-
1 herbe
nf. o‘t, maysa, ko‘kat, ko‘m-ko‘k o‘t, maysazor; des herbes médicinales, officinales dorivor, shifobaxsh o‘tlar; les mauvaises herbes zaharli o‘ t; les fines herbes ziravor, dorivor (ovqatga solinadigan); un médecin en herbe bo‘lajak tabib; couper l'herbe sous le pied de qqn.fig. kimningdir yo‘lini kesib, to‘sib o‘ tmoq, orqada qoldirmoq. -
2 brin
nm.1. xas, o‘t, poya; brin d'herbe o‘ t poyasi; brin de paille bir tutam poxol2. tola, ip, ipcha3. salgina, ozgina, ozroq; faire un brin de toilette o‘zini oz-moz tartibga solmoq; un beau brin de fille sarvqomat go‘zal. -
3 fouler
I vt.1. ezmoq, ezib, bosib, yanchib yumshatmoq, payhon qilmoq; fouler l'herbe o‘ tlarni ezmoq, toptamoq, payhon qilmoq2. yurmoq, qadam qo‘ymoq, bosmoq, toptamoq; fouler le sol natal ona yurtida yurmoq3. ezmoq, sihmoq, ezib, siqib suvini, sharbatini olmoq; fouler le raisin uzum sharbatini olmoq4. chiqarmoq, o‘rnidan qo‘zg‘atmoq5. bosmoq (namat, piyma)6. fig. ranjitmoq, qiynamoq, azob bermoq; fouler aux pieds oyoqlarini toptamoq, topillatmoqII se fouler vpr.1. o‘zining biror joyini chiqarib qo‘ymoq, o‘rnidan qo‘zg‘atib qo‘ymoq, payini ezmoq; se fouler le pied oyog‘i chiqib ketmoq2. fam. harakat qilmoq, urinmoq, tirishmoq. -
4 piétiner
I vi.1. yer tepmoq, tepinmoq, depsinmoq; un enfant qui piétine de colère achchig‘idan yer tepayotgan bola; la foule piétinait sur les trottoirs olomon trotuarlarda depsinib turar edi2. oldinga siljimaslik, ilgari bosmaslik, bir joyda depsinib turmoq, rivojlanmaslik; il a l'impression de piétiner, de perdre son temps u bir joyda depsinib turganga, vaqtini bekorga ketgazayotganga o‘xshaydi; l'enquête piétine so‘rov oldinga siljimayapti3. (olomon, to‘da) dukur-dukur qilib yurmoq, yugurmoq, chopmoqII vt. tepkilamoq, bosib ezmoq, payhon qilmoq; il jeta la lettre et la piétina u xatni yerga tashladi va uni bosib ezdi; ils piétinent l'herbe ular o‘tni payhon qilishyapti2. yanchmoq, bosib yo‘q qilmoq, toptamoq, oyoq osti qilmoq; dans son article, il piétine les traditions o‘z maqolasida u an'analarni oyoq osti qilyapti. -
5 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
6 rabougrir
vpr. pakana, bo‘yi past bo‘lib qolmoq; egri-bugri bo‘lib qolmoq; cet été, l'herbe s'est rabougrie bu yozda o‘ tlarning bo‘yi past bo‘lib qoldi; fig. madorsizlanmoq, darmonsizlanmoq, so‘liy boshlamoq, zaiflashmoq; egilib, bukilib, bukchayib qolmoq. -
7 rare
adj.1. noyob, kamyob, nodir, kamdan-kam uchraydigan; objet rare nodir narsa; plantes, animaux rares kamdan-kam uchraydigan, noyob o‘simlik, hayvon2. kamdan-kam bo‘ladigan, istisno sifatida bo‘ ladigan, favqulodda; une occasion rare kamdan-kam uchraydigan imkoniyat; vos visites se font rares sizning tashrifingiz kamayib qoldi; cela arrive, mais c'est rare bu bo‘lib turadi, lekin kamdan-kam; un peintre d'un rare talent noyob iste'dodli rassom3. siyrak, yakkam-dukkam; cheveux rares siyrak soch; herbe rare yakkam-dukkam o‘ tlar. -
8 ras
-raseadj.1. qirilgan, tarashlangan; tête rase tarashlangan bosh; cheveux ras qirilgan soch; animal à poil ras kalta junli hayvonlar; herbe rase past o‘sadigan o‘ t; loc. en rase campagne ochiq dalada; loc.adv. ras, à rase kalta; cheveux coupés ras, à ras kalta qilib qirqilgan soch; pelouse tondue ras kalta qirqilgan maysazor2. to‘la; une cuillerée rase de sucre bir qoshiq shakar; à ras bord(s) qirg‘og‘igacha to‘ldirilgan, limmo-lim; verre rempli à ras bord limmo-lim stakan; loc.prép. à ras, au ras de baravar, teng, teng darajada; au ras de l'eau, du sol suv, yer baravar; à ras de terre tagidan, tomirigacha o‘rilgan, kesilgan; loc.fam. en avoir ras le bol sabr kosasi to‘lmoq; j'en ai ras le bol de ses étourderies bu bema'niliklardan sabr kosam to‘ldi. -
9 rosée
nf. shudring, shabnam; herbe humide de rosée shudringdan nam o‘tlar. -
10 rouler
I vt.1. dumalatmoq, yumalatmoq; rouler un tonneau bochkani dumalatmoq; loc. rouler sa bosse ko‘p sayohat qilmoq2. g‘ildiratmoq; roulez la table jusqu'ici stolni bu yerga g‘ildiratib keling; rouler un bébé dans son landau chaqaloqni bolalar aravachasida olib yurmoq3. o‘ramoq, dumaloqlamoq; rouler des tapis gilamlarni o‘ramoq; rouler une cigarette sigaret o‘ramoq4. lorsillatmoq, o‘ynatmoq; rouler des hanches en marchant sonlarini yurganda larsillatmoq; fam. rouler des mécaniques mushaklarini o‘ynatmoq; se rouler les pouces qo‘l qovushtirib o‘ tirmoq5. litt. rouler mille projets dans sa tête miyasida ming rejani tuzmoq (aylantirib ko‘rmoq)6. rouler les r r-larni tilni tebratib talaffuz qilmoqII vi.1. g‘ildiramoq, dumalamoq, yumalamoq; o‘mbaloq oshmoq; larme qui roule sur la joue yuzdan yumalab tushayotgan yosh; rouler du haut d'un talus qiyalikning ustidan yumalab tushmoq2. yurmoq, harakatlanmoq (g‘ildiraklarning ustida); la voiture roulait à 100 à l'heure avtomobil soatiga 100 kilometr tezlikda haraktlanyapti; nous avons roulé toute la journée biz kun bo‘yi avtomobilda yurdik; vous roulez trop vite siz juda tez haydayapsiz3. kezmoq, kezib chiqmoq (odam); elle a pas mal roulé dans sa vie u o‘z hayotida ozmuncha kezmadi4. aylanmoq (pul)5. guldiramoq, gumburlamoq, guldirab eshitilmoq6. rouler sur haqida ketmoq (gap, so‘z); l'entretien a roulé sur la politique muloqot siyosat haqida ketdiIII se rouler vpr.1. yumalamoq, dumalamoq; se rouler par terre, dans l'herbe yerda, o‘tning ustida dumalamoq; loc. c'est à se rouler par terre (de rire) bu dumalab-dumalab, qotib-qotib kuladigan2. o‘ralib olmoq, burkanib; se rouler dans une couverture ko‘rpaga o‘ralib olmoq.vt.fam. aldamoq, ahmoq qilmoq, boplamoq, firib bermoq; il a voulu me rouler u meni ahmoq qilmoqchi bo‘ldi; vous vous êtes fais rouler siz o‘zingizni aldatib qo‘yibsiz. -
11 ruminer
vt.1. kavshamoq, kavsh qaytarmoq; les vaches ruminent l'herbe mollar o‘ tni kavshaydilar2. xayolida qayta-qayta qaytarmoq; ruminer un projet rejani xayolida qayta-qayta qaytarmoq.
См. также в других словарях:
herbe — [ ɛrb ] n. f. • erbe 1080; lat. herba 1 ♦ Bot. Végétal non ligneux dont les parties aériennes sont annuelles et les parties souterraines peuvent soit disparaître chaque hiver, soit constituer une souche vivace. Le bananier est une herbe… … Encyclopédie Universelle
herbe — Herbe, Herba. Toute sorte d herbe, Gramen. Toute sorte d herbe semée pour manger, comme celle des jardins, Olus. L herbe chandeliere, Coramble corambles, vel Corymbe corymbes. L herbe au chat, Calamintha, Nepeta. L herbe au charpentier, Bunium… … Thresor de la langue françoyse
Herbe de printemps — Herbe Nom vernaculaire ou nom normalisé ambigu : Le terme « Herbe » s applique, en français, à plusieurs taxons distincts. Herbe … Wikipédia en Français
herbe — HERBE. s. f. Espece de plante dont la substance est molle, tendre, & non boiseuse; & qui s esleve de terre en brin ou en feüille. Herbe nouvelle. herbe verte. herbe seiche. herbe fraische. herbe tendre. herbe molle. herbe menüe. herbe medicinale … Dictionnaire de l'Académie française
Herbe a pipe — Herbe à pipe L herbe à pipe est une expression de l œuvre de J. R. R. Tolkien, Le Seigneur des Anneaux. Elle désigne une plante fumable de la variété de Nicotiana, plante avec laquelle les hobbits produisaient ce que l on peut assimiler au tabac … Wikipédia en Français
Herbe À Pipe — L herbe à pipe est une expression de l œuvre de J. R. R. Tolkien, Le Seigneur des Anneaux. Elle désigne une plante fumable de la variété de Nicotiana, plante avec laquelle les hobbits produisaient ce que l on peut assimiler au tabac. Sa culture… … Wikipédia en Français
Herbe Aux Bisons — Herbe aux bisons … Wikipédia en Français
Herbe aux bisons — Herbe aux bisons … Wikipédia en Français
Herbe de bison — Herbe aux bisons Herbe aux bisons … Wikipédia en Français
Herbe En Zik — L Herbe en Zik est un festival de musique organisé chaque année (en général au mois de mai) à Besançon depuis 2002. Malgré des débuts difficiles, une météo pas toujours clémente et la proximité géographique et temporelle des Eurockéennes de… … Wikipédia en Français
Herbe en zik — L Herbe en Zik est un festival de musique organisé chaque année (en général au mois de mai) à Besançon depuis 2002. Malgré des débuts difficiles, une météo pas toujours clémente et la proximité géographique et temporelle des Eurockéennes de… … Wikipédia en Français