-
101 puiser
vt.1. botirib olmoq, cho‘michlab olmoq; puiser de l'eau à une source buloqdan idishda suv olmoq2. olmoq; puiser dans son sac, dans son porte-monnaie sumkasidan, hamyonidan olmoq3. fig. olmoq; il a puisé ses exemples dans les auteurs classiques u misollarini klassik avtorlardan olgan. -
102 puits
nm.inv.1. quduq; puiser, tirer de l'eau au puits quduqdan suv olmoq; loc.fig. un puits de science ilm bulog‘i2. techn. quduq, chuqur; puits de mine shaxta qudug‘i; le forage d'un puits de pétrole neft qudug‘ini qazish. -
103 pur
-pureI adj.1. toza, sof, boshqa narsa aralashtirilmagan; du vin pur sof vino; de l'or à l'état pur sof holdagi oltin; fig. à l'état pur haqiqiy, g‘irt; le plaisir pur haqiqiy rohat; loc.adj. confiture pur fruit sof mevadan qilingan murabbo; tissu pur laine sof jundan qilingan gazmol; cheval pur-sang zotdor ot2. toza, pokiza, bulg‘anmagan, ifloslantirilmagan, ichimli, beg‘ubor; eau pure toza, ichimli suv3. sof, asl; science pure sof nazariy fan4. butunlay, to‘la, haqiqiy, g‘irt; ton ami est un pur imbécile sening o‘rtog‘ing g‘irt ahmoq; loc.adv. en pure perte bekorga, befoyda, behuda; pur et simple shartsiz, so‘zsiz, jo‘n, sodda5. sof, toza, pok, beg‘ubor; un coeur pur sof qalb; ses intentions étaient pures uning niyatlari toza edi; il était pur de tout soupçon u harqanday shubhadan yiroqda edi6. bokira, pokiza; une jeune fille pure bokira qiz7. mutanosib, kelishganII n. dindor, e'tiqodli odam. -
104 pureté
nf.1. tozalik, yot narsaning aralashmaganligi; une eau d'une grande pureté juda ham toza, tiniq suv2. soflik, musaffolik, tiniqlik; ce diamant est d'une pureté absolue bu mutlaqo sof dur; la pureté de l'air des montagnes tog‘ havosining musaffoligi; la pureté de sa voix ovozining tiniqligi3. litt. halollik, poklik, benuqsonlik; la pureté d'une sainte avliyoning pokligi4. soflik, tozalik; l'académie française veille à la pureté de la langue Fransiya akademiyasi tilning sofligini nazorat qiladi. -
105 ras
-raseadj.1. qirilgan, tarashlangan; tête rase tarashlangan bosh; cheveux ras qirilgan soch; animal à poil ras kalta junli hayvonlar; herbe rase past o‘sadigan o‘ t; loc. en rase campagne ochiq dalada; loc.adv. ras, à rase kalta; cheveux coupés ras, à ras kalta qilib qirqilgan soch; pelouse tondue ras kalta qirqilgan maysazor2. to‘la; une cuillerée rase de sucre bir qoshiq shakar; à ras bord(s) qirg‘og‘igacha to‘ldirilgan, limmo-lim; verre rempli à ras bord limmo-lim stakan; loc.prép. à ras, au ras de baravar, teng, teng darajada; au ras de l'eau, du sol suv, yer baravar; à ras de terre tagidan, tomirigacha o‘rilgan, kesilgan; loc.fam. en avoir ras le bol sabr kosasi to‘lmoq; j'en ai ras le bol de ses étourderies bu bema'niliklardan sabr kosam to‘ldi. -
106 rationner
vt. payok asosida, belgilangan miqdorda tarqatmoq; rationner les vivres, l'eau potable, l'essence oziq-ovqat, ichimli suv, yoqilg‘ini chegaralab tarqatmoq. -
107 refluer
vi.1. orqaga, teskari oqmoq; qaytmoq (suv, to‘lqin haqida); qochmoq (qon, yosh haqida); l'eau reflue à marée descendante dengiz qaytganda suv teskari oqadi2. bostirib, yopirilib kelmoq (olomon haqida); la foule refluait lentement olomon sekin bostirib kelar edi. -
108 remettre
I vt.1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildiII se remettre vpr.1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq. -
109 remontée
nf.1. ko‘tarilish, yuqoriga o‘ralash; la remontée de l'eau dans un siphon suvning sifonda ko‘tarilishi2. o‘zining oldingi mavqeiga, darajasiga, holatiga erishish, ko‘tarilish; ce cycliste a fait une belle remontée bu velosipedchi o‘zining oldingi mavqeiga ajoyib ravishda erishdi3. chang‘ichilarni yuqoriga olib chiqib qo‘yadigan moslama. -
110 remplir
I vt.1. to‘ldirmoq, to‘latmoq, to‘lg‘izmoq; remplir une salle zalni to‘ldirmoq; ce succès l'a rempli d'orgueil bu yutuq uni faxrga to‘ldirdi; l'eau remplissait les réservoirs suv havuzlarni to‘ldirardi; remplir un vide bo‘sh joyni to‘ldirmoq; peu à peu la foule remplissait la place sekin-asta olomon maydonni to‘ldira boshladi; remplir un discours de citations nutqni sitatalar bilan to‘lg‘izmoq; remplir un questionnaire savolnomani to‘ ldirmoq2. egallab olmoq, qamrab olmoq, to‘ldirmoq; la colère qui remplit son coeur qalbini qamrab olgan g‘azab; toutes les occupations qui remplissent sa vie hayotini egallab olgan turli tashvishlar3. to‘ldirib tashlamoq (qog‘ozni, varaqni); remplir des pages et des pages ko‘plab qog‘oz betlarini to‘ ldirib tashlamoqII se remplir vpr. to‘lmoq; la salle commence à se remplir zal to‘la boshladi.vt. bajarmoq, ijro etmoq; remplir une fonction biror vazifani bajarmoq; il a rempli ses engagements u o‘zining ustiga olgan vazifasini bajardi; la tragédie classique devait remplir certaines conditions klassik tragediya ba'zi bir shartlarni bajarishi kerak edi. -
111 rencontre
nf.1. uchrashish, uchrashib qolish, ko‘rishish; rencontre inattendue kutilmagan uchrashuv; mauvaise rencontre bexayr uchrashuv; à la rencontre de qqn. kutib olish, qarshi olish, istiqboliga chiqish; aller à la rencontre de qqn. biror kishini kutib olishga chiqmoq, biror kishining istiqboliga chiqmoq2. musobaqa, uchrashuv; organiser une rencontre de boxe boks uchrashuvini tashkil qilmoq3. qo‘shilish, uchrashish, to‘qnash kelib qolish (narsa); point de rencontre de deux cours d'eau ikki irmoqning qo‘shilish joyi; rencontre brutale to‘qnash kelib qolish; loc.adj.litt. de rencontre tasodifiy, kutilmagandagi; des amitiés de rencontre tasodifiy do‘stlashuv. -
112 réservoir
nm.1. suv ombori, hovuz2. rezervuar, bak (suyuqlik saqlanadigan idish); réservoir d'eau suv rezervuari, sisternasi; réservoir d'essence benzin baki3. manba, xazina; ce pays est un inépuisable réservoir d'hommes bu mamlakat bitmas-tuganmas odamlar xazinasi. -
113 résolution
nf.1. xulosa, fikr, qaror, to‘xtam; prendre la résolution de biror qaror qabul qilmoq; bonne résolution yaxshi xulosa; ma résolution est prise men bir to‘xtamga keldim2. qaror, qat'iyat, keskinlik; elle resta imbranlable dans sa résolution u o‘z qarorida qat'iy qoldi3. yechim, yechilish, javob; la résolution d'une équation tenglamaning yechimi.nf. boshqa narsaga aylanish, o‘zgarish; résolution de l'eau en vapeur suvning bug‘ga aylanishi. -
114 ressembler
I vi.1. o‘xshamoq; un enfant qui ressemble à sa mère onasiga o‘xshaydigan bola; fam. dis-moi à quoi il ressemble aytchi, uning aft-basharasi qanaqa; elle resemble plus à son père qu'à sa mère u onasidan ko‘ra ko‘proq otasiga o‘xshaydi; prov. qui se ressemble s'assemble o‘xshatmasdan uchratmas, ko‘r ko‘rni qorong‘ida topibdi2. o‘xshamoq, o‘xshab ketmoq, bir xil bo‘lmoq; une roche blanche qui ressemble à du marbre marmarga o‘xshab ketadigan oq xarsang; votre question ressemble étrangement à un défi sizning savolingiz g‘alati, u chaqiriqqa o‘xshab ketadi; loc. cela ne ressemble à rien buning o‘xshashi yo‘qII se ressembler vpr. bir biriga o‘xshamoq; ils se ressemblent ular bir biriga o‘xshashadi; loc. se ressembler comme deux gouttes d'eau bir biriga ikki tomchi suvday o‘xshamoq; ce portrait lui ressemble bu portret unga o‘xshaydi; cela lui ressemble tout à fait bu unga quyib qo‘yganday o‘xshaydi; cela ne lui ressemble pas bu unga o‘xshamaydi. -
115 retenir
I vt.1. ushlab, tutib qolmoq; on lui retient dix pour cent de son salaire uning ish haqidan o‘n foyiz ushlab qolishadi2. band qilmoq, tutib turmoq; retenir une chambre dans un hôtel mehmonxonada bir xonani band qilmoq3. eslab qolmoq, esda saqlamoq; retenez bien ce que je vais dire men hozir sizga aytadigan narsani yaxshilab eslab qoling4. e'tiborga olmoq; nous regrettons de ne pouvoir retenir votre proposition sizning taklifingizni e' tiborga ololmaganimizdan afsusdamiz5. math. eslab qolmoq, yodda saqlamoq; je pose 4 et je retiens 3 men to‘rtni yozaman va uchni yodda saqlayman6. tutib, ushlab qolmoq; il m'a retenu plus d'une heure u meni bir soatdan ortiqroq tutib qoldi; retenir qqn. à dîner biror kishini kechki ovqatga ushlab qolmoq; je ne vous retiens pas, vous pouvez partir men sizni tutib turganim yo‘q, siz ketaversangiz bo‘ladi; retenir qqn. prisonnier kimnidir qamoqda tutmoq7. e' tiborni tortmoq, o‘ziga qaratmoq; votre offre a retenu toute notre attention sizning taklifingiz bizning e' tiborimizni tortdi8. tutib, ushlab turmoq; la corde qui retenait le chargement s'est rompue yukni tutib turgan arqon uzilib ketdi9. tutib, o‘ tkazmay, to‘sib turmoq; une écluse retient l'eau shluz suvni to‘sib turibdi10. to‘xtatib turmoq, tiymoq, ichiga yutmoq; retenir son souffle nafasini to‘xtatib turmoq; retenir un cri, une insulte qichqirib, so‘kib yuborishdan o‘zini tiymoq; retenir sa langue tilini tiymoq11. ushlab, tutib qolmoq; retenir qqn. par le bras biror kishini qo‘lidan ushlab qolmoq; retenir un cheval otning jilovini tortmoq12. retenir de biror narsa qilishdan ushlab, tutib, qaytarib qolmoq; retenir qqn. de faire une bêtise biror kishini ahmoqona ish qilishdan tutib qolmoq; retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlang yoki men bir falokat ish qilib qo‘yaman!13. ushlab turmoq, tutib turmoq; ushlab qolmoq, tutib qolmoq; je ne sais pas ce qui me retiens de te flanquer une gifle! senga bir tarsaki tortib yuborishdan meni nima tutib turibdi, bilmadimII se retenir vpr.1. (à) biror narsaga yopishib olmoq, biror narsani ushlab olmoq2. o‘zini tutib turmoq, o‘zini qo‘lga olmoq; elle se retenait pour ne pas pleurer yig‘lab yubormaslik uchun u o‘zini tutib turar edi. -
116 retenue
nf.1. chegirib, ushlab qolingan pul; les retenues pour la retraite, la sécurité sociale nafaqa, ijtimoiy muhofaza uchun ushlab qolingan pul2. yoddagi, esdagi son (sonlarni qo‘shish, ko‘paytirish kabilarda); ton addition est fausse, tu as oublié la retenue sening qo‘shuving noto‘g‘ri, sen yoddagi sonni unutding3. tutib, ushlab qolish (jazo sifatida sinfda, darsdan so‘ng); deux heures de retenues ikki soat ushlab qolish4. suvni to‘plash, to‘plangan suv; suv ombori; éteblir une retenue d'eau sur une rivière, par un barrage daryoda suv to‘plash, to‘g‘on yordamida.nf. o‘zini tuta bilish, vazminlik, og‘ irlik, bosiqlik; il a beaucoup de retenue u juda bosiq; rire sans retenue o‘zini tuta olmay kulish, to‘xtovsiz kulmoq. -
117 retrousser
vt. yuqoriga ko‘ tarmoq, shimarmoq; retrousser sa robe pour marcher dans l'eau suvda yurish uchun ko‘ylagini ko‘ tarmoq; retroussons nos manches! yenglarimizni shimaraylik! (ishlash uchun). -
118 rider
vt.1. ajin bostirmoq, so‘litmoq2. mavjlantirmoq, to‘lqinlantirmoq; la brise ridait l'eau, la surface du lac shamol suvni, ko‘lning yuzini mavjlantirar edi. -
119 rond
-rondeI adj.1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast ediII adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayaptiIII nm.1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q. -
120 rougir
I vi.1. qizarmoq, qizil rangga kirmoq; les écrevisses rougissent à la cuisson qisqichbaqalar qovurganda qizaradi2. qizarmoq, qizarib ketmoq (odam); elle a rougi jusqu'aux oreilles u qulog‘igacha qizarib ketdi; rougir de colère, de honte g‘azabdan, uyatdan qizarib ketmoq; des yeux rougis qizargan ko‘zlar; ces propos grivois la faisaient rougir bu o‘ynoqi so‘zlar uni qizartirdi; je n'ai pas à rougir de cela meni bundan qizaradigan joyim yo‘qII vt. qizartirmoq, qizil rangga bo‘yamoq; rougir une barre de fer temir brusni qizartirib qizdirmoq; rougir son eau suviga ozroq qizil vino qo‘shib qizartirmoq.
См. также в других словарях:
EAU - L’eau en agriculture — L’étude du problème de l’eau en agriculture présente un double intérêt. En premier lieu, l’eau est un facteur essentiel de la production. Il est donc nécessaire de prévoir les besoins des plantes d’une manière globale et la façon dont elles… … Encyclopédie Universelle
EAU — L’EAU a toujours hanté l’esprit des hommes. Des différents symboles qu’elle suggère, le plus perceptible est celui du mouvement et de la vie: les sources, les eaux courantes, les vagues sont déjà des objets offerts à une vision animiste du monde … Encyclopédie Universelle
Eau (nutriment) — Eau Pour les articles homonymes, voir eau (homonymie). « H2O » redirige ici. Pour la série télévisée australienne, voir H2O (série télévisée). L’eau (ce nom provient du nom … Wikipédia en Français
Eau Du Robinet — De l’eau potable du robinet, avec beaucoup d’air. L eau du robinet, ou eau de distribution, est une eau potable distribuée par un réseau de canalisation depuis le captage jusqu’aux utilisateurs finaux (ménages, entreprises, bâtiments publics, etc … Wikipédia en Français
Eau courante — Eau du robinet De l’eau potable du robinet, avec beaucoup d’air. L eau du robinet, ou eau de distribution, est une eau potable distribuée par un réseau de canalisation depuis le captage jusqu’aux utilisateurs finaux (ménages, entreprises,… … Wikipédia en Français
Eau de distribution — Eau du robinet De l’eau potable du robinet, avec beaucoup d’air. L eau du robinet, ou eau de distribution, est une eau potable distribuée par un réseau de canalisation depuis le captage jusqu’aux utilisateurs finaux (ménages, entreprises,… … Wikipédia en Français
Eau et feu — Eau Pour les articles homonymes, voir eau (homonymie). « H2O » redirige ici. Pour la série télévisée australienne, voir H2O (série télévisée). L’eau (ce nom provient du nom … Wikipédia en Français
eau — s. f. l E se prononce un peu, bien que ce mot ne soit que d une syllabe. Element humide & froid. L element de l eau. eau elementaire. eau naturelle. eau de source. eau de fontaine, de puits, de cisterne, de ruisseau. de riviere, de mare. eau de… … Dictionnaire de l'Académie française
Eau De Javel — Pour les articles homonymes, voir Javel. Hypochlorite de sodium … Wikipédia en Français
Eau De Mer — Salinité moyenne des océans[1], exprimée en psu, c est à dire en grammes de sel par kilogramme d eau de mer … Wikipédia en Français
Eau Pluviale — Vue d un Johad au village Thathawata. Eau pluviale est le nom que l on donne à l eau de pluie après qu elle a touché le sol ou une surface construite ou naturelle susceptible de l intercepter ou de la récupérer (toiture, terrasse, arbre..).… … Wikipédia en Français