… … Encyclopédie Universelle
homme — HOMME. s. m. Animal raisonnable. En ce sens il comprend toute l espece humaine, & se dit de tous les deux sexes. La condition de l homme est bien malheureuse. l homme est sujet à beaucoup d infirmitez. tous les hommes sont sujets à la mort. tous… … Dictionnaire de l'Académie française
Homme De Néandertal — Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de Neandertal — Homme de Néandertal Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de Néanderthal — Homme de Néandertal Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de néandertal — Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de néanderthal — Homme de Néandertal Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
homme — Homme, m. penac. Signifiant en general tout homme, Homo. Il se prend en special pour vassal terme correlatif de cet autre seigneur Feodal: ainsi dit on que le seigneur Feodal par faute d homme peut mettre en sa main le fief mouvant de luy, c est… … Thresor de la langue françoyse
Homme De Piltdown — Le crâne de l homme de Piltown. Les parties en blanc ont été reconstituées. L homme de Piltdown, Homo (Eoanthropus) Dawsoni, a été considéré au début du XXe siècle comme un fossile datant de l Acheuléen (P … Wikipédia en Français